Syftet med vårt examensarbete är att undersöka barns matvanor, hur de anser att de mår och vad de har för kunskap om goda matvanor. Som metod har vi använt oss utav en enkätundersökning. Vi genomförde den i fem klasser i skolår 4 och 5, på två skolor i Skåne och deltagarantalet var 89 elever. Resultaten visar att de flesta av eleverna äter frukost, skollunch och middag. Det visade sig finnas en skillnad mellan pojkars och flickors ätande.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka kunskaper vårdpersonal upplever sig ha om äldre personer med diabetes typ 2. Resultatet av undersökningen ska ligga till grund för utvecklandet av ett instrument för kunskapskontroll inför delegering.Metod: Denna studie genomfördes med kvalitativ ansats med hjälp av fokusgruppsintervjuer.Den kvalitativa intervjumetoden användes för att ta reda på vilka kunskaper om diabetes som vårdpersonal i kommunal vård upplever sig ha. Studien innefattade intervjuer vid tre tillfällen. Sammanlagt deltog 22 personer i intervjuerna.Resultat: Studien visar att vårdpersonalen upplever sin kunskap om diabetes som bristfällig. Detta gäller framför allt symtom, behandling samt vilka åtgärder som ska vidtas vid förändring i hälsotillståndet hos den äldre personen med diabetes typ 2.

I detta arbete undersöks kunskap om bråkbegreppet hos fyra olika lärare och hur de använder denna kunskap i sin undervisning. Resultaten diskuteras bl a med utgångspunkt från Liping Mas bok Knowing and teaching elementary mathematics. Undersökningen har en subjektiv dimension bestående av intervjuer med lärarna. Begreppskunskapen fokuserar på division av bråktal, innehållsdivision och del ? helhetsaspekten.

Syftet med undersökningen är ta reda på vilken förståelse elever från årskurs 5 har för ljuskällans tekniska utveckling. Syftet har uppnåtts med hjälp av frågeställningarnaVilken kunskap visar elever i årskurs 5 om ljuskällans tekniska utveckling? och Vilken kunskap visar elever i årskurs 5 om glöd- och lågenergiglödlampan som komponent i ett tekniskt system? Metoden som valts är kvalitativa intervjuer och innefattar totalt tio olika djupgående intervjuer. Under intervjuerna har eleverna fått placera fem olika ljuskällor i historisk ordning, med hjälp av dessa bilder har de fått beskriva den tekniska utvecklingen för att tillslut hamna på elsystemet. Resultatet visar att eleverna har mycket god kunskap om ljuskällans tekniska utveckling och god kunskap om systemet bakom glöd- och lågenergiglödlampan.

Syfte: Att beskriva och analysera sjuksköterskors kunskap, användning av och inställning till avledning som en smärtlindrande omvårdnadsmetod vid procedursmärta hos barn. Metod: Fyrtioen sjuksköterskor, varav sexton specialistutbildade, från tre olika pediatriska slutenvårdsavdelningar besvarade en enkät som sedan analyserades med hjälp av innehållsanalys samt i statistikprogrammet SPSS där t-tester och Spearman?s rangkorrelationskoefficient beräknats. Resultat: En stor andel utav sjuksköterskorna hade hört talas om avledning och använde sig regelbundet av metoden. Två tredjedelar, främst specialistutbildade, hade hög kunskap kring avledning och ansåg sig använda metoden i hög utsträckning. Flertalet, främst specialistutbildade, var positivt inställda till metoden. Specialistutbildade sjuksköterskor hade högre kännedom och kunskap än grundutbildade sjuksköterskor.

Bakgrund: Att leva med epilepsi leder till ökad psykisk belastning. Personer med epilepsi har ofta bristande kunskap om sjukdomen och behovet av utbildning är stort. Personen behöver lära sig symtom och sätt att undvika situationer som kan trigga anfall. Vårdpersonal har en viktig roll när det gäller utbildning, rådgivning och stöd till personer med epilepsi och deras familjer. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva och utvärdera effekter av utbildning till personer med epilepsi och/eller dennes närstående.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper om hälsa gymnasielever har. Därutöver är syftet att reliabilitetstesta det kunskapsprov som utformats och använts i undersökningen. De frågeställningar som skall besvaras är:Vad kan elever på gymnasiet om hälsa?- Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna i de olika årskurserna?- Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna på de olika gymnasieprogrammen?Hur hög reliabilitet har det kunskapsprov som använts, det vill säga, hur tillförlitliga är de resultat som framkommit av undersökningen?MetodEn kunskapsmätning på John Bauer gymnasiet i en storstadskommun har utförts där 219 elever i årskurs ett och årskurs två medverkade. Av dessa svarade 141 elever på ett prov med tjugo kunskapsfrågor inom områdena fysisk aktivitet, kost och allmän hälsa.

