Sökresultat:
861 Uppsatser om Erfarna lärare - Sida 20 av 58
Medarbetares syn pÄ bra ledarskap
En ledare kan genom sitt ledarskap komma att pĂ„verka sina medarbetare bĂ„de positivt och negativt. Mot bakgrund av detta Ă€r det angelĂ€get att ledarskapet fungerar vĂ€l och utövas pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. Syftet med denna intervjustudie var att identifiera vad som utgör ett bra ledarskap ur ett medarbetarperspektiv. Ăppna intervjuer genomfördes med tio stycken medarbetare pĂ„ ett företag inom data ? och telefonibranschen.
AnvÀndaranpassning av instruktioner
 Detta arbete har syftat till att ta reda pÄ vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ vid utformning av instruktioner för CAD-anvÀndare. Som praktikfall har en studie gjorts pÄ Volvo IT dÀr deras instruktioner för CAD/CAM/CAE-systemet CATIA V5 har granskats. Undersökningen mynnade ut i en anvÀndarstudie dÀr erfarna anvÀndare av systemet fick möjlighet att diskutera den support som finns i dagslÀget samt stÀlla krav pÄ framtida instruktioner. Kraven som togs fram har legat till grund för riktlinjer för hur morgondagens instruktioner skulle kunna göras mer anvÀndaranpassade.NÄgra omrÄden som Àr viktiga att ta hÀnsyn till Àr bland annat: att ta tillvara pÄ anvÀndarnas erfarenhet, involvera anvÀndarna vid framtagandet av instruktionerna, ta reda pÄ hur instruktionenrna lÀses samt skapa rubrikter som underlÀttar informationssökning för anvÀndarna. .
REVISORNS ANMĂLNINGSPLIKT : Hur hanterar mindre revisonsbyra?er denna?
Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.
Skrolla ner och kolla mer! : om IKT i sa?ngundervisningen pa? gymnasiet
Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.
KÀrnprocessen inom barnhÀlsovÄrden
Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur dagens blockflöjtspedagoger arbetar med Tidig Musik med sina elever, och hur dessa elever mottar den repertoaren. Jag har ocksÄ stÀllt mig frÄgande till den ?popifiering? som jag tycker pÄgÄr i blockflöjtsundervisningen, dÀr man i allt större utstrÀckning rör sig bort frÄn blockflöjtens ursprungsrepertoar.Jag har djupintervjuat tre erfarna blockflöjtspedagoger, och utifrÄn dessa intervjuer kunnat dra slutsatsen att det visst spelas mycket Tidig Musik med blockflöjtseleverna, och att pedagogerna sjÀlva inte upplever nÄgon egentlig motsÀttning mellan Tidig Musik och den populÀrmusikaliska repertoaren. Dessutom verkar det som att eleverna sjÀlva instinktivt uppskattar och accepterar den Tidiga Musiken, eftersom den fungerar bra och lÄter fint pÄ instrumentet. DÀrmed finns det ett egenvÀrde i att spela just Tidig Musik pÄ just blockflöjt..
Psykisk ohÀlsa hos ungdomar med cancer
Vid anvĂ€ndning av audio-perceptuell röstanalys för framtagning av referensröster Ă€r begreppet reliabilitet av central betydelse. Syftet med denna uppsats var att undersöka reliabiliteten mellan erfarna röstlogopeders perceptuella röstanalys av ett antal utvalda röstexempel. Förhoppningen var att utifrĂ„n detta kunna sammanstĂ€lla en början till ett referensröstmaterial bestĂ„ende av manliga och kvinnliga referensröster representativa för olika parametrar i SVEA-protokollet. De specifika frĂ„gestĂ€llningarna var: Hur samstĂ€mmiga i perceptuell röstanalys Ă€r bedömarna kring de valda röstexemplens olika parametrar? Ăr nĂ„gon eller nĂ„gra av de parametrar som bedömarna Ă€r överens om extra framtrĂ€dande i nĂ„gon röst sĂ„ att denna röst kan anvĂ€ndas som referensröst? UtifrĂ„n en databas med 65 röstinspelningar valdes 15 röstexempel ut av författarna att skattas av sju erfarna logopeder med SVEA-protokollet.
Förebygga förslitningsskador hos tjÀnstehund
Jag ville skriva detta arbete för att jag tycker det Àr viktigt att arbeta med att förebygga skador sÄ lÄngt det gÄr. För att hunden ska mÄ bÀttre men Àven för att alla vinner pÄ att hundarna kan arbeta lÀngre. Det spar pengar och förhindrar att det blir eventuella glapp med arbetsföra och erfarna hundar pÄ myndigheterna. Det som behandlas i arbetet Àr varför man ska massera och stretcha hundarna samt vad hundförarna har fÄr uppfattning om detta. Jag tar ocksÄ upp om det redan finns rutiner för detta och om dem som arbetar med hundarna anser att deras hundar lÀttare Ädrar sig skador Àn andra hundar.
Logiska samband i elevtexter En komparativ studie av högstadie- och gymnasieelevers konnektionsbindning.
Satskonnektion visar pÄ de logiska sambanden mellan satserna i en text. En markör som markerar samband kallas för konnektiv. Denna markör fungerar som en ledtrÄd och hjÀlper lÀsaren att förstÄ de logiska sambanden i texten.Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om de mer erfarna skribenterna pÄ gymnasiet anvÀnde fÀrre konnektiver i sina texter Àn eleverna pÄ högstadiet. Uppsatsen hade Àven ett delsyfte som handlade om att undersöka om det fanns nÄgra skillnader eller likheter i sÀttet att anvÀnda konnektionsbindning mellan högstadiet ? gymnasiet och mellan flickor ? pojkar.Materialet som utgjorde undersökningens grund var 40 elevtexter frÄn de nationella proven i svenska.
