Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur rehabiliteringspersonal, lÀrare och förÀldrar upplever skolans beredskap för att ta emot barn med en förvÀrvad hjÀrnskada.Ansatsen utgÄr frÄn en metodtriangulering med intervjufrÄgor och enkÀtfrÄgor. Intervjuer har genomförts med rehabiliteringspersonal och enkÀter har skickats till förÀldrar respektive lÀrare. Sex intervjuer har genomförts med personal som arbetar med rehabilitering av barn med förvÀrvade hjÀrnskador. EnkÀtfrÄgor till sju lÀrare och postenkÀter med missivbrev har sÀnts ut till 16 familjer.Av dessa har elva familjer svarat.HÀlften av lÀrarna och förÀldrarna som besvarat enkÀten anser att skolan inte har den beredskap som krÀvs för att ta emot ett barn med en förvÀrvad hjÀrnskada. De övriga lÀrarna och förÀldrarna som besvarat enkÀterna har varit nÄgot mer positivt instÀllda.LikasÄ finns det en viss samstÀmmighet mellan de intervjuade personerna som arbetar med hjÀrnskadade barns rehabilitering.

Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

Jag har valt att ?vers?tta en popul?rvetenskaplig text fr?n spanska till svenska och d?refter unders?ka de metaforer som f?rekommer i k?lltexten, vad de f?rmedlar samt p? vilket s?tt dessa hanteras i ?vers?ttningen. I b?de k?ll- och m?ltexten f?rmedlades ?ldrandet som en linj?r, ej cyklisk process best?ende av f?rs?mringar av kroppsliga funktioner. M?nniskan liknades vid en maskin medan ting besj?lades och fenomen besj?lades.

I detta arbete förklaras knÀledens uppbyggnad och funktion, vad som sker vid muskelatrofi samt hur man kan ÄtgÀrda ett skadat korsband med olika sorters operationsmetoder och rehabilitering. Det tas Àven upp problem som kan uppstÄ för djurÀgaren under denna tid och exempel pÄ hur man kan förhindra dessa. En intervju Àgde rum i syfte att ge en inblick i hur hela förloppet, ifrÄn skada till rehabiliteringens slut, kan se ut ur en djurÀgares perspektiv. En djursjukskötare med goda kunskaper om rehabilitering intervjuades ocksÄ och gav exempel pÄ hur muskelatrofi kunde rehabiliteras efter en korsbandsoperation..

Bakgrund F?r den som drabbas av en handskada ?r det inte bara praktiska moment i vardagen som blir sv?ra att genomf?ra, utan ?ven personligheten, sj?lvk?nslan och samspelet med andra m?nniskor f?r?ndras. Sm?barnsf?r?ldrar drabbas oftare ?n andra grupper av ?komman Morbus de Quervain som orsakar sm?rta och svullnad i handleden. Tillst?ndet behandlas idag med statisk ortos i kombination med antiinflammatoriska l?kemedel. Att Morbus de Quervain p?verkar personens f?rm?ga att bland annat greppa, b?ra och hantera f?rem?l med h?nderna ?r idag k?nt, men det saknas kunskap kring hur aktiviteter i vardagen p?verkas hos s?v?l sm?barnsf?r?ldrar som andra grupper.

Bakgrunden till denna studie grundade sig pÄ hur fÄ unga fotbollstalanger, som verkligen blev etablerade fotbollsspelare inom elitfotbollen. Tidigare forskning berör olika faktorer som pÄverkar detta fenomen, men just spelarnas egna tal om sina möjligheter att bli etablerad elitfotbollsspelare saknades. Syftet med denna studie var att belysa vad som framtrÀder dÄ unga fotbollstalanger talar om sina möjligheter att utvecklas till etablerade spelare inom elitfotbollen. I studien utgick vi frÄn en socialkonstruktivistisk ansats och den genomfördes genom fokusgruppsintervjuer i tvÄ elitföreningar, en fokusgrupp per förening. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes sedan som analysmetod.

Ljumskskador tillhör en av de vanligaste skadorna inom fotboll och hÄller mÄnga spelare borta frÄn match och trÀning. Det finns faktorer som utsÀtter en spelare för ökad risk att skada sig och dessa Àr viktiga att kÀnna till för att förstÄ orsakerna till att skada uppstÄr samt för att kunna förebygga skador med preventiv trÀning. Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende riskfaktorer och prevention för ljumskskador inom fotboll. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och AMED vilket resulterade i att 20 artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och poÀngsattes med PEDro-scale eller ?Bedömningsmall för riskfaktorer?.

Bakgrund: Hur vet vi som sjuksköterskor vad som menas nÀr det talas om palliativ? VÀrlden utvecklas och sÄ gör Àven begreppen i den. Genom att studera ord fÄr forskaren reda pÄ den egentliga betydelsen och den allmÀnna definitionen. Syfte: Att klargöra och definiera begreppet palliativ. Metod: Begreppsanalysmodell av Walker och Avant (1995).

Patienter som erhÄller strÄlbehandling mot huvud- och halscancer drabbas i hög utstrÀckning av behandlingsrelaterade biverkningar. Oral mucosit, skada pÄ munhÄlans slemhinna, Àr vanligt förekommande och kan pÄverka patientens grad av livskvalitet. SjukvÄrdspersonal undersöker inte regelbundet munhÄlan och det kan dÀrför dröja innan tecken pÄ skada uppenbaras. Syftet med denna uppsats var att beskriva omvÄrdnadsinterventioner vid oral mucosit i samband med strÄlbehandling mot huvud- och halscancer. Vidare att beskriva om standardisering av omvÄrdnaden kan lindra behandlingsrelaterad oral mucosit.

ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

KnÀskador inom fotbollen Àr tre till fem gÄnger vanligare hos flickor Àn pojkar i ung Älder. Genom att trÀna balans, benstyrka, bÄlstabilitet och koordination kan knÀkontrollen öka. Svenska fotbollsförbundet har utvecklat ett trÀningsprogram i syfte att förebygga skador, ?KnÀkontroll, förebygg skador ? prestera bÀttre?. Det finns olika sÀtt att utvÀrdera knÀkontroll, ?Hop for distance?, ?Square hop? och ?Side hop? Àr hopptester som kan anvÀndas.

This essay aims to examine the meaning work at daily activity centers gives people with intellectual disabilities and the questions these people consider necessary to ask in quality surveys. This has been done by interviews with twelve respondents in various daily activitiy centers within a private care company in the Stockholm area. The theories that has been used to analyze the empirical data is SOC - sence of coherence, stigma and empowerment. The result shows that the meaning of daily activity is to create and maintain social contacts, feeling important and needed by others and an opportunity to feel ?normal? and like everybody else.

Diffusa axonala skador drabbar relativt m°anga personer varje °ar. Dessa skador kan uppst°a vidkollisionsolyckor i idrottsrelaterade aktiviter, vid fall eller som en bieffekt av pisksnšartsskador.Avdelningen fšor neurovetenskap p°a Karolinska Institutet och avdelnigen fšor fordonssšakerhetp°a Chalmers tekniska hšogskola har utvecklat en modell avsedd fšor gnagare i vilkenfšorenšamnda olyckshšandelser kan simuleras. Detta genom att utsšatta r°attors huvud fšorrotationsaccelerationer. Rotationsaccelerationen kan justeras fšor att p°a s°a sšatt skapa olikagrader av diffusa axonala skador. Resultatet av en axonal skada beror p°a skadans grad; skadorav hšogre grad kan resultera i att drabbade f°ar best°aende men medan en lšagre grad av skadakan p°averka olika biologiska mekanismer i cellerna p°a skadade omr°aden.