Sök:

Sökresultat:

6636 Uppsatser om Ersättning för ytterligare skada - Sida 13 av 443

Det allmÀnnas ansvar för felaktig myndighetsinformation : sÀrskilt om 3 kap. 3 § skadestÄndslagen

Tidigare ansÄgs inte regler om det allmÀnnas skadestÄndsansvar vara sÄ viktiga. Det var först genom skadestÄndslagens tillkomst som det allmÀnna Älades ansvar för felaktig myndighetsutövning. I takt med samhÀllsutvecklingen har kravet ökat pÄ en större skydd för den enskilde gentemot myndigheterna.Tidigare var möjligheterna mycket begrÀnsade att erhÄlla skadestÄnd för skada som orsakats av en myndighets felaktiga information. Genom en lagÀndring som trÀdde i kraft 1999 gjordes en utvidgning av det allmÀnnas skadestÄndsansvar. Intentionen med utvidgningen var att bortse frÄn kravet pÄ att informationen lÀmnats ?vid? myndighetsutövning.

TVÅ RYTTARES BERÄTTELSE KRING DERAS REHABILITERING EFTER EN IDROTTSSKADA: ETT PSYKOLOGISKT PERSPEKTIV

MÄnga av de skador som intrÀffar inom ridsport Àr ofta orsakat av ett trauma (Havlik, 2010) vilket för det mesta resulterar i allvarliga skador. De psykologiska reaktionerna som uppkommer hos skadade ryttare Àr mÄngfacetterade och rehabiliteringsprocessen och resultatet Àr ofta en följd av ryttarens kognitiva vÀrdering av sin skada (Wiese-Bjornstal, Smith, Shaffer & Morrey, 1998). Syftet med studien var att ur ett holistiskt perspektiv (1) skapa en förstÄelse över vilka psykologiska reaktioner ryttare upplever efter att ha rÄkat ut för en allvarlig idrottsskada, (2) förstÄ hur deras upplevelse av rehabiliteringsprocessen pÄverkade deras kognitiva vÀrdering samt (3) förstÄ vilka faktorer som underlÀttade eller försvÄrade vÀgen tillbaka till aktiv ridsport igen. En kvalitativ metod i form av narrativa intervjuer anvÀndes och analysmetoden var holistiskt-innehÄll (II), holistiskt-form (III) och kritisk narrativ analys (VI). Antalet deltagare var tvÄ ryttare som har tagit sig tillbaka till ridsporten efter en allvarlig skada.

Skolans möte med barn med förvÀrvade hjÀrnskador.

Syftet med denna studie var att undersöka hur rehabiliteringspersonal, lÀrare och förÀldrar upplever skolans beredskap för att ta emot barn med en förvÀrvad hjÀrnskada.Ansatsen utgÄr frÄn en metodtriangulering med intervjufrÄgor och enkÀtfrÄgor. Intervjuer har genomförts med rehabiliteringspersonal och enkÀter har skickats till förÀldrar respektive lÀrare. Sex intervjuer har genomförts med personal som arbetar med rehabilitering av barn med förvÀrvade hjÀrnskador. EnkÀtfrÄgor till sju lÀrare och postenkÀter med missivbrev har sÀnts ut till 16 familjer.Av dessa har elva familjer svarat.HÀlften av lÀrarna och förÀldrarna som besvarat enkÀten anser att skolan inte har den beredskap som krÀvs för att ta emot ett barn med en förvÀrvad hjÀrnskada. De övriga lÀrarna och förÀldrarna som besvarat enkÀterna har varit nÄgot mer positivt instÀllda.LikasÄ finns det en viss samstÀmmighet mellan de intervjuade personerna som arbetar med hjÀrnskadade barns rehabilitering.

N?R REGELF?LJARNA BRYTER MOT REGLERNA En processp?rande studie om orsakerna till Sveriges bristande praktiska efterlevnad av EU:s avloppsdirektiv

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

MÄlkonflikt vid kreditbedömning : Bankens vinst- och miljömÄl

Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

Rehabilitering av muskelatrofi efter korsbandsoperation

I detta arbete förklaras knÀledens uppbyggnad och funktion, vad som sker vid muskelatrofi samt hur man kan ÄtgÀrda ett skadat korsband med olika sorters operationsmetoder och rehabilitering. Det tas Àven upp problem som kan uppstÄ för djurÀgaren under denna tid och exempel pÄ hur man kan förhindra dessa. En intervju Àgde rum i syfte att ge en inblick i hur hela förloppet, ifrÄn skada till rehabiliteringens slut, kan se ut ur en djurÀgares perspektiv. En djursjukskötare med goda kunskaper om rehabilitering intervjuades ocksÄ och gav exempel pÄ hur muskelatrofi kunde rehabiliteras efter en korsbandsoperation..

Metaforer inom popul?rvetenskap

Jag har valt att ?vers?tta en popul?rvetenskaplig text fr?n spanska till svenska och d?refter unders?ka de metaforer som f?rekommer i k?lltexten, vad de f?rmedlar samt p? vilket s?tt dessa hanteras i ?vers?ttningen. I b?de k?ll- och m?ltexten f?rmedlades ?ldrandet som en linj?r, ej cyklisk process best?ende av f?rs?mringar av kroppsliga funktioner. M?nniskan liknades vid en maskin medan ting besj?lades och fenomen besj?lades.

