Sök:

Sökresultat:

8713 Uppsatser om Entreprenörskap i skolan - Sida 61 av 581

Parkskolan i Annedal

Ett förslag pÄ ny skola i Annedalsparken i MariehÀll, Stockholm.Parkskolan bestÄr av en lÄg byggnadskomposition med tre skilda byggnader i en gemensam form, men med egna ansprÄk pÄ den inre gÄrd var och en av byggnaderna omfamnar. Skolan Àr belÀgen i MariehÀll i kanten av Annedalsparken. Byggnaderna Àr uppförda i trÀ och relaterar med sina fasader och sin form till kullen, trÀden och parken. Den sluter in och öppnar upp pÄ samma gÄng och ger en trygg, men stimulerande miljö för unga MariehÀllsbor att utforska. Med sina kulturcentrumlokaler erbjuder Àven skolan aktiviteter för alla Äldrar över stora delar av dygnet alla dagar veckan.

KURATORNS VERKLIGHET : DEN SUBJEKTIVA SYNEN PÅ FÖRHÅLLANDET MELLAN KURATOR - ELEV

I denna studie gÄr vi igenom skolkuratorns subjektiva syn pÄ relationen mellan skolkurator och elev, samt hur deras arbete gÄr till. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod, dÀr vi har intervjuat tio skolkuratorer och deras syn pÄ relationen mellan dem och eleverna pÄ skolan. Skolkuratorns ansvar har blivit större dÄ deras omrÄde har vÀxt inom skolan, de mÄste kunna se individen utifrÄn bÄde familjÀra förhÄllanden men ocksÄ ur ett kulturperspektiv, dÄ dessa har stor pÄverkan pÄ tonÄringarna. Skolkuratorn mÄste ocksÄ se till de olika yttre krav som pÄverkar eleven, och dÀrför blir det viktigt för skolkuratorn att uppdatera sig med ny kunskap. Skolkuratorn anvÀnder sig av mÄnga olika metoder för nÄ ut till eleverna, dÄ de i studien visar sig att en av skolkuratorerna anvÀnder sig av böcker, en annan av konst och en tredje av samarbetsövningar.

Pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande till utagerande barn.

Syftet med min undersökning Àr, att med utgÄngspunkt frÄn pedagogers och specialpedagogers uppfattningar, problematisera begreppet utagerande barn och kartlÀgga pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande till de utagerade barnen i skolan. Arbetet beskriver ocksÄ olika orsaker till utagerande beteende. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av sex intervjuer. Jag har intervjuat tre stycken pedagoger i skolan, en speciallÀrare och tvÄ stycken specialpedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningar pÄ att pedagogerna anser att ett utagerande beteende kan bero pÄ olika orsaker. Det framkom i resultatet och i litteraturundersökningen att orsaken till utagerande beteende Àr ofta komplexa och att det Àr svÄrt att definiera orsaken.

Egen dator finnes - Kan resa : En diskursanalys av 1:1 initiativ i gymnasieskolan

Det har de senaste Ären pÄgÄtt en debatt inom den offentliga sfÀren huruvida datorer har en plats eller inte inom skolan. PÄ senare tid har denna debatt gÄtt frÄn om till hur datorer skall integreras i skolan och föresprÄkare och motstÄndare innefattar bÄde lÀrare, forskare och utbildningsministern. Forskning inom omrÄdet IKT och lÀrande pekar pÄ flera fördelar med att anvÀnda datorer inom skolan men omrÄdet Àr fortfarande vÀxande till följd av den stora förÀndring som IKT i skolan betyder. Studier visar bland annat att anvÀndandet av IKT kan höja elevers akademiska prestationer och föra skolan nÀrmre elevernas livsvÀrld. Detta menar forskare kan höja elevers prestation och gynna dem i en globaliserad vÀrld av kunskap.

Brobygge i skolan : bildÀmnets potential i Àmnesövergripande undervisning

Syftet med denna studie Àr att undersöka bildÀmnets roll och plats i skolans Àmnesövergripande undervisning. Bakgrunden till valet av ÀmnesomrÄde ligger i mÄngÄrigt engagemang och arbete med att integrera bildÀmnet med skolans övriga Àmnen. UtifrÄn ett intervjumaterial undersöks hur bildÀmnet kan integreras med olika Àmnen i skolan men Àven hur olika lÀrargrupper förhÄller sig och arbetar med bilder i undervisningen. Undersökningsmaterialet utgÄr frÄn djupintervjuer med fyra utvalda lÀrare frÄn bÄde grund- och gymnasieskolan. De utvalda skolorna Àr alla belÀgna inom storstockholmsomrÄdet.

