Det Àr inte alltid lÀtt att förstÄ varför ett företag presterat som de gjort genom att endast lÀsa igenom Ärsredovisningar. UtÄt skryter oftast företag med strukturerade arbetsmodeller men sÀllan Àr det hela sanningen. För att bilda sig en komplett uppfattning om ett företags affÀrsmodell och framgÄngsfaktorer krÀvs det djupare analys. En affÀrsmodell Àr ett företags DNA som sÀtter fingret pÄ exakt vad konceptet bakom företagets mÄl och vision Àr. Det Àr en karta pÄ hur ett företag tÀnkt bedriva en verksamhet och pÄ vilka grunder.

Emhart Glass Ă€r vĂ€rldens frĂ€msta tillverkare av processutrustning för tillverkning av glasflaskor, glasburkar mm. Emhart Glass innefattar Emhart Glass Sweden AB som Ă€r koncernens producent av tekniskt och kvalitativt ledande glasformningsmaskiner, utrustning för ombyggnationer samt reservdelar. Emhart Glass Sweden AB Ă€r uppdelade i tvĂ„ enheter, en i Örebro och en i Sundsvall. Detta examensarbete Ă€r utfört under hösten 2005 pĂ„ Emhart Glass Sweden AB i Sundsvall. Det finns en allt tydligare insikt om att möjligheterna att nĂ„ hög kvalitet Ă€r kopplade till den arbetsmiljö och de möjligheter till arbetsutveckling som företaget kan erbjuda. Motivation, delaktighet och engagemang Ă€r tre begrepp som stĂ„r nĂ€ra sammankopplade sĂ„vĂ€l med varandra som med kvalitet och tillfredstĂ€llelse hos kund och medarbetare.

Emhart Glass Ă€r vĂ€rldens frĂ€msta tillverkare av processutrustning för tillverkning av glasflaskor, glasburkar mm. Emhart Glass innefattar Emhart Glass Sweden AB som Ă€r koncernens producent av tekniskt och kvalitativt ledande glasformningsmaskiner, utrustning för ombyggnationer samt reservdelar. Emhart Glass Sweden AB Ă€r uppdelade i tvĂ„ enheter, en i Örebro och en i Sundsvall. Detta examensarbete Ă€r utfört under hösten 2005 pĂ„ Emhart Glass Sweden AB i Sundsvall. Det finns en allt tydligare insikt om att möjligheterna att nĂ„ hög kvalitet Ă€r kopplade till den arbetsmiljö och de möjligheter till arbetsutveckling som företaget kan erbjuda.

Tredimensionell fastighetsbildning Àr sedan Ärsskiftet 2003/2004 ett nytt inslag i svensk lag. Detta erbjuder nya möjligheter för stadsbyggnaden men skapar ocksÄ nya problem. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda hur tredimensionell fastighetsbildning hittills behandlats och att undersöka möjligheterna till att utveckla redovisningen av detaljplaner med hjÀlp av 3D-teknik. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier och undersökningar av detaljplaner. Examensarbetet har tvÄ delar. Del 1 belyser problem och ger en orientering över juridik och vad statiga verk anser om tredimensionell fastighetsbildning och detaljplanering.

Katrineholms Logistikcentrum Àr en godsterminal som invigdes i januari 2010 och som idag befinner sig i tillvÀxtstadiet. Företaget har visioner att expandera till att bli en av de ledande terminalerna för effektiv lagring och hantering av gods med jÀrnvÀgspendlar. Verksamhetens lokalisering nÀra bostadsomrÄden och ett skolomrÄde gör att företagets riskhantering Àr av största vikt för samhÀllets sÀkerhet. PÄ uppdrag av VÀstra Sörmlands RÀddningstjÀnst ska denna rapport beskriva vilka konsekvenser verksamhetens farliga godsflöden kan ha pÄ det nÀrliggande samhÀllet samt klargöra juridiskt hur verksamheten och tillsynsmyndigheterna Àr tvungna att förhÄlla sig till rÀttssystemet. DÄ verksamheten nyligen startats och flera utbyggnadsetapper ÄterstÄr har endast begrÀnsade mÀngder farligt gods deklarerats i terminalen.