Med hjälp av denna studie ska det klargöras vilka effekter butiksaktivteter kan ha på försäljningen i butiker inom livsmedelsbranscher. Vi har utformat två olika exponeringar i två ICA nära butiker. Exponeringarna har baserats på AIDAS-modellen i stor utsträckning samtidigt som vi studerade relevant teori om marknadsföring i butik har vi utformat våra exponeringar. Vi har tittat närmre på hur sinnesmarknadsföring kan påverka vid dessa aktiviteter. Butiksaktiviteterna har varit en tyst och en högljud exponering av maträtten "Korv Stroganoff".

I vår uppsats har vi studerat lärandemiljöer för elever med autism. Vi har studerat begreppen segregering och integrering och försökt lyfta fram hur elever med autism lär. Syftet med vår uppsats var att få kunskap om hur man kan anpassa lärandemiljön för elever med autism och hur skolorna arbetar i förhållande till de teorier som finns. För att få denna kunskap genomförde vi kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger samt använde oss av relevant litteratur. Utifrån materialet vi har fått fram har vi analyserat och dragit slutsatser.

BAKGRUND: HIV (Humant Immunbrist Virus) är en infektion som är spridd över hela världen. År 1981 då HIV beskrevs för första gången associerades smittan med homosexualitet och bisexualitet bland män samt intravenöst missbruk. Trots mer kunskap om hur viruset sprids förekommer fördomar och diskriminering av patienter med HIV från både allmänheten och vårdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns en ovilja bland vårdpersonal att vårda patienter med HIV. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva HIV-patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barns copingstrategier vid smärta och undersöka sjuksköterskors kunskaper och även bristande kunskaper om smärta och smärtskattning hos barn. Sökning av vetenskapliga artiklar har skett vid Högskolan Dalarnas databaser där Blackwell Synergy och Elin har använts. Sammanlagt användes 23 artiklar till studien, varav 21 i resultatet. Hanteringen av smärta hos barn var ofta problematisk och i stort behov av en förbättring. Sjuksköterskan var den som hade huvudansvaret för barns smärttillstånd.

Hemtjänstpersonal drabbas ofta av arbetsrelaterad värk i nacke, axlar och/eller rygg. En orsak till detta kan vara att det ofta saknas kunskap tekniska hjälpmedel och förflyttningsteknik. Studiens syfte är att beskriva erfarenheter hos kommunens hemtjänstpersonal vad gäller användande av tekniska hjälpmedel och förflyttningsteknik i samband med patientförflyttningar. En kvantitativ studie utfördes där data samlades in via enkäter. Dessa besvarades av 98 personer som arbetade inom hemtjänst.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka studenters upplevelser av interpersonella konflikter mellan student och handledare som inträffat under den verksamhetsförlagda utbildningen på Socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: - Hur beskriver studenterna att interpersonella konflikter förekommer? - Vilka strategier upplevde studenterna var framgångsrika vid interpersonella konflikter? - Vilka konsekvenser upplevde studenterna att interpersonella konflikter gav? Studien baseras på kvalitativ metod och tio semistrukturerade intervjuer med studenter som genomfört kursen Handledd studiepraktik SQ1451 på socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet. Materialet har analyserats med tematisk analysmetod och tolkats med stöd av begreppet erkännande och med teorin om maktbaser. Huvudresultaten var att samtliga studenter kunde redogöra för konfliktsituationer, men som aldrig ledde till öppna konflikter i huvudsak på grund av att handledarna aldrig blev varse att en konfliktsituation ens förelåg eller att handledarna var lyhörda så att det istället blev lärorika diskussioner.

SammanfattningDetta arbete handlar om lärares bedömningsarbete i grundskolans år 1 t.o.m. 3 och går även igenom betydelsen av begreppet kunskap. Frågan om vad som är kunskap är svår att besvara, mycket på grund utav att svaret ständigt har förändrats genom historien. Vad kunskap innebär skiftar beroende på omständigheterna och med kunskapsbegreppets innebörd som grund för bedömningen av kunskap så innebär detta att det har kommit att utvecklas ett flertal metoder och teorier för hur denna bedömning ska göras och vad som ska ingå. Förutom att lärarna ska veta vad kunskap är och vilken kunskap som ska bedömas hos eleverna ska de dessutom ha kunskap om hur denna kunskap bildas för att kunna planera sin undervisning utefter bedömningarna.Syftet med studien är att belysa yrkesverksamma lärares förståelse för kunskapsbegreppet samt hur de gör i sin bedömning av elevers kunskaper.

Syftet med undersökningen var att se om datoriserade hjälpmedel kunde öka intresset för elever med läs- och skrivproblem samt dyslektiker. Skulle de få en ökad kunskap i det engelska ämnet? Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i norrlands kommun i en grupp på åtta elever. Jag ville få en större kunskap när det gäller utnyttjandet av hjälpmedel på datorn för engelskkursen. Därför gjordes en generell undersökning på hela skolan genom en enkät i början av praktiken.