Ungdom, lĂ€rdom och mandom under 1800-talets andra hĂ€lft och lĂ„ngt in pĂ„ 1900-talet innebar att landets manliga skolelever, frĂ„n 1863, Ă„lades att i den ordinarie skolan delta, inte bara i gymnastik, utan ocksĂ„ i militĂ€ra vapenövningar. Drivkraften för detta var dels de nationalistiska strömningar som var starka under denna period, dels det manlighetsideal som dĂ„ ocksĂ„ rĂ„dde och som innebar att mannen beskyddar, kvinnor och barn blir beskyddade.Vapenövningar för skolungdom hade startat lĂ„ngt innan Ă„r 1863 i vissa skolor. Först ut i landet var Linköpings högra allmĂ€nna lĂ€roverk, dĂ€r redan Ă„r 1834 undervisades i ?krigskonstens första grunder?. Andra orter med skolor som tidigt började med vapenövningar var Göteborg, Karlstad, Uddevalla och Örebro.För att understöja de militĂ€ra vapenövningarna i Stockholms folkskolor bildades 1868 i Stockholm FBSV (Föreningen för befrĂ€mjandet av skolungdomens vapenövningar).

Grupper har blivit ett allt vanligare sÀtt för organisationer att arbeta. Gruppernas prestationer baseras pÄ medlemmarnas förmÄga att producera det som organisationen efterstrÀvar. Alla individer i gruppen Àr unika och bidrar till gruppens framgÄng genom sina egenskaper och sin kompetens. Trots det vida nyttjandet av grupper inom organisationer finns det i skrivande stund en kunskapslucka nÀr det kommer till kartlÀggning av relationen mellan personlighet, ledarskapsstil och ledande arbetsgrupper. Syftet med projektarbetet Àr att analysera diversitet inom en skogsindustriell ledningsgrupp med avseende pÄ djupgÄende faktorer.

Boliden Mineral AB (Boliden) Àr Europas ledande metallföretag med kÀrnkompetens inom bl.a. gruvdrift och smÀltverk. Rapporten behandlar frÄgestÀllningarna kring detaljplanering (korttid resursplanering) och produktionsprocesser hos Bolidens underjordsgruvor; Garpenberg, Kristineberg, Renström och Tara.Gruvorna brottas med Äterkommande störningar av olika slag i produktionsledet vilket pÄverkar mÄluppfyllelse (planföljsamhet) för de faststÀllda veckoplanen. Företagets senaste tidstudie i Kristineberg visar att maskinernas utnyttjandegrad inte motsvarar förvÀntningarna och har en fallande trend. Tidstudien visar Àven att maskinfel utgör ca 40 % av totala störningarna.

SAMMANFATTNINGÖland Ă€r en kĂ€nd och vĂ€lbesökt destination. Trots det har Öland blivit en destination som konkurrerar mindre vĂ€l om de nationella och internationella besökarna jĂ€mfört med liknande destinationer. Idag Ă€r samarbetet mellan de olika aktörerna pĂ„ Öland svagt. DĂ€remot vill de vĂ€nda denna trend och strĂ€va mot ett tĂ€tt samarbete. Att det idag inte finns ett samarbete aktörer emellan kan vara en bidragande orsak till varför Öland konkurrerar mindre vĂ€l om de nationella och internationella besökarna.

Det finns mycket skrivet kring prestationsmÀtning, men det finns inte mycket skrivet kring prestationsmÀtning och personalens motivation att prestera enligt mÄlen i prestationsmÀtsystemet. DÀrför har vi valt att genomföra en undersökning som bygger pÄ problemformuleringen; hur kan företagsledningen anvÀnda prestationsmÀtning för att motivera den operativa personalen att prestera enligt företagets uppsatta mÄl i tjÀnste- och tillverkande företag? PrestationsmÀtning Àr viktigt för att företagsledningen ska kunna styra personalens prestationer enligt företagets strategier och uppnÄ företagets mÄl. PrestationsmÀtsystemen bör dÀrför vara starkt kopplade till företagets strategier och mÄtten i mÀtsystemet ska bidra till att den operativa personalen förstÄr vilka prestationer som krÀvs av dem för att företaget ska uppnÄ sina mÄl. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som fÄr den operativa personalen motiverad att prestera enligt de mÄl som finns i företagets prestationsmÀtsystem.

