Produktfo?rsto?rande bakterier i mjo?lk fo?rsa?mrar kvalite?n och fo?rkortar dess ha?llbarhetstid. Det a?r da?rfo?r ba?de fo?r mejeriindustrin och fo?r konsumenten o?nskva?rt att ma?ngden produkt- fo?rsto?rande bakterier i mjo?lken a?r la?g. Syftet med denna o?versikt a?r att sammansta?lla litte- ratur som behandlar vilka produktfo?rsto?rande bakterier som finns i obehandlad och pasto?- riserad konsumtionsmjo?lk och mjo?lkprodukter, vilka problem de orsakar samt hur deras fo?rekomst kan fo?rebyggas.

Fettsyror har under många år rekommenderats som näringstillskott för att förbättra glans och lyster i pälsen. Ett relativt stort antal studier är idag utförda för att utvärdera omega-3 och omega-6 fettsyrornas terapeutiska värde även vid hudsjukdom.I denna litteraturstudie har vi tagit del av några utvalda studier som vi tycker på ett informativt sätt belyser vilka egenskaper hos fettsyrorna man tror bidrar till den positiva effekten hos hud och päls. Vi har även gått igenom läroböcker i syfte att sammanställa information om fettsyrornas egenskaper och betydelse vid behandling av dermatiter med olika grundorsaker. Bakgrunden ägnas kort åt hudens uppbyggnad, fettsyror och immunförsvar. Till sist går vi igenom exempel på den kliniska betydelsen av fettsyror vid inflammation i huden på smådjur i vårt arbete inom djursjukvården.Huden har bland annat till uppgift att skydda kroppen mot mekanisk och kemisk påverkan samt verka som immunförsvarets yttersta skyddsbarriär.Fett och övriga lipider är uppbyggda av fettsyror.

Detta examensarbete redogör för en enzymatisk metod för att analysera den protolytiska aktiviteten i Enzobact. Enzobact är en ostmognadskultur,som framställs genom värmebehandling av Lactobacillus helveticus, och tillämpas vid ystning av lågfetthaltiga ostar. Det är lämpligt att en ostmognadskultur har en låg protolytisk aktivitet för att den färdiga produkten ska ha samma smak och utseende som en normalfet ost..

Vallfodret utgör basen i idisslarens foderstat. Innehåll av råprotein är relativt högt i vallfodret men idisslaren har svårt att till fullo utnyttja det. Idisslarens proteintillförsel består av mikrobprotein som syntetiserats i vommen och foderprotein som passerat onedbrutet genom vommen. Den sistnämnda proteinkällan är speciellt viktig för högavkastande djur. Problemet med vallfodret är att det innehåller en betydande andel råprotein som lätt fermenteras i vommen.

Kontinuerlig övervakning av patienters blodsocker under operationer och vård har visat sig givande men krångligt. Företaget Senzime i Uppsala har utvecklat ett instrument för att göra detta. Detta instrument är en biosensor som mäter blodsocker genom att uppmäta värmeflödet som bildas när sockret i blodet bryts ner av immobiliserade Enzymer. Vi fick i uppdrag att föreslå reaktoryta med tillhörande enzym.Förslaget vi presenterar består i en reaktoryta av kiseldioxidkulor täckta med akrylonitril-co-polymer. På denna ska glukosoxidas och katalas immobiliseras kovalent i närvaro av glukos.Under projektets gång har vi jämfört våra förslag mot patentdatabaser.

Enzymatisk modifiering av fiskolja - jämförelse mellan olika lipaser.I detta arbete studerades tre olika lipaser som katalyserade en metanolysreaktion i fiskolja.Målet med arbetet var att finna ett specifikt lipas för produktion av en EPA/DHA fraktioner från fiskoljan i en metanolysreaktion få högt utbyte av Sn-2 monoglycerider av EPA och/eller DHA och med detta kunna möjliggöra uppkoncentrering av hälsoviktiga fettsyror jämföra reaktionen i normal och superkritisk atmosfär.Metanolysen ägde rum i normal och superkritisk atmosfär genom att oljan, enzymet och metanol blandades i respektive reaktorn.Sn-1,3 specifika lipaser var isolerade från Thermomyces lanuginosa (Lipozym TL IM från Novozymes, Danmark) och Rhizomucor miehei (Lypozym RM IM från Novozymes, Danmark ) och ospecifik lipas från Pseudamonas sp.(Amano-C från Amano Enzyme Inc. Japan). Alla Enzymer var immobiliserade på jonbytare.I försöken användes ?Ledins? fiskolja som var köpt i en lokal affär. Oljan var en blandning extraherad från oceanernas olika fiskklasser.

Betalaktamaser med utvidgat spektrum så kallade Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) är Enzymer som produceras av bakterier och som har en avgörande roll ur kliniskt perspektiv då de blir resistenta mot de flesta antibiotika vilket leder till begränsade behandlingsalternativ. För att selektera fram dessa bakterier användes kromogena agarplattor vid odling, vilka selekterade bort jästsvampar och grampositiva bakterier och underlättar detektionen av ESBL-positiva stammar. Syftet med studien var att jämföra tre olika selektiva agarplattor CHROMagar ESBL, ChromID ESBL och CHROMagar C3GR genom att utvärdera deras specificitet och sensitivitet. Totalt användes 130 olika patientprover från feces, blod, sår och urin, vilka valdes ut slumpmässigt ur den rutinmässiga diagnostiken. Proverna odlades på de tre agarplattor.