Icke-verbalt ledarskap i klassrummet : En studie i hur lÀraresicke-verbala ledarskap pÄverkar eleverna och klassrumsmiljön
Syftet med studien Àr att belysa pÄ vilket sÀtt lÀrares icke - verbala ledarskap kan pÄverka kommunikationen med eleverna och den miljö de befinner sig i. I studien har observationer och intervjuer genomförts med tvÄ erfarna pedagoger. För att lÀraren ska lyckas skapa en god klassrumsmiljö och fÄ med sig eleverna i undervisningen krÀvs att lÀraren lyckas skapa förtroendefulla relationer med eleven. LÀrarens engagemang, skicklighet i att anvÀnda sitt kroppsprÄk och planering av miljön i klassrummet Àr faktorer som pÄverkar elevers lÀrande. Om eleverna kÀnner förtroende i sin lÀrandemiljö, att de Àr en del i den ökar förtroendet för lÀraren, vilket i sin tur bidrar till goda resultat..
"Sinsemellan" : Ett intersubjektivt perspektiv pÄ kreativitet i en terapisituation
Denna studie syftar till att belysa hur erfarna psykoterapeuter ser pÄ kreativitet och kreativa processer i psykoterapi samt vilka erfarenheter de har av den psykoterapeutiska relationens betydelse för kreativiteten. Studien baseras pÄ kvalitativ deskriptiv forskningsmetod med fenomenologisk och hermeneutiskt perspektiv. Resultatetet framtogs genom en strukturell fenomenologisk analys av Ätta semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att flexibilitet och öppenhet i att bemöta klienter utifrÄn ett personligt och samtidigt professionellt sÀtt bidrar till att ett kreativt klimat kan skapas. Vidare betydelsefullt för en kreativ terapisituation Àr att en tillitsfull relation skapas mellan klienten och psykoterapeuten.
Idrottens utrymme i skolan ? Vem tar besluten?
Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur yrkesverksamma lÀrare i Är 1-3 ser pÄ anvÀndningen av skönlitteratur i undervisningen och att förhÄlla dessa beskrivningar till den litteratursyn jag som blivande lÀrare hÄller pÄ att utveckla. LitteraturgenomgÄngen anknyter till lÀsarorienterande teoribildningar, i linje med den konstruktivistiska, sociokulturella syn pÄ lÀrande som min utbildning prÀglas av. Resultatet av en intervjuundersökning med sju lÀrare presenteras och analyseras utifrÄn uppsatsens frÄgestÀllningar ? hur lÀrarna relaterat till sin anvÀndning av skönlitteratur beskriver undervisningens varför, vad och hur. Med hjÀlp av erfarna lÀrare ges jag dÀrmed en möjlighet att reflektera kring min egen litteratursyn, inte minst frÄgan om varför skönlitteraturen kommer att ha en plats i min framtida undervisning.
Visualisering för spelbaserat lÀrande
Denna underso?kande designstudie utforskar hur visuellt material till en simulator kan komma att se ut och hur va?gen fram till det fa?rdiga designen kan se ut. Simulatorn som sta?r i centrum fo?r just denna studie kallas fo?r Simulerade Provokationer (SimProv) och har la?rarstudenter som huvudsaklig ma?lgrupp. I SimProv kan la?rarstudenten som anva?ndare va?lja mellan fyra olika handlingar i en klassrumssituation.
Samtalsmetodik Ät alla blivande lÀrare! En studie av lÀrares kommunikativa kompetens
Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida det formell utbildning i samtalsmetodik Àr nödvÀndig för att lÀrare skall kunna föra ett professionellt samtal. Fokus i undersökningen har varit pÄ lÀrares egna upplevelser och erfarenheter av olika samtalssituationer och hur deras kommunikationsförmÄga pÄverkas av eventuella kunskaper i samtalsmetodik eller avsaknaden av dessa. Begrepp professionalism och kommunikativ kompetens diskuteras. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielÀrare. Resultatet pekar pÄ att de lÀrare som har lÀst samtalsmetodik med inslag av praktiska övningar och mer erfarna lÀrare kÀnner sig professionella och kompetenta i högre grad Àn de som saknar kunskaper i samtalsmetodik i synnerhet nÀr det gÀller att hantera svÄra samtalssituationer..
Att utvecklas inom sitt yrke : Om den högre utbildningens inverkan pÄ den erfarna pedagogen
This work is based on qualitative interviews with four educationists who before their university studies lack education in their own field of work. The study aims to explore how higher learning influenced and affected these people. As a theoretical point of view the concept of implicit learning and Aristotle?s epistemological approach was used. The study gives an idea that the concept of knowledge is advanced and can go from practical experience to more theoretical understandings.
En inkluderande undervisning : Vilka attityder finns bland la?rare och vilka strategier anva?nds fo?r att bedriva en inkluderande undervisning fo?r alla elever?
Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelser av ledarskapsbeteenden inom judo. För att besvara syftet intervjuades fyra judoaktiva i Äldrarna 16-19 Är (m=17.8, sd=1.5 ) och fem judotrÀnare som var mellan 39-66 Är gamla (m= 47.0, sd= 10.9). Det skapades tvÄ semistrukturerade intervjuguider baserat pÄ den multidimensionella ledarskapsmodellen och LSS. FrÄgorna som stÀlldes var utifrÄn tre olika situationer; vardaglig trÀning, trÀningslÀger respektive tÀvling. Resultatet som framkom var att ledarskapsbeteende föredrogs samt upplevdes olikt beroende pÄ individerna och situationen.