Införande av nya IT-system inom organisationer bidrar till att stora Àndringar sker i de anstÀlldas arbetssÀtt och kan dÀrmed leda till att motstÄnd till det nya sÀttet att arbeta pÄ uppstÄr.Syftet med studien Àr att undersöka hur implementeringen av ett nytt IT-system mottagits av sektionscheferna inom Ljungby kommun.Studien hade en öppen ansats med syfte att fÄ fram ny information frÄn intervjupersonerna men i vissa fall anvÀndes ocksÄ ledande frÄgor. Tillförlitligheten i studien uppstod i form av att fem intervjuer genomfördes och informationen som framkom var till stor del likadan. Validiteten uppstod dÄ ett flertal sektioner deltog i undersökningen vilket gjorde att resultatet kunde appliceras pÄ sektionerna inom Ljungby Kommun och dÀrmed ses som giltigt. Generalisering av resultatet kunde göras pÄ de olika sektionerna inom Ljungby Kommun.Studien genomfördes genom att fem slumpmÀssigt utvalda personer inom olika sektioner inom Ljungby Kommun intervjuades. Resultatet av intervjuerna analyserades sedan mot olika teorier till exempel förÀndringar, kommunikation, kulturer i organisationer, kravinsamling och anvÀndbarhet av system.

PÄ dagens livsmedelsmarknad blir innovation och utveckling allt mer aktuellt nÀr kunderna stÀller högre och högre krav pÄ livsmedelsbutikerna. NÀr kraven blir högre anvÀnder sig företagen av olika strategier, att nischa sig Àr ett alternativ för att uppfylla kundernas krav. Det finns mÄnga aktörer pÄ livsmedelsmarknaden men de med störst marknadsandelar Àr ICA, Coop och Axfood. ICA har stora andelar pÄ omrÄdet egna mÀrkesvaror (EMV) och deras EMV-sortiment Àr uppdelat i sex olika EMV-kategorier. ICA Àr som tidigare nÀmns ett av de ledande företagen inom egna mÀrkesvaror. Deras EMV Àr ett viktigt verktyg dÄ detta medför att de kan erbjuda ett bredare sortiment till kunden.

SAMMANFATTNINGÖland Ă€r en kĂ€nd och vĂ€lbesökt destination. Trots det har Öland blivit en destination som konkurrerar mindre vĂ€l om de nationella och internationella besökarna jĂ€mfört med liknande destinationer. Idag Ă€r samarbetet mellan de olika aktörerna pĂ„ Öland svagt. DĂ€remot vill de vĂ€nda denna trend och strĂ€va mot ett tĂ€tt samarbete. Att det idag inte finns ett samarbete aktörer emellan kan vara en bidragande orsak till varför Öland konkurrerar mindre vĂ€l om de nationella och internationella besökarna.

Bakgrund: För att underlÀtta organisationers ansvarstagande gÀllande miljöpÄverkan har standarder införts med syfte att ge stöd i utformning av miljöledningssystem. Ett vida anvÀnt verktyg Àr ISO 14001 vilken framhÄller stÀndiga förbÀttringar i förhÄllande till den enskilda organisationens satta miljömÄl. PÄ grund av standardens generella utformning Àr det upp till den enskilda organisationen att implementera denna pÄ ett sÀtt som bÀst passar verksamheten. Forskning pekar pÄ att ISO 14001 innehar en ledande roll dÄ det kommer till tillverkande företags miljöengagemang. Dock pÄvisar forskare att standarden inte Àr tillrÀcklig nÀr det kommer till kommersiella produkters miljöpÄverkan, men att företag som varit ISO 14001-certifierade en lÀngre tid ÀndÄ i stor utstrÀckning arbetar systematiskt med denna aspekt.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur miljöhÀnsyn utformas och implementeras i ISO 14001-certifierade företags produktutveckling dÄ man utifrÄn tidigare forskning kan anta att detta innebÀr organisationsspecifika varianter.Metod: För att uppfylla studiens syfte har fallstudier i fyra svenska företag genomförts.

Att styra en verksamhet med rÀtt underlag Àr vÀsentligt i alla företag. Med detta iÄtanke finns det fler olika tillvÀgagÄngssÀtt att sÀkerstÀlla att rÀtt beslut tas ochkonkurrenskraften jÀmfört med liknande verksamheter upprÀtthÄlls. Ett moderntföretag kan idag inte uteslutande agera pÄ ett sÀtt som inte tar hÀnsyn till externafaktorer sÄsom konkurrenters affÀrsstrategi, aktuell marknadssituation och konjunktur.Ett företag mÄste hela tiden ha ett mÄl att utvecklas och löpande bli bÀttre. Detta kanske i olika nivÄer; ekonomiska resultat, processer, kundorienterat mm. Det som Àrgemensamt med alla dessa Àr att de förutsÀtter att det sker en utvÀrderande- ochjÀmförandeprocess mot liknande verksamheter eller processer.

