Detta arbete cirkulerar det vida begreppet kunskap. Genom att fokusera begreppet till en bestämd ontologisk och epistemologisk sfär, och med hjälp av Aristoteles kunskapsanalys konkretisera det, tillämpas ett analytiskt greppbart kunskapsbegrepp på gymnasieskolans svenskämnesplan. Syftet med en sådan praktisk operation är dels att undersöka svenskämnets specifika kunskapsutrymme, dels att kunna vidga kunskapsdiskussionen till läroplans- och samhällsnivå. Utförda kunskapsanalys av ämnesplanen visar en dubbelhet i kunskapsanvändningen. Å ena sidan inkluderas såväl teoretisk som olika former av praktisk kunskap i ämnets syfte. En tendens att beskriva fronetiskt anstruken kunskap i samband med syftet iakttas.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

I omvårdnad av patienter utgör beröring en central del. När en person drabbas av sjukdom upplevs det extra viktigt att denne får beröring, be- kräftelse och uppleva att någon bryr sig. Syftet med denna studie var att undersöka vilken kunskap som finns om att använda taktil massage som omvårdnadsåtgärd vid smärta. Detta för att kunna utveckla, för-bättra och individanpassa omvårdnaden för patienterna. En systematisk litteraturöversikt har gjorts över den kunskap som i nuläget finns inom området med hjälp av data som har samlats in på ett systematiskt sätt via databaserna PubMed och CINAHL.

Validering är ett eftertraktat sätt att få sin kunskap och kompetens bedömd. På dagens osäkra arbetsmarknad är det även ett sätt att höja sin kompetens och därmed kunna öka chanserna att erhålla en fast anställning. Vanligast är att validering sker inom vård- och omsorgsarbetet men även andra yrkesorienterade ämnen finns representerade. Denna uppsats utgår från ett sociokulturellt perspektiv med syftet att belysa perspektiv på validering och validander i olika situationer som till exempel valideringsprocessen, bedömning av kunskap och lärares kompetens. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ intervjuundersökning med syfte att utifrån frågeställningarna få ett djup och mening.

Vi undersökte i denna studie den kontextuella kunskapens inverkan på läsförståelsen av skönlitteratur hos fem inlärare av svenska som andraspråk i åldern 12-14. Genom ett experiment i en autentisk inlärarmiljö har det socialkonstruktivistiska perspektivet på inlärning använts i skapandet av en inlärningsaktivitet som kretsar kring kontextuell kunskap och kollaborativt lärande. Inlärningsaktiviteten syftade till att förbereda eleverna på läsförståelsetestet genom arbete med kontextuell kunskap kopplat till den skönlitterära text som ingick i läsförståelsetestet. Undersökningens centrala data är en mätning av läsförståelse genom traditionella läsförståelsetest, först genom ett läsförståelsetest som deltagarna var helt oförberedda på och sedan ett läsförståelsetest som deltagarna hade förberetts på genom ovan nämnda inlärningsaktivitet. En observation av inlärningsaktiviteten har också genomförts.

Hepatit C är en blodburen sjukdom som är relativt nyupptäckt och kunskap om att leva med denna är begränsad. Möten och relationer mellan patienter och vårdpersonal kan främjas genom ökad förståelse. Kunskap skulle kunna leda till bättre vård för personer med hepatit C. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med hepatit C. En litteraturstudie genomfördes genom att tio artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys.

Denna undersökning riktar sig till personer som är verksamma inom det musikpedagogiska området och som intresserar sig för hur legitimeringen av musik som ämne kan se ut. Vidare riktar sig undersökningen till alla som är intresserade av frågan om olika skolämnens legitimitet. Även politiker och andra makthavare kan ha användning av denna studie. Den öppnar upp för reflektion kring begrepp som kunskap, bildning, musik och makt.Syftet är att undersöka hur musikämnet i den obligatoriska skolan legitimeras av lärarutbildare. Genom intervjuer med lärarutbildare som är verksamma på musikhögskolorundersöks vilka argument som används och hur legitimeringen ser ut.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt samhällsproblem som leder till fysisk och psykisk ohälsa. Våldet kan vara både fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt. Män upplever rädsla att förlora sin manliga identitet samt att bli förlöjligade när de söker hjälp. Det finns ringa forskning kring män som är utsatta för våld i nära relationer. Förståelsen och medvetenheten om mäns erfarenheter av våldet, samt deras behov av stöd och hjälp, är begränsade.