Konurrensen tÀtnar - En studie om hur Katedralskolan har anpassat sig till den nya skolmarknden

Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur Katedralskolan i Lund tacklar den allt tuffare konkur-rensen som uppstÄtt mellan skolor sedan vi i Sverige har gjort att det egna valet av gymnasie-skola fÄtt större fokus. Eftersom det numer Àr ett val som ska göras mÄste skolorna visa att de finns som alternativ. Detta gör att de mÄste synas och det stÀller krav pÄ att skolan marknads-för sig pÄ ett eller annat sÀtt. Jag undrar ocksÄ hur skolan har finansierat dessa satsningar. Vad kan man prioritera ned för att fÄ rÄd till marknadsföring? I Lund har kommunen beslutat att introducera en gymnasiemÀssa som har i syfte att visa de kommande eleverna vilka alternativ som finns och dÀrmed underlÀtta för dessa elever att skapa sig en uppfattning om vilket val de ska göra. Genom att intervjua ett antal personer pÄ skolan har jag velat fÄ fram en bild av hur lÀrare och skolledning stÀller sig till konkurrenssituationen.

LikvÀrdigt utvecklingssamtal : tolk eller inte vid utvecklingssamtal och skrivande av IUP

Det hÀr arbetet handlar om i vilken omfattning eller hur ofta tolk anvÀnds vid utvecklingssamtal och skrivande av individuell utvecklingsplan (IUP) samt om det har nÄgon betydelse för elever med svenska som andrasprÄks resultat i skolan. FörÀldrars delaktighet i sina barns skola Àr en viktig faktor för att stÀrka eleverna i deras studieresultat. Skolan ska verka för likvÀrdighet i skolan och dÀrför Àr det viktigt att förÀldrar som inte behÀrskar svenska ska ha samma förutsÀttningar att hjÀlpa sina barn som förÀldrar till barn med svenska som modersmÄl. EnkÀtstudien skickades ut till sex olika skolor i olika delar av landet. NÄgra skolor hade mÄnga elever med svenska som andrasprÄk, andra hade nÄgra fÄ.

Alla skolor Àr inte likadana : Elevers syn pÄ utbildning och skola frÄn en privat religiös friskola med inriktning mot islam

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av elevers syn pÄ skola och utbildning pÄ en privat religiös friskola med inriktning mot islam. Det empiriska materialet bygger pÄ 8 stycken intervjuer med elever frÄn en femteklass pÄ en privat religiös friskola skola med inriktning mot islam. Intervjuerna har sedan analyserats, baserat pÄ ett teoretiskt ramverk för att sedan tolka intervjuerna ur specifika perspektiv teorin om rollteori och skolkultur. I studien framgÄr det att eleverna upplever att det existerar mobbning i den grad att det upplevs som ett problem pÄ skolan. Vidare framkommer det att eleverna upplever att bÄde lÀrare och elever har ett otrevligt bemötande mot varandra pÄ skolan.

Fritidshemmets möjlighet att komplettera skolan i idrott och hÀls : en studie utifrÄn sex fritidspedagogers perspektiv

Studien inriktar sig pÄ hur sex fritidspedagogerna ser pÄ elevers hÀlsa och om fritidspedagogerna medvetet kompletterar skolan i idrott och hÀlsa. En kvalitativ undersökning har gjorts i tvÄ olika kommuner dÀr sex semistrukturerade intervjuer, med utbildade fritidspedagoger, genomförts. Valet av denna metod gjordes med anledning av att fÄ fritidspedagogernas Äsikter och för att fritidspedagogerna skulle fÄ möjlighet att komplettera sina svar utifrÄn deras behov. NÄgra nedslag i forskning pÄ omrÄdet i denna studie visade att arbetar pedagoger medvetet och aktivt med elevernas hÀlsoutveckling kan det positivt inverka pÄ eleverna, minskade sjukdomar, ökad koncentration och en god hÀlsa. Resultatet efter vÄra semistrukturerade intervjuer visade att fritidspedagogerna kompletterar skolan i idrott och hÀlsa genom att erbjuda fysiska aktiviteter, nÀringsrikt mellanmÄl och samtalar med eleverna om deras hÀlsa.

FörÀldraperspektivet. Ett specialpedagogiskt initiativ till samverkan mellan irakiska hem och skolan i den interkulturella processen i en liten kommun

Syfte: Det övergripande syftet Àr att genom en fallstudie undersöka huruvida irakiska förÀldrar Àr engagerade och delaktiga pÄ en svensk grundskola. Ett annat syfte Àr att undersöka i vilken utstrÀckning en grupp av irakiska förÀldrar, som har barn i inlÀrningssvÄrigheter engagerar sig i samarbetet med skolan.FrÄgestÀllningarHur arbetar hem och skola för att kunna signalera samma budskap till barnet/eleven?Hur arbetar hem och skola för att utveckla en ömsesidig respekt, tillit och ett förtroende mellan det mÄngkulturella hemmet och skolan?Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer som Àr induktiv, vilket innebÀr att den fokuserar pÄ process, förstÄelse och tolkning. Alla personer citeras som informanter.Fem djupintervjuer med arabisk- och svensktalande irakiska förÀldrar. En intervju med en nu vuxen elev i inlÀrningssvÄrigheter som gÄtt i skola bÄde i Irak och i Sverige.Resultat: Samtliga informanter har mycket positivt att sÀga om den svenska skolan men Àven om den irakiska.

