Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur skolans resurser möter barnens behov. Studien bygger på Foucaults teori om makt som belyser samhällets och lärarnas starka position kring maktutövandet i förhållande till elever och resurser. Bronfenbrenners ekologiska miljömodell används för att stödja synen på hur miljön runt barnet påverkar barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår från ett diskursanalytiskt perspektiv för att undersöka mönster, skillnader och likheter i lärarnas uppfattningar. Lärarna nämner vilka barn de uppfattar är i behov av stöd och de ger förslag på hur resurserna kan tas tillvara på.

En ny skola för årskurs 4-9 planeras i Kungsör. Den gamla skolan är delvis riven på grund av de fukt- och mögelskador som upptäckts. Mitt projekt är en tillbyggnad till den del av den gamla skolan som inte skadats. Den nya skolan ska rymma både mellan- och högstadie med 525 barn och ungdomar, samt 45 lärare och övrig personal. Det är en stor arbetsplats i en liten kommun.Sedan tidigt i projektet har essän 'Att kasta tjejkast' av Iris Marion Young påverkat grundidén bakom utformningen av den nya skolan.

Syftet med vår studie är: att belysa hur en skola i Västerås kommun arbetar med konflikthantering. För att nå syftet behandlas följande områden: vad en konflikt är, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi använder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vår studie för att få ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkätundersökningar. Genom enkäter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering.

Undersökningen behandlar demokratins framväxt i skolan samt lärarnas syn på vad det innebär att arbeta på ett demokratiskt sätt med elever. Syftet med undersökningen är att lyfta fram och följa läroplanernas utveckling och betydelse för skola och demokrati för att se om det finns något samband till demokratins utveckling i skolan. Vi har även lyft fram Deweys teorier i arbetet för att koppla till dagens skolutveckling. Till vår hjälp har vi använt oss av kvalitativ undersökning Vi har intervjuat åtta pedagoger om hur de uppfattar demokratin i skolan. I undersökningen börjar vi med att presentera de olika läroplaners historia.

Studien syftar till att beskriva och analysera hur gymnasielever i en stad i norra Sverige uppfattar och värderar ordningsregler i