Syftet med denna studie var att beskriva blivande och legitimerade sjuksköterskors attityder och uppfattningar i behandlingen av akut smärta hos barn, samt hur blivande och legitimerade sjuksköterskor bedömer sin egen kunskapsnivå i smärthanteringen av barn med akut smärta. Datainsamling gjordes i fulltextdatabaserna ELIN@Dalarna, Blackwell Synergy och EBSCO Host. Sökord var nurse, acute pain, pain, pain management, children, nursing, assessment, pediatric, attitudes, beliefs och knowledge. Studiens resultat bygger på 16 vetenskapliga artiklar. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att barn tolererar smärta sämre än vuxna och de var endast beredda att acceptera smärta hos barn i samband med mindre procedurer.

Syftet med undersökning har varit att ta reda på idrottslärarens kunskap om och förhållningssätt till ätstörningar bland elever. Vilken kunskap anser idrottslärare sig ha om ätstörningar?Har skolan någon handlingsplan för elever med ätstörningar?Hur agerar idrottslärare mot elever som visar tecken på ätstörningar?Finns det någon skillnad på hur lärarna uppfattar sin kunskap och med antalet år de har jobbat? MetodJag har använt mig av en kvantitativ metod och i denna studie enkäter med både öppna och slutna svarsalternativ. Enkäterna besvarades av 72 lärare från hela landet. Urvalet av lärarna skedde genom ett bekvämlighetsurval, där datainsamlingen gjordes under ett Idrotts- och Hälsokonventet på GIH i Stockholm och till idrottslärare som arbetade i Stockholmsområdet. Sammanställningen av enkäterna har bearbetats i Microsoft Excel och statistikprogrammet SPSS. Resultat37 av lärarna instämmer i de delvis har bra kunskaper kring ätstörningar.

Enligt tidigare forskning upplever homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT) att de blir diskriminerade och osynliggjorda i vården till skillnad från heterosexuell befolkning. HBT-personer undviker delvis att uppsöka vården, samt att vara öppna med sin sexuella läggning av rädsla för negativt bemötande vilket får konsekvenser för deras hälsa. Därför efterfrågas mer HBT-kunskap i vården av dessa patienter. HBT-patienter efterfrågar en öppenhet för att kunna tala om livet i alla dess aspekter i vården. Studiens syfte var att undersöka vad sjuksköterskor innefattar i HBT-kunskap och hur det påverkar vården, bemötande för denna patientgrupp i praktiken.

Bakgrund: Personer med schizofreni har lägre livslängd, drabbas av fler livsstilssjukdomar och är mindre fysiskt aktiva än befolkningen i övrigt. Syfte: Syftet var att undersöka vad personer med schizofreni har för uppfattning och kunskap om fysisk aktivitet samt att undersöka upplevelsen av fysisk aktivitets påverkan på den egna hälsan. Metod: Studien är en explorativ kvalitativ studie med sex respondenter som deltog i en intervju. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta materialet. Resultat: Resultatet visade att kunskap om fysisk aktivitets goda effekter på hälsan fanns bland respondenterna.

Vårt syfte med detta arbete är att förvärva kunskap om den mc-relaterade brottsligheten, som är ett mytomspunnet och hotfullt problem i Sverige. Att det sedan blev mer specificerat till just Västmanland beror på att vi kommer att göra våran aspiranttjänst där. Dessutom vill vi ge andra personer som är intresserade, en inblick/kunskap om hur den mc-relaterade brottsligheten ser ut och hur polisen i Västmanland arbetar mot mc-relaterad kriminalitet. För att detta arbete ska bli så förståeligt som möjligt har vi valt att dela upp det i olika stycken med underrubriker. Vi börjar med en kort inblick i hur det ser ut i mc-världen, skillnaden mellan mc-gäng och mc-klubbar, vilken slags kriminalitet som mc-gängen sysslar med, samt hur polisen i Västmanland jobbar mot mc-kriminalitet.

Syftet med denna uppsats att på företaget Roxtec undersöka vilka kunskaper återvändarnaerhåller och hur hanteringen av återvändarna påverkar överförandet av kunskap. Genom enundersökning av företaget Roxtec vill vi belysa vilka för företaget användbara kunskaperåtervändarna har och hur företaget tar hand om dessa kunskaper. Vi såg att återvändarnalärt sig kunskaper under sin utlandsstationering. Vidare undersöktes om formellahanteringssätt fanns innan, under och efter utlandsstationeringen. Det visade sig attföretaget endast hade enstaka formella hanteringssätt som för kunskaper vidare.

Sår och sårvård har existerat lika länge som människan levt. För att kunna utföra sårvård som täcker patientens vårdbehov är sjuksköterskan i nuläget dåligt utrustad. Sjuksköterskan har liten kunskap om prevention, bedömning och behandling av sår. Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans sårvård. En litteraturstudie utfördes enligt Fribergs modell.