FrÄn dröm till elitspelare : Fotbollstalangers tal om sina möjligheter att utvecklas till etablerade fotbollsspelare pÄ elitnivÄ

Bakgrunden till denna studie grundade sig pÄ hur fÄ unga fotbollstalanger, som verkligen blev etablerade fotbollsspelare inom elitfotbollen. Tidigare forskning berör olika faktorer som pÄverkar detta fenomen, men just spelarnas egna tal om sina möjligheter att bli etablerad elitfotbollsspelare saknades. Syftet med denna studie var att belysa vad som framtrÀder dÄ unga fotbollstalanger talar om sina möjligheter att utvecklas till etablerade spelare inom elitfotbollen. I studien utgick vi frÄn en socialkonstruktivistisk ansats och den genomfördes genom fokusgruppsintervjuer i tvÄ elitföreningar, en fokusgrupp per förening. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes sedan som analysmetod.

Ljumskskador inom fotboll: riskfaktorer och prevention: En systematisk litteraturstudie

Ljumskskador tillhör en av de vanligaste skadorna inom fotboll och hÄller mÄnga spelare borta frÄn match och trÀning. Det finns faktorer som utsÀtter en spelare för ökad risk att skada sig och dessa Àr viktiga att kÀnna till för att förstÄ orsakerna till att skada uppstÄr samt för att kunna förebygga skador med preventiv trÀning. Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende riskfaktorer och prevention för ljumskskador inom fotboll. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och AMED vilket resulterade i att 20 artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och poÀngsattes med PEDro-scale eller ?Bedömningsmall för riskfaktorer?.

Palliativ : En begreppsanalys

Bakgrund: Hur vet vi som sjuksköterskor vad som menas nÀr det talas om palliativ? VÀrlden utvecklas och sÄ gör Àven begreppen i den. Genom att studera ord fÄr forskaren reda pÄ den egentliga betydelsen och den allmÀnna definitionen. Syfte: Att klargöra och definiera begreppet palliativ. Metod: Begreppsanalysmodell av Walker och Avant (1995).

SM?BARNSF?R?LDRAR MED MORBUS DE QUERVAIN - En kvalitativ intervjustudie om hur vardagens aktiviteter f?r?ndras

Bakgrund F?r den som drabbas av en handskada ?r det inte bara praktiska moment i vardagen som blir sv?ra att genomf?ra, utan ?ven personligheten, sj?lvk?nslan och samspelet med andra m?nniskor f?r?ndras. Sm?barnsf?r?ldrar drabbas oftare ?n andra grupper av ?komman Morbus de Quervain som orsakar sm?rta och svullnad i handleden. Tillst?ndet behandlas idag med statisk ortos i kombination med antiinflammatoriska l?kemedel. Att Morbus de Quervain p?verkar personens f?rm?ga att bland annat greppa, b?ra och hantera f?rem?l med h?nderna ?r idag k?nt, men det saknas kunskap kring hur aktiviteter i vardagen p?verkas hos s?v?l sm?barnsf?r?ldrar som andra grupper.

OmvÄrdnadsinterventioner för oral mucosit i samband med strÄlbehandling mot huvud- och halscancer

Patienter som erhÄller strÄlbehandling mot huvud- och halscancer drabbas i hög utstrÀckning av behandlingsrelaterade biverkningar. Oral mucosit, skada pÄ munhÄlans slemhinna, Àr vanligt förekommande och kan pÄverka patientens grad av livskvalitet. SjukvÄrdspersonal undersöker inte regelbundet munhÄlan och det kan dÀrför dröja innan tecken pÄ skada uppenbaras. Syftet med denna uppsats var att beskriva omvÄrdnadsinterventioner vid oral mucosit i samband med strÄlbehandling mot huvud- och halscancer. Vidare att beskriva om standardisering av omvÄrdnaden kan lindra behandlingsrelaterad oral mucosit.

UtvÀrdering av nio veckors knÀkontrollstrÀning hos fotbollsspelande flickor

KnÀskador inom fotbollen Àr tre till fem gÄnger vanligare hos flickor Àn pojkar i ung Älder. Genom att trÀna balans, benstyrka, bÄlstabilitet och koordination kan knÀkontrollen öka. Svenska fotbollsförbundet har utvecklat ett trÀningsprogram i syfte att förebygga skador, ?KnÀkontroll, förebygg skador ? prestera bÀttre?. Det finns olika sÀtt att utvÀrdera knÀkontroll, ?Hop for distance?, ?Square hop? och ?Side hop? Àr hopptester som kan anvÀndas.

Studie av synaptologinoch genuttryck i en modell för gnagareefter en lÀtt traumatisk hjÀrnskada

Diffusa axonala skador drabbar relativt m°anga personer varje °ar. Dessa skador kan uppst°a vidkollisionsolyckor i idrottsrelaterade aktiviter, vid fall eller som en bieffekt av pisksnšartsskador.Avdelningen fšor neurovetenskap p°a Karolinska Institutet och avdelnigen fšor fordonssšakerhetp°a Chalmers tekniska hšogskola har utvecklat en modell avsedd fšor gnagare i vilkenfšorenšamnda olyckshšandelser kan simuleras. Detta genom att utsšatta r°attors huvud fšorrotationsaccelerationer. Rotationsaccelerationen kan justeras fšor att p°a s°a sšatt skapa olikagrader av diffusa axonala skador. Resultatet av en axonal skada beror p°a skadans grad; skadorav hšogre grad kan resultera i att drabbade f°ar best°aende men medan en lšagre grad av skadakan p°averka olika biologiska mekanismer i cellerna p°a skadade omr°aden.

Kvinnor med ADHD : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av att leva med ADHD

ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->