Studiens syfte var att undersöka unga vuxna f.d. familjehemsplacerades Erfarenheter av föräldrarelationer och familjetillhörighet under och efter placeringstiden i familjehemmet. Studien tog sin utgångspunkt i de unga vuxnas egna Erfarenheter. Målsättningen med undersökningen var att få en djupare förståelse av respondenternas Erfarenheter, varför en kvalitativ metod användes. Fyra unga vuxna har intervjuats och materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teorier med hjälp av forskningsbaserade och naturliga kategorier.

Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.

Bakgrund: Varje år insjuknar i Sverige mellan 25?30 000 personer i stroke. Det är 80 % som får ätsvårigheter. Syfte: Att sammanställa den aktuella kunskapen om strokedrabbade personers erfarenhet av ätsituationen. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar.

Studiens syfte var att undersöka och jämföra Erfarenheter av fenomenet formativ bedömning hos högstadie- respektive gymnasielärare i moderna språk. Detta undersöktes med hjälp av metoden samtalsintervju utifrån en fenomenografisk utgångspunkt. Denna utgångspunkt innebar att lärarnas Erfarenheter av formativ bedömning samt variationer inom dessa var det som fokuserades i studien.Studiens slutsatser visade att arbetet med elevernas förståelse av målen är av stor vikt för att det övriga arbetet inom formativ bedömning ska fungera. Vidare framkom två övergripande huvuduppfattningar av vad formativ bedömning innebär: ett didaktiskt verktyg eller en undervisningsfilosofi. Dessutom framhölls begreppen konkret, framåtsyftande samt främjande för förståelsen av målen som grundläggande inom formativ bedömning.

Telefonrådgivning har ökat på senare år och för att underlätta samtalsstrukturen och säkerställa en hög kvalitet i rådgivningen har ett datoriserat beslutsstöd utvecklats. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors Erfarenheter av datoriserat beslutsstöd i telefonrådgivning. Till grund för studien vilade intervjuer med 15 sjuksköterskor som arbetade med telefonrådgivning vid fyra olika vårdcentraler i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ manifest innehålls-analys vilket resulterade i fyra övergripande huvudkategorier. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde beslutsstödet som en trygghet i rådgivningen men också att det inte räckte till, inte var heltäckande och var tidskrävande att hantera.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att beskriva elevers Erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses här de samtal läraren eller specialläraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. Frågeställningarna är fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrån sina Erfarenheter? Vilka Erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? På vilket sätt har eleverna gjort meningsfulla Erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas Erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal? Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har använts i studien och forskningsmetoden är semistrukturerade gruppintervjuer med elever på gymnasiets introduktionsprogram.

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall är en svår och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker oväntat. Vid ett oväntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svårare för de efterlevande jämfört med väntade dödsfall. Livet tar en drastisk vändning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes Erfarenheter vid ett oväntat dödsfall av en närstående.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning utifrån artiklar som involverar efterlevandes Erfarenheter och upplevelser vid ett oväntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har använts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes Erfarenheter av information och omhändertagandet, Att bli lämnad i ovisshet, Att ta farväl, Att gå vidare och bearbeta sorgen, Att få tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhändertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika på sorg och lidande.

Kosten har stor betydelse för att barn ska kunna utvecklas normalt och uppnå en god hälsa. Kostvanor grundläggs tidigt och därför har kostinformationen under barnets första levnadsår en stor betydelse. Genom att BVC uppmärksammar föräldrars Erfarenheter utav kostinformation i tidig ålder och anpassar informationen efter deras behov kan hälsoproblem relaterade till kost förebyggas. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva föräldrars Erfarenheter av BVC-sjuksköterskans kostinformation under barnets första levnadsår. Pilotstudien har en kvalitativ induktiv design med semistrukturerade intervjuer.