Vi bor i ett samhÀlle dÀr virtuell verklighet anvÀnds dagligen. Vi anvÀnder den för mÄnga olika syften, och det verkar som att det Àr oundvikligt att inte beröras av den. Virtuell verklighet anvÀnds pÄ skolor, pÄ arbeten, hemma och nÀstan överallt. Trots att vi anvÀnder den nÀstan dagligen, anvÀnder vi virtuell verklighet för olika ÀndamÄl.Mycket har Àndrats sedan 60-talets Heiligs ?Senorama? och tack vare fantastisk teknologisk utveckling av datorer har priset pÄ dem gÄtt ner vÀldigt mycket, vilket tillÀt Àven allmÀnheten att avnjuta virtuell verklighet.

En del i avelsarbetet i en mjölkkobesÀttning Àr att kunna kartlÀgga vilka djur som har det bÀsta genetiska materialet att föra vidare till nÀsta generation för att nÄ avelsmÄlen. Den nya tekniken av kartlÀggning innebÀr att man analyserar det genetiska materialet hos djuren pÄ DNA-nivÄ. Den metod som aveln fÄtt en praktisk anvÀndning av idag Àr genomisk selektion. FrÄn hösten 2008 (2008 för Holstein och 2009 för SRB) togs genomiska avelsvÀrden för de stora nordiska mjölkkoraserna i bruk i Sverige. MÄlet med denna undersökning Àr att analysera det nya verktyget inom husdjursavlen, dvs. genomisk selektion, och komma fram till vid vilka förutsÀttningar i mjölkkobesÀttningen som ett sÄdant genomiskt test blir attraktivt att anvÀnda för lantbrukaren.

Rollen som ledare hos grupplevande djur har ifrÄgasatts inom den vetenskapliga litteraturen. Kronhjort och dovhjort Àr de tvÄ grupplevande arterna av hjortvilt som lever i Sverige. Större delar av Äret lever de i könsseparerade, matriarkala familjeflockar som enligt lekmannen sÀgs domineras av en ledarhind. I denna litteraturstudie har rollen som ledare i en flock analyserats ur ett etologiskt perspektiv. Vetenskaplig och populÀrvetenskaplig litteratur har jÀmförts med fokus pÄ sociala beteenden hos framförallt ungulater (hovdjuren), dit bÀgge dessa arter hör.

SAMMANDRAGLerums kommun har en vision om att bli Sveriges ledande miljökommun till Är 2025 eller tidigare. En stor del av arbetet, som kÀnnetecknas av hÄllbarhet, kreativitet och inflytande, sker i GrÄbo. Det Àr idag en ort som kÀnns bortglömd och Àr lÀtt att passera utan vetskap om dess placering. SamhÀllet har sÄvÀl synliga baksidor som Àr i behov av förbÀttring och förnyelse, som outnyttjade tillgÄngar som bör lyftas fram.Syftet med föreliggande arbete Àr att ta fram förslag pÄ hur GrÄbo kan förbÀttras bÄde med avseende pÄ hÄllbar samhÀllsutveckling samt estetiska och funktionsmÀssiga förbÀttringar av samhÀllet.Arbetet pÄbörjades med en faktainsamling, som sedan lÄg till grund för en inventering pÄ plats i GrÄbo. Detta sammanstÀlldes till en analys dÀr tillgÄngar och problem presenterades med hjÀlp av Adobe Illustrator till flera kartor.

IDAS?projektet Àr ett jÀmstÀlldhetsprojekt som pÄ uppdrag av regeringen Är 2004 startades med syfte att fÄ fler kvinnor till högre positioner inom vÄra universitet. IDAS stod vid starten för, Identification, Development, Advancement och Support. Projektet har pÄgÄtt i tre Är och har haft sin officiella avslutning i mars 2007. Uppsatsen syftar till att göra en utvÀrdering av projektet och ta reda pÄ om projektet har nÄtt sitt mÄl.

IDAS–projektet Ă€r ett jĂ€mstĂ€lldhetsprojekt som pĂ„ uppdrag av regeringen Ă„r 2004 startades med syfte att fĂ„ fler kvinnor till högre positioner inom vĂ„ra universitet. IDAS stod vid starten för, Identification, Development, Advancement och Support. Projektet har pĂ„gĂ„tt i tre Ă„r och har haft sin officiella avslutning i mars 2007. Uppsatsen syftar till att göra en utvĂ€rdering av projektet och ta reda pĂ„ om projektet har nĂ„tt sitt mĂ„l. Detta görs genom att se till implementeringen av projektets olika delar. För att undersöka detta har Ă„tta djupintervjuer genomförts.