Avvänjningsdiarré är vanligt förkommande hos smågrisar i svenska grisstall. En anledning till detta kan vara att griskultingen inte har ätit av den fasta födan som erbjudits, utan endast fått i sig mjölk från suggan fram till avvänjningen. Detta innebär att kultingen inte haft någon chans att utveckla de nödvändiga Enzymer i mag-tarmkanal som behövs för att kunna tillgodogöra sig fast föda. Denna studie går ut på att se om det finns en möjlighet, genom att studera griskultingars digivningsbeteende på ett tidigt stadium, att förutse om en kulting ligger i farozonen för att få avvänjningsdiarré. Studien förutsätter då att intag av fast föda är en av faktorerna som motverkar avvänjningsdiarré.

Resistenta bakterier är ett växande problem inom den svenska sjukvården. Extended spectrum ß-lactamases (ESBL) är bakterier som kan bilda Enzymer som bryter ned antibiotika så att den på så sätt blir resistent. En av de stora anledningarna till spridning av resistenta bakterier är personalens brist på korrekt utförande av basala hygienrutiner. Syftet med studien var att undersöka hur sjukvårdspersonal på en infektionsavdelning tillämpar de riktlinjer för basala hygienrutiner som finns fastställda för personal inom hälso- och sjukvården. Data samlades in genom observationer på en infektionsavdelning på ett sjukhus i Mellansverige.

Vanlig tarmbakterie som Escherichia coli (E. coli) kan bland annat orsaka infektioner i bukhålan och urinvägsinfektioner. Infektioner orsakade av bakterien har ofta behandlats med betalaktamantibiotika, som penicilliner och cefalosporiner, vilket har resulterat i selektion av antibiotikaresistenta bakterier. Extended-Spectrum Beta-Lactamases (ESBL) är Enzymer som hydrolyserar 3:e generationens cefalosporiner som cefotaxim, ceftazidim och ceftriaxon, men kan även bryta ner penicilliner, monobaktamer och övriga cefalosporiner. ESBL förekommer främst hos E.

På grund av placentans uppbyggnad hos häst överförs inga immunoglobuliner under dräktigheten utan föl föds immunokompetenta men immunförsvaret är samtidigt otillräckligt utvecklad. Sepsis är därför en vanlig orsak till neonatala dödsfall. Tills den förvärvade immuniteten har hunnit utvecklas är fölet därför i stor utsträckning beroende av den medfödda immuniteten för att försvara sig mot patogener. Tidigare studier har visat att intag av kolostrum är viktigt för att förhindra sjukdom hos det neonatala fölet och denna positiva effekt har framför allt tillskrivits IgG. Kolostrum innehåller dock flera nyttiga och viktiga komponenter, såsom cytokiner, Enzymer och hormoner samt olika cellulära komponenter. IgG stöttar den medfödda immuniteten som opsonin på inträngande patogena agens, vilket underlättar fagocytos av neutrofiler. Även komplementfaktorer har denna funktion, men verkar inte överföras via kolostrum och möjligtvis kompenserar IgG för den bristande endogena komplementsyntesen.

I detta arbete undersöks möjligheterna att använda mikroalger som råvara för produktion av biogas, både genom en litteraturstudie och genom en förstudie för hur en pilotanläggning för hållbar odling av mikroalger för biogasproduktion skulle kunna initieras. Utgångspunkten är hållbarhet, vilket innebär att odlingen av mikroalgerna baseras på befintliga, outnyttjade samhällsflöden. Avloppsvatten och koldioxidutsläpp är exempel på flöden som kan orsaka negativ miljöpåverkan i form av klimatförändringar, övergödning och försurning. Om dessa resurser istället får utgöra närings- och kolkällor vid odling av mikroalger för produktion av biogas utnyttjas dessa resurser istället till att generera hållbart producerad energi. När biogasen ersätter fossila bränslen ökar miljövinsten ytterligare.

Sulforafan är en isothiocyanat-förening som finns i stora mängder i olika kålväxter. Sulforafan har setts ha en kemopreventiv inverkan bland annat genom att inducera fas II-Enzymer styrda av transkriptionsfaktorn nuclear factor E2-related factor-2 (Nrf2). Nrf2 är mycket viktig i cellers skydd mor oxidativ- och elektrofil stress och inducerar uttrycket av många olika gener, bland annat olika tranportproteiner. Breast cancer resistance protein (BCRP) är en av transportörerna som tros induceras av Nrf2. BCRP finns i stora mängder i lakterande juvervävnad men också i många andra vävnader där den transporterar läkemedel ut ur cellerna.

Osteoartrit är en progressiv sjukdom med inslag av låggradig inflammation som leder till degeneration av ledens alla strukturer. Många hästar drabbas och sjukdomen är en vanlig orsak till hältor vilket leder till stora problem, exempelvis förlorad träningstid, sämre prestation och i värsta fall avlivning. Osteoartrit drabbar synovialleder, som är uppbyggda av följande strukturer: ledkapsel, ledvätska, ledbrosk, subkondralt ben samt omkringliggande senor och ligament. Ledbrosket består av kondrocyter och extracellulärt matrix. I normalt ledbrosk sker lika stor nedbrytning som nybildning av de ingående matrixkomponenterna.

Malaria drabbar över 200 miljoner människor årligen och är främst utbredd i Afrika. Många som drabbas är fattiga och har svårt att ha råd med botemedel. Malaria överförs genom bett från Anopheles myggor som blivit infekterade av parasiter från Plasmodium släktet. Den vanligaste parasiten heter Plasmodium falciparum och ger upphov till obehagliga febercykler. År 1972 påvisades förekomst av artemisinin i växten Artemisia annua.