Fritidspedagogen Àr mer Àn bara vita flÀckar pÄ kartan i skolans vÀrld : En studie om fritidspedagogens yrkesroll inom skolan

I denna studie har vi för avsikt att problematisera fritidspedagogens splittrade yrkesroll inom skolans verksamhet samt vilka kompetenser som ligger till grund för yrkesrollen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tre verksamma och utbildade fritidspedagoger, och en enkÀtstudie pÄ 27 studenter som lÀser grundlÀrare med inriktning mot fritidshem. Sett till fritidspedagogernas och studenternas Äsikter om utbildning, kompetenser och yrkesroll i skolan avser studien se om de tror att yrkesrollen kan professionaliseras. Studien avser huruvida den nya utbildningen som startade 2011 i jÀmförelse till den tidigare utbildningen för fritidspedagoger, förbereder studenterna för sin kommande yrkesroll inom skolan. Resultatet i studien visar pÄ kompetenser inom specialpedagogik och relationella gemenskaper formar yrkesrollen.

Elevers förhÄllande till lÀxor i hemmiljön

Denna uppsats tar upp fenomenet lÀxor ur elevers perspektiv. LÀxan upplevs av mÄnga som en sjÀlvklarhet, detta trots att lÀxor inte tas upp i de styrdokument som finns kopplade till skolan idag. Syftet med uppsatsen Àr att utveckla en förstÄelse för hur elever med olika socioekonomiska bakgrunder upplever och förhÄller sig till lÀxor i sin hemmiljö. Genom samtalsintervjuer med elever har vi undersökt hur dessa upplever sina lÀxor. Resultatet frÄn samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjÀlp av Basil Bernsteins teori om sociolingvistiska koder samt tidigare forskning inom omrÄdet.

Erfarenhetsbaserat lÀrande i skolan : Belyst genom en kvalitativ fallstudie av en studieresa

Larsson, Linda (2012) ErfarenhetslÀrande i skolan: - Belyst genom en kvalitativ fallstudie av en studieresa. Examensarbete pÄ avancerad nivÄ i pedagogik. Akademin för utbildning och ekonomi. LÀrarprogrammet pÄ högskolan i GÀvle.Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka erfarenhetsbaserat lÀrande i skolan. För att göra det har jag valt en skola som har infört en tradition att deras niondeklassare fÄr arbeta fram pengar och Äka pÄ en studieresa till Auschwitz i Polen.

Svensk eller invandrare? : en studie av integrationen ur en invandrarförÀlders perspektiv

Syftet med detta arbete Àr att visa hur nÄgra invandrarförÀldrar resonerar i frÄgor som gÀller deras barn. Min huvudfrÄga Àr, vilka förvÀntningar har invandrarförÀldrarna pÄ sina barn nÀr det gÀller att ta till sig den svenska kulturen respektive förÀldrarnas kultur? Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med fem förÀldrar. De frÄgor som jag stÀllt för att fÄ svar pÄ min huvudfrÄga Àr följande:Hur ser invandrarförÀldrarna pÄ att barnen tar till sig den svenska kulturen?Vilka krav har förÀldrarna pÄ att barnen tar till sig deras kultur?Hur uppfattar invandrarförÀldrarna den svenska skolan?Som komplement till undersökningen har jag ocksÄ gjort en forskningsöversikt.

LÀsprojekt och lÀsning i skolan : En jÀmförelse av lÀsvanor och attityder till skönlitteratur

Studien har syftat till att undersöka elevers attityd till lÀsning av skönlitteratur. Jag har jÀmfört enkÀt- och intervjumaterial frÄn tvÄ olika skolor som arbetar med skönlitteratur i undervisningen pÄ olika sÀtt. Den ena har sedan flera Är tillbaka ett lÀsprojekt pÄ skolan dÀr skönlitteraturlÀsning inkluderas i, och ges undervisningstid i flera Àmnen, och den andra arbetar mer traditionellt med lÀsning ungefÀr en lektion i veckan inom svenskÀmnet. DÄ underlaget i undersökningen Àr litet kan inga generella slutsatser dras, men det verkar som om eleverna som deltagit i lÀsprojektet, skola Ett, lÀser nÄgot mer pÄ fritiden Àn eleverna pÄ skolaTvÄ..

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->