En anställds Erfarenheter av arbetet påverkar commitment; bra Erfarenheter höjer commitment och dåliga Erfarenheter sänker den. Det finns olika former av commitment, affektiv och continuance. Affektiv commitment avser en känslomässig bindning till företaget, medan continuance commitment avser kostnaden  som uppkommer vid byte av arbetsplats.  Människor som känner starkt för sitt arbete uppvisar också mindre organisatorisk cynism. Organisatorisk cynism är en negativ  attityd mot det anställande företaget. Syftet med arbetet är att belysa förhållandet mellan organisatorisk cynism och affektiv respektive continuance commitment och besvara huruvida anställningstid påverkar dessa.

Demenssjuka ville så långt som det är möjligt behålla sin självständighet i vårdandet. Närståendevårdares kärlek och stöd betraktades värdefullt för de demenssjuka för att uppleva trygghet. Även sjuksköterskan uppskattade närståendes närvaro och såg dem som en resurs i vården. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes Erfarenheter av att vårda en person med demenssjukdom. Metod: Den valda metoden var en systematisk litteraturstudie där kvalitativa studier analyserades.

Det dör ca 90 000 människor varje år i Sverige. En del av dem dör i hemmet. Distriktssköterskan har omvårdnadsansvar för palliativ omvårdnad i kommunen. Den här studien baseras på nio intervjuer med distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård i tre olika kommuner. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors Erfarenheter i kommunikation med patienter i kommunal hemsjukvård.

Detta examensarbete tar upp frågan om vilka tidigare Erfarenheter gymnasieelever i årskurs 1 har av studie- och yrkesvägledning på grundskolan i årskurs 9, deras syn på studie- och yrkesvägledarens yrkesroll i grundskolan, studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter samt elevers förväntningar gällande studie- och yrkesvägledning. Undersökningen i arbetet genomfördes med en kvalitativ metod där vi har använt oss utav intervjuer med åtta gymnasieelever för att vi skall kunna få en överblick om vad för Erfarenheter de har av en studie- och yrkesvägledare. För att vi skall kunna tolka resultatet har vi använt oss utav Hägg & Kuoppas samtalsmodell, Donald E. Supers teori och Angelöw och Johnssons rollteorier. Resultatet visar vilka Erfarenheter gymnasieelever har haft med sina studie-och yrkesvägledare och även vad som har påverkat dem i deras beslut gällande gymnasievalet.

Alzheimers är en sjukdom som ökar i Sverige. När någon diagnostiseras med Alzheimers sjukdom förändras även anhörigas liv och därför kallas Alzheimers för ?de anhörigas sjukdom?. Sjuksköterskan behöver förståelse för hur anhörigas livssituation förändras och vad det innebär att ta rollen som anhörigvårdare. Då anhöriga innehar stor kunskap om individen de vårdar skall sjuksköterskan beakta anhörigas kompetens och erfarenhet för att optimera vårdrelationen.

Syftet med studien har varit att beskriva Erfarenheter av dialogen mellan distansstudenter och dialogens betydelse för förståelse och meningsskapande. Vårt empiriska material utgörs av semi?strukturerade intervjuer. Respondenterna består av studenter som vid något tillfälle har varit distansstudenter vid distansutbildningar hållna av Blekinge Tekniska Högskola. Vissa respondenters Erfarenheter grundar sig även i distansstudier vid andra universitet och högskolor.

Fetma bland barn är ett globalt växande problem och hälsokonsekvenserna av övervikt är de flesta medvetna om. I familjer med överviktiga barn har föräldrarna ett ansvar i att motivera till goda kostvanor och fysisk aktivitet för att skapa goda förutsättningar för en hälsosam vikt. För att vårdpersonal skall kunna hjälpa familjen till goda vanor behövs kunskap om hur föräldrarna upplever situationen och insatserna bör starta redan i tidig barndom eftersom behandlingen då är mer effektiv. Syftet är att belysa föräldrars Erfarenheter av att ha överviktiga barn. För att kunna studera området ur olika perspektiv är litteraturstudiens analys baserad på primärkällor i form av publicerade kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar.