Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för och kunskapen om värdet av personliga egenskaper som en del av det mångfacetterade kompetensbegreppet, Erfarenhet och utbildning är andra begrepp som har studerats i relation till dessa. Dessa begrepp är alla interrelaterade och skapar en persons unika sammansättning vilket blir allt viktigare när samhället utvecklas mot en kunskapsbaserad ekonomi med humankapitalet i centrum. Den svenska befolkningen utbildar sig i allt högre grad och arbetsmarknadens krav på formell kompetens ökar i takt med att utbildningsnivån stiger. Tillgången på kompetens skiftar dock och motsvarar inte alltid företagens krav vilket gör situationen allt tuffare för organisationer med felrekryteringar som en följd av detta. Studiens fokus ligger på att försöka förklara vad som definierar begreppen kompetens, personliga egenskaper, utbildning och Erfarenhet och vad som gör att de är viktiga.

Vad som är en god relation till eleverna och hur det skapas via kommunikation är en kunskapsom lärare hanterar dagligen i sin yrkesroll. Vi ser ett problem i relationen kring lärare elevrelationen om vi lärare inte möter upp våra elever via IKT. Dagens ungdomar har växt upp i envärld där mobiltelefoner, datorer och internet ger ständiga möjligheter till att kommunicera.Samspel och relation är den viktigaste faktorn för att föra kunskap vidare till nästa generation,nu finns det även en ny arena för denna kunskapsöverföring och det är IKT. Vårt syfte är att sevilka Erfarenheter eleverna har av olika kommunikationsformer via IKT med sina lärare. Samtelevens Erfarenhet av relationen när kommunikationen via IKT sker mellan lärare elev ur ettelevperspektiv.

Syftet med den ha?r studien a?r att bryta ner och beskriva processen om hur man skaparolika typer av ljud pa? en synthesizer. Underlaget fo?r studien har varit bo?cker, videor och praktiskt Erfarenhet.Fo?r att fa? praktisk Erfarenhet har jag arbetat med att go?ra soundalikes av sammanlagt fyra popla?tar. La?tarna representerar fyra olika decennier och inneha?ller typiska syntljud fo?r sin tid.Resultatet mynnade ut i en mall da?r det beskrivs hur man med fem steg kommer fram till na?stan vilket ljud som helst. .

Vi har undersökt ålder och Erfarenhets påverkan på revisorers risk- och väsentlighetsbedömning. Tidigare studier om risktagande och dess relation till ålder och Erfarenhet har visat blandade resultat, somliga forskare menar att det finns en positiv korrelation medan andra menar det motsatta. Denna uppsats grundas på en casestudie som har utförts på åtta svenska revisorer. Åldersspannet bland revisorerna i studien är 24 till 67 år. Utifrån ett fiktivt företag har revisorerna tagit fram ett väsentlighetsbelopp, samt bedömt vilka riskområden som finns i resultat- och balansräkningen.

Personer som arbetar med Human Resources (HR) hanterar processer av olika slag och agerar som stöd för chefer och medarbetare. HR-personer kan i sin tur också behöva stöd i sitt arbete. Arbetet är brett och ett sätt att utbyta Erfarenhet är att använda sig av sina nätverk. Denna studie är en beskrivning av hur HR-personer upplever nätverk samt tunga arbetssituationer. Resultatet baserades på sex semistrukturerade djupintervjuer med fem personer.

Ofta hör man kollegor säga att de inte orkar eller att de inte är motiverade att prestera på jobbet. I denna studie har vi lärt oss att det inte räcker med att säga: ?Jo, du klarar av det?, en anställd behöver mer än så. För att motivera någon att utföra en uppgift krävs det att man ger personen en anledning till utförandet. I dagens telefonförsäljningsbransch präglas de anställda av stress, höga krav och psykisk påfrestning.

Syftet med studien var att beskriva intuition som en del av sjuksköterskans arbete. Metoden utgjordes av en litteraturstudie vilken med hjälp av deskriptiv design skulle belysa sammanställningen av 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade svårt för att ge en klar och tydlig definition av intuitionsbegreppet som betraktades utgöra ett resultat av flera samverkande faktorer, dock använde de sig av samma termer i sina beskrivningar. Kunskap och Erfarenhet var de två centrala faktorer som låg till grund för definitionen av intuition som en känsla, en magkänsla eller som plötslig vetskap. Det visade sig att sjuksköterskorna använder intuition i sitt arbete oavsett om de har kortare eller längre Erfarenhet av yrket men att längden på Erfarenhet inom yrket är en faktor som avgör hur de använder intuitionen.

En ruptur av främre korsbandet leder till instabilitet samt funktionsnedsättning i knäet. Det råder i dagsläget delade meningar om behandlingsmetoderna vid denna skada. Oavsett om skadan behandlas operativt eller konservativt så har sjukgymnasten en viktig roll i rehabiliteringen. Patienter kan själva välja var de vill få sin vård, vilket kan leda till att Erfarenheten av skadan ser olika ut mellan sjukgymnaster. Detta kan resultera i att synen på operativ kontra konservativ behandling ser olika ut.

Hur kan medbestämmande och inflytande i hemtjänsten komma till stånd?Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad som upplevs ge medbestämmande och inflytande i hemtjänsten. Den övergripande frågeställningen formulerades utifrån om det finns skillnad i uppfattning hos personer som har Erfarenhet och de som inte har Erfarenhet av att ta emot hemtjänst?Det sociala synsättets tankar (Westlund, 2002), teorier om salutogenes (Antonowsky, 1991), (Sjöberg & Westlund, 2005) samt ett socialkonstruktivistiska synsätt om synen på äldre (Jönsson, 2001) utgör de huvudsakliga teorierna.Metoden utformades som en fallstudie och genomfördes i Alvesta kommun. Fyra grupper intervjuades med vardera tre till fem slumpmässigt utvalda respondenter.

Kliniskt resonemang är en process där kunskap och Erfarenhet tillämpas för att nå lösningar i kliniska situationer och används av sjuksköterskan när hon bedömer såväl medicinska behov som omvårdnadsbehov. Dagens sjukvård innebär ett stort ansvar för sjuksköterskan, med patienter med komplexa situationer som kräver komplexa beslut. I de situationerna är ett bra kliniskt resonemang en kompetens som underlättar arbetet. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskestudenters utveckling av kliniskt resonemang, ett steg mot den professionella yrkesrollen, kan främjas under handledning i verksamhetsförlagd utbildning. I litteraturstudien bearbetades 12 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet.

SAMMANFATTNING?Ju fler som äger  frågan, desto bättre kommer resultatet att bli?Förskolechefers syn på att utbildningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad ErfarenhetAntal sidor: 28Från och med den 1 juli 2011 lyder förskolan under skollagen. Förskolan ses som första steget i utbildningsväsendet och utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad Erfarenhet. Studien syftar till att undersöka hur förskolechefer beskriver vetenskaplig grund och beprövad Erfarenhet och hur de tänker att begreppen ska implementeras i verksamheten.Våra frågeställningar är:Hur uppfattar förskolecheferna   innebörden av begreppen vetenskaplig grund och beprövad Erfarenhet och dess innebörd för den pedagogiska verksamheten?  På vilket sätt uppfattar de att dessa begrepp kan implementeras i verksamheten?För att få svar på våra frågor genomförde vi intervjuer med fyra förskolechefer.

Myofasciella triggerpunkter (MTrP) har beskrivits som en vanlig orsak till smärta och dysfunktion och definieras som känsliga punkter lokaliserade i strama band av skelettala muskler. En rad olika behandlingar mot MTrP har använts, evidensen har dock varit bristande. Att undersöka vilken uppfattning sjukgymnaster hade om MTrP samt hur ofta de mötte denna patientgrupp, vilka specifika behandlingsmetoder de själva erbjöd sina patienter, vilka de föredrog, behandlingens effekter samt vad de grundar sitt val av behandling på. Samtidigt ville vi undersöka om några skillnader förelåg gällande hur sjukgymnaster arbetar med MTrP. Metod: En elektronisk enkät skickades ut till sjukgymnaster verksamma inom primärvården i sju landsting.

Bakgrund: Personer som lever med demenssjukdom ökar runt om i världen. Den förlängda medellivslängden gör att allt fler hinner insjukna i en demenssjukdom. Antalet personer som lever med demenssjukdom på våra särskilda boenden växer och kravet på att vårdpersonalen kan förstå sjukdomens yttringar blir allt större. I matningssituationen uppstår ofta svårigheter för vårdpersonalen, mycket beroende på svårigheterna med att kommunicera med den sjuka personen. Syftet: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens Erfarenhet av att mata personer med demenssjukdom på särskilda boenden.

Bakgrund och problemformulering: Sex som självskadebeteende är ett ämne som fått ökad medial uppmärksamhet de senaste åren. Den vetenskapliga forskningen är emellertid eftersatt.Syfte: Att undersöka upplevd Erfarenhet och befintligt kunskapsläge om sex som självskadebeteende samt vilka omvårdnadsinsatser som ges till patienter med självskadebeteende. Detta för att kunna se hur lidande lindras och hälsa främjas i det dagliga vårdandet.Metod: Tvärsnittsstudie där 70 legitimerade sjuksköterskor besvarade en enkät med en kvantitativ del som redovisades med deskriptiv statistik samt en kvalitativ del där redovisningen skedde i form av en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultatsammanfattning: Flertalet av sjuksköterskorna (83%) ansåg sig veta vad sex som självskadebeteende innebär. Dock upplevde 77% (n=54) att deras kunskaper ej var tillräckliga. Drygt hälften (60%) hade Erfarenhet av sex som självskadebeteende och faktorer som kunde sammankopplas med det sexuella självskadebeteendet var andra psykiatriska diagnoser och låg självkänsla.

Efterbördsskedet är förlossningens sista och mest riskfyllda stadie på grund av riskenför postpartumblödning. Ett aktivt handläggande av efterbördsskedet rekommenderas för att förebygga postpartumblödningar och har visats kunna förebygga detta med upp till 60 %. Barnmorskan utgör ett viktigt stöd för kvinnan under efterbördsskedet och haren viktig roll i att förebygga postpartumblödningar och därmed förebygga lidande för kvinnan. Syftet med studien är att undersöka barnmorskors Erfarenheter av att handlägga efterbördsskedet. Kvalitativ forskningsintervju valdes som metod ochintervjuer genomfördes med åtta barnmorskor verksamma inom förlossningsvården.Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.