Bakgrund och problem: Det svenska skolvĂ€sendet har genomgĂ„tt ett antal reformer och förĂ€ndringarvad gĂ€ller styrning och huvudman under det senaste Ă„rhundrandet. I och medfriskolereformen Ă„r 1992 har den privata sektorn inom skolvĂ€sendet fĂ„tt en betydande position.FrĂ„gan Ă€r huruvida ekonomistyrningen skiljer sig Ă„t mellan offentligt respektive privatstyrda skolverksamheter pĂ„ gymnasial nivĂ„ i dagslĂ€get, med tanke pĂ„ olikartad Ă€garform ochdĂ€rmed intressen.Syfte: Att beskriva och identifiera eventuellt förekommande hĂ„rda respektive mjuka styrmedeli fristĂ„ende respektive kommunala gymnasiala skolor i Göteborgs Stad med utgĂ„ngspunkti val, innehĂ„ll och anvĂ€ndande. Eventuella skillnader i styrningen av de tvĂ„ olika skoltypernaskall lyftas samt klargöras med tanke pĂ„ olikartad Ă€garform och det faktum att de ena kategoriserassom vinstdrivande företag och de andra som icke-vinstdrivande. Slutligen Ă€r förhoppningenatt kunna identifiera ett mönster av i vilken riktning ekonomistyrningen, i form avstyrmedel, inom de tvĂ„ olikartade gymnasieformerna kommer att ta i ett lĂ€ngre perspektiv.AvgrĂ€nsningar: Uppsatsen har fokuserat pĂ„ att identifiera val, innehĂ„ll samt anvĂ€ndande aveventuellt förekommande hĂ„rda respektive mjuka styrmedel pĂ„ fristĂ„ende respektive kommunalagymnasieskolor i Göteborgs Stad. Övriga typer av faktorer inom ekonomistyrning kommerdĂ€rmed inte att behandlas.

I dagens samhÀlle gÄr det inte att undvika alla de medier som omger oss och de budskap som de sÀnder till oss. Vem eller vad det Àr som har makten att bestÀmma vad som kommer i medierna har Àven delvis makt över oss. Det Àr viktigt att vi Àr medvetna om vem eller vad det Àr som besitter den hÀr makten. Det Àr pÄ det sÀttet vi kan bestÀmma hur vi ska nÀrma oss medierna och vi kan ha ett mer kritiskt förhÄllningssÀtt till vÄr omvÀrld.I den hÀr studien tittar jag nÀrmare pÄ vad det Àr som pÄverkar hur en frÄga framstÀlls i medierna. Jag analyserar de tvÄ ledande dagstidningarna i Sverige och Danmark för att se vad det Àr som pÄverkar hur dessa tvÄ tidningar skrev om Irakkonflikten under första halvÄret av 2004.

Detta Àr ett examensarbete pÄ 20 högskolepoÀng som utförts hos uppdragsgivaren Permobil Design AB. Arbetet Àr en avslutning pÄ ingenjörsutbildningen Industriell Design 120 poÀng vid LuleÄ tekniska universitet. Arbetet har bedrivits individuellt med mÄl att ta fram ett helt nytt koncept för Permobil att jobba vidare med. Projektet har utförts pÄ uppdrag av Permobil Design AB, TimrÄ. Företaget Àr ledande inom tillverkning och utveckling av eldrivna rullstolar och de flesta förknippar idag Permobil som en benÀmning pÄ en elrullstol och inte ett mÀrke.

Att vÀcka intresse och fÄ konsumenterna att konsumera Àr idag en del i mÄnga företag. DÀr av har marknadsföringen blivit en viktig del i mÄnga företag för att pÄverka konsumenterna. Ett bra pris eller en bra produkt rÀcker inte idag för att locka och pÄverka sin mÄlgrupp. Marknadsföringen mÄste nÄ ut till sin tÀnkta mÄlgrupp för att de ska kunna se vad man erbjuder och pÄ sÄ vis fÄnga deras uppmÀrksamhet. Uppsatsens undersökning bygger pÄ en personlig intervju med syfte till att ta reda pÄ deras instÀllning till marknadsföring.