Risk management har historiskt sett associerats med riskminimering och undvikande. Men framför allt inom project portfolio management har ett skifte inletts mot ett proaktivt tillvÀgagÄngssÀtt för att hantera risk, snarare Àn reaktivt. PÄ sÄ sÀtt uppnÄs en holistisk analys av risk som tar hÀnsyn till bÄde positiva och negativa avvikelser pÄ mÄl. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur anvÀndbara optimeringsmodeller Àr i lÀkemedelsindustrin ur ett risk management-perspektiv. Modellerna som undersöks Àr capital budgeting problem, goal programming och contingent portfolio programming.

Volvo Wheel Loaders Àr en av vÀrldens ledande tillverkare av hjullastare. Examensarbetet Àr utfört pÄ huvudfabriken, som ligger i Arvika. Bakgrunden till projektet Àr att det finns en vilja frÄn ledningen att införa statistisk processtyrning (SPS) i produktionen. Viljan kommer av krav i kvalitetssystemet och att framtida investeringar i automatiserad hÀftsvetsning kommer att krÀva större precision i produktionen. Examensarbetets syfte var att inleda och underlÀtta ett införande av SPS.

Bakgrund och problem: Lean Àr en ledningsfilosofi som fÄr allt större utbredning. Inom lean Àr kontinuerliga förbÀttringar ett viktigt inslag för att kunna arbeta mer resurssnÄlt, bli mer lönsamt, möta konkurrens och tillgodose kundernas krav. Men att arbeta med kontinuerliga förbÀttringar innebÀr ocksÄ att medarbetarna kontinuerligt mÄste förÀndra sitt sÀtt att arbeta. HÀr förekommer det ofta ett förÀndringsmotstÄnd och det som denna uppsats utforskar Àr hur man med hjÀlp av ekonomistyrning kan hantera motstÄndet och stödja förbÀttringsarbetet.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att belysa och skapa förstÄelse för det förÀndringsmotstÄnd som ofta uppstÄr i arbetet med kontinuerliga förbÀttringar samt att utifrÄn ett lednings- och ekonomistyrningsperspektiv beskriva hur företag möter detta och skapar förutsÀttningar för ett framgÄngsrikt arbete med kontinuerliga förbÀttringar.Metod: En kvalitativ empirisk studie med sammanlagt nio intervjuer pÄ tvÄ olika företag genomfördes. Intervjuerna gjordes med personer i frÀmst ledande positioner som alla aktivt arbetar med kontinuerliga förbÀttringar.Resultat och slutsatser: Studien visar att förÀndringsmotstÄnd ofta förekommer i samband med kontinuerliga förbÀttringar Àven om förÀndring inte per automatik behöver leda till motstÄnd.

Syftet med c-uppsatsen Àr att studera i vilken grad som motionerna i det Socialdemokratiska Kvinnoförbundet i Norrbotten mellan 1974-1980 var likhetsinriktade eller sÀrartsinriktade. Enkelt sagt strÀvar likhetsfeminismen efter att varje individ sjÀlv ska ges möjlighet att forma sin personlighet. Vad som Àr manligt och kvinnligt Àr konstruerat av det samhÀlle vi lever i. De Àr inget som mÀnniskan föds till, utan tvingas lÀra sig att bli. Det finns en obalans dÀr kvinnor exkluderas, frÄn de positioner och sociala beteenden som mÀn utvecklat genom en strukturell diskriminering av samhÀllets genusordning.

Det Àr mötet mellan konst och yttrandefrihet vi intresserar oss för i denna uppsats. Genom tvÄ uppmÀrksammade fall inom den svenska konstvÀrlden, ger vi oss in i den snÄrskog som krocken innebÀr mellan, det till synes, enkla och sjÀlvklara fria ordet och konsten. Konsten, med dess mÄnga olika uttryck, ses sÀkerligen av mÄnga som det ultimata sÀttet att fritt uttrycka kÀnslor, Äsikter och reaktioner. Men vad hÀnder dÄ konsten upprör och krockar med förestÀllningen om vad yttrandefriheten innebÀr? MÀnniskor blir krÀnkta och plötsligt kan konsten snarare ses som en legitimering av antisemitism, rasism och diskriminering.