Under vårterminen 2010 startar en liten mindre skola i södra Sverige ett projekt  med att introducera en ny metod för att öka  elevernas färdigheter inom läs -och skrivinlärning. Programmet skolan ska börja arbeta med fr om höstterminen 2010 är TIL-programmet, Tidig Intensiv Lästräning ( Dahlin, 2006). Tanken med specifikt detta program, är att kunna erbjuda alla elever en möjlighet för en bra språkutveckling. Programmet vänder sig i första hand till elever i årskurs 1 och 2 som inte kommit igång med sin läsning. Alla elever får under tolv veckor arbeta intensivt med lästräning.

I den här uppsatsen granskas ett nyhetsprogram för barn, Lilla Aktuellt, som sänds av public service-företaget Sveriges Television. Syftet är att undersöka hur skolan framställs i nyheterna och vilken förändring av framställningen som skett över tid. Med en kvantitativ innehållsanalys har sändningar av Lilla Aktuellt från 1994 och 2013/2014 granskats för att ta reda på frågorna; hur mycket sägs om skolan i nyhetsprogram för barn, vad kommer fram om skolan i nyhetsinslagen och vem kommer till tals om skolan. Uppsatsen använder ett barnperspektiv. Teoretiska ramverk för uppsatsen består av barndomsforskning, gestaltningsteori, teori om nyhetsvärdering samt medielogik.Resultaten visar att skolinslagen har ökat samtidigt som tidsutrymmet har minskat.

Utgångspunkten i arbetet är ändringen som gjordes år 2003 i förordningstexterna för Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidsverksamhet, Lpo94. Ändringen innebär att skolan ska erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur arbetet med fysisk aktivitet ser ut i några av grundskolorna inom ett specifikt område i Sverige Hur kan man arbeta med det, varför ska man ha fysisk aktivitet, hur utför man det, och på vilket sätt är rörelse bra?I studien använde vi oss av ett hermeneutiskt angreppssätt och en kvalitativ metod som innebar att vi insamlade data från ett färre antal enheter som sedan tolkades av oss. Insamlingen av data skedde genom kvalitativa intervjuer där vi använde oss av en intervjuguide för att få så innehållsrika svar som möjligt och för att ge plats åt följdfrågor.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolor som arbetar med medveten motorisk träning bedriver denna verksamhet. Vidare ville vi undersöka hur pedagoger beskriver och motiverar sambandet mellan motorik och koncentrationsförmåga samt hur medveten motorisk träning påverkar elevernas lärandesituation i skolan.Genom att intervjua fem pedagoger har vi tagit reda på deras tankar och erfarenheter kring den motoriska träningens betydelse för koncentrationsförmågan med fokus på inlärningssituationen i skolan. Undersökningens resultat tyder på att rörelseträning har effekt vid lärande för barn med motoriska problem och/eller koncentrationssvårigheter samt att det finns ett samband mellan motorik och koncentrationsförmåga. Pedagogerna är eniga om att motorisk träning är positiv för elevens hela lärandesituation.Samtliga barn är enligt pedagogerna i undersökningen i behov av daglig fysisk aktivitet för att utveckla de motoriska färdigheterna. Samtidigt hävdar de att den medvetna motoriska träningen för barn med motoriska svårigheter bör vara individanpassad med en tydlig progression där de grundmotoriska övningarna anpassas till elevernas utveckling..

AbstractTitel: Att lära ut genus i högstadiet med hjälp av sagor - En kvalitativ undersökning av utvalda Disneysagor med ett genusperspektivFörfattare: Daniel Berntsson & Daniel YttergrenTermin och år: vårterminen 2014Institution: Kulturvetenskapliga institutionenHandledare: Ingela TägilExaminator:Nyckelord: Genus, kön, Disney, sagor, Trassel, Modig, Askungen, skolan, årskurs 8gruppintervju, filmanalys, undervisning, lektionsplanering.I den här studien har vi gjort en gruppintervju och en filmanalys inom ämnet genus, där vi haranvänt oss av tre Disneyfilmer (Trassel, Modig och Askungen), samt intervjuat sex styckenelever från årskurs 8. Syftet med studien är att undersöka elevers kunskap om begreppetgenus, dess innebörd och användning i skolan, samt hur man kan använda Disneyfilmer idetta undervisningssyfte. Vi vill också se ifall det finns en koppling mellan samhället och hurDisneys filmer har förändrats över tid. Med hjälp av tidigare forskning vill vi definiera ordetgenus för att hjälpa lärare att få en genusuppfattning som de kan använda vidlektionsplanering och i undervisning. Resultatet av studien är att eleverna i vår undersökninghar dålig kunskap gällande begreppet genus samtidigt som skolan slösar på resurserna då detfinns en genusgrupp som eleverna inte ens har hört talas om.

SAMMANFATTNING/ABSTRACTI dag ses läsande och skrivande som naturliga företeelser i vårt samhälle. Vi har svårt att tänka oss hur det skulle vara att inte kunna läsa och skriva. Genom årens lopp har många läroplaner passerat och diskussionerna om vilken metod som är den bästa för att lära barn läsa och skriva har varit många.Vårt arbete är skrivet ur ett barnperspektiv med syftet att belysa hur några elever uppfattar skolan som miljö för sin skriftspråksutveckling. Till syftet har vi dessutom kopplat följande forskningsfrågor:· Vilken nytta och mening ser eleverna med att lära sig läsa och skriva?· Vad ser eleverna som lustfyllt i skolan?· Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur elever, som har lätt respektive svårt att läsa och skriva, ser på skolans läs- och skrivundervisning?· Vad anser eleverna om färdighetsträning respektive funktionellt skrivande?· Hur uppfattar eleverna svårighetsgraden på de uppgifter och utmaningar de möter i skolan?Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat barn vid två olika skolor.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur läs- och skrivsvårigheter ser ut på individ- och organisationsnivå inom skolan. Det innebär att jag kommer att studera en utvald elev och dennes lärare i skolan men också föräldrarna till denna elev för att se hur de upplever elevenssvårigheter i hemmet. Syftet är också att granska TIL-metoden (Tidig Intensiv Lästräning) och ta reda på hur den metoden fungerar i praktiken samt att undersöka elevens upplevelserav metoden i skolan och i hemmet. Det metodologiska tillvägagångssättet jag valde varintervju med eleven, specialpedagogen, klassläraren samt elevens förälder för att få en tydligbild av elevens utveckling från starten under hösten i årskurs ett till mitten på vårterminen iårskurs ett. Jag valde även att observera eleven vid fyra tillfällen då eleven arbetade meddenna specifika metod i skolan och i elevens hemmiljö för att ta reda på om det skedde någon förändring i elevens läs- och skrivinlärning.

Denna uppsats är en empirisk studie som syftar till att öka kunskapen kring möjligheterna att socialisera pojkar med DAMP/ADHD i skolan. I litteraturgenomgången fastställs begreppen DAMP, ADHD och integrering. Dessutom implicerar uppsatsen en bearbetning av styrdokumenten för skola och särskola. För att rikta blicken mot skolan som en kulturbärande institution, en arena där värden och normer kommuniceras, kommer jag att använda mig av den symboliska interaktionismen. Jag kommer att se på skolan som en agent för både kontinuitet och förändring i samhället.

Målet med detta arbete är att ta reda på hur elever lär enligt teorin om olika inlärningsstilar och hur man kan hjälpa eleverna att hitta sin unika stil. Detta för att skaffa kunskap om hur man kan individanpassa och variera undervisningen utifrån elevernas behov. I litteraturgenomgången tar jag upp fyra teorier om inlärning som används i skolan idag och därefter urgår jag från Howard Gardners teori om olika intelligenser. Jag tar även upp olika pedagogiska metoder och hur omgivningen påverkar inlärningen. Vidare går jag in på hur lärarrollen påverkas och jag behandlar också läromedel och andra hjälpmedel.

Syftet med studien har varit att få veta mer om hur elever på en högstadieskola, som är så kallade korridorvandrare, upplever sin skolgång, och om varför dessa elever inte är i klassrummen. Korridorvandrare är elever som inte går på sina schemalagda lektioner, utan istället uppehåller sig ute i skolans övriga utrymmen.För att ta del av elevernas tankar, användes semi-strukturerade intervjuer med ett antal elever på en högstadieskola. Eleverna intervjuades en och en utifrån en i förväg framtagen intervjuguide, men där elevernas svar skapat olika följdfrågor som i sin tur gett olika intressanta svar. Resultatet av studien visade bland annat på att relationerna mellan skolans personal och eleverna var oerhört viktig, då eleverna ändå menade att de trivdes i skolan och alla de intervjuade eleverna hade någon vuxen på skolan som de kunde prata mer med och som de kände tillit för. Vidare var elevernas önskan att skolan skulle ha mindre grupper, mindre klasser, så att eleverna lättare kunde få den hjälp de kände att de behövde av lärarna. .

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka idrottslärares inställning till friluftsliv i skolan och vilka faktorer som spelar in i planeringen av undervisningen. Frågeställningarna är: Vad har idrottslärare för tankar kring friluftsliv i skolan och hur speglas detta i deras undervisning? Vilka möjligheter och hinder påverkar hur idrottslärarna planerar och genomför undervisningen i friluftsliv? Stämmer den bedrivna friluftslivsundervisningen överens med läroplanen?MetodFör att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer använts. Intervjuerna är halvstrukturerade. I analysen av intervjuerna används meningskoncentrering, meningskategorisering och meningstolkning.ResultatResultatet visar att lärarnas eget intresse för friluftsliv har en stor påverkan på hur de bedriver undervisningen i friluftsliv.

Vår kvalitativa studie utgår från vad lärare säger sig ha för intentioner med läxor och vilket förhållningssätt de har till dem. Vi ville skapa oss en bild om hur vi kan förhålla oss till läxor i vår kommande yrkesroll som lärare. För att uppnå syftet med studien intervjuade vi fyra lärare i de tidiga skolåren. Utifrån materialet intervjuerna gav kom vi fram till fyra olika kategorier kring lärares förhållningssätt till läxor: Läxor som tradition och rutin, Lärares syn på läxor med hänsyn till eleven, Läxans tidsvinst och tidskostnad samt Föräldrar som läxhjälp och samarbetspartner. Resultatet visar att för lärare är läxor viktiga för att upprätthålla en bra och nära relation till föräldrar och för att föräldrarna ska bli delaktiga och kunna se vad deras barn presterar och arbetar med i skolan.

Bakgrund: Det är möjligt att förebygga suicid. Enligt den samhälleliga och vetenskapliga debatten kan skolan ses som en central och viktig arena för ett suicidpreventivt arbete. Det finns aktörer som menar att lärare kan spela en viktig roll i detta arbete och att de därför bör utbildas i suicidprevention.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasielärare och kuratorer upplever att lärarens roll inom suicidprevention bör se ut. Frågeställningarna lyder: 1) Vilka upplevelser och erfarenheter av samtal om självmord med eleverna har lärare? 2) Vilken roll och vilket ansvar gällande suicidprevention har lärare? 3) Hur upplevs och uppfattas samarbetet på skolan gällande suicidprevention? 4) Hur upplevs och uppfattas styrning (styrmedel och utbildning) gällande suicidprevention?Metod: En kvalitativ samtalsintervjuundersökning har använts för att ge insikt och djupare förståelse om respondenternas tankar, upplevelser och erfarenheter.

Syftet med rapporten var att ta reda på vad lärare har för tankar om, och planering kring, den nya ettans läs- och skrivinlärning, hur lärare vill att deras elevers första möte med skriftspråket i skolan ska se ut och hur lärare anser de kan arbeta för att väcka barns lust att ta sig an bokstäverna. Vidare undersöks om det finns skillnader mellan olika lärares sätt att se på läs- och skrivinlärningen beroende på deras utbildningsbakgrund och erfarenhet inom yrket.Tidigare forskning kring ämnet redovisas i bakgrundskapitlet. Där bland annat åsikter kring val av läsinlärningsmetod, vikten av elevens förkunskaper och självbildens betydelse för läs- och skrivutvecklingen tas upp.Lärares tankar kring läs- och skrivinlärning sammanställs i resultatkapitlet. Studien visar bland annat att lärare anser att det ska vara ett lekfullt och spännande möte med det skrivna språket när barnen först kommer till skolan, för att situationen inte ska överdramatiseras och för att det ska vara roligt att lära sig läsa och skriva.Slutligen ställs respondenternas tankar kring läs- och skrivinlärning mot tidigare forskning kring ämnet i diskussionskapitlet..

I detta lärarexamensarbete har vi undersökt lärares erfarenheter av narkotikaanvändning bland elever och hanteringen av detta. Vi har också undersökt hur lärarna ser på sina kunskaper och relationen mellan den egna kompetensen och möjligheten att hantera misstänka narkotikasituationer bland elever samt om de anser att det tillhör lärarens yrkesroll att hantera drogmissbruk bland elever. Undersökningen tog även upp om lärarna var medvetna om det fanns någon handlingsplan mot droger på skolan. Tio lärare i Gällivare kommuns tätortsskolor i skolår 6-9 intervjuades. Som lärare följer man läroplanen och kursplaner för olika ämnen samt skollagen som tar upp skolan och lärarens skyldighet att arbeta för varje enskild individs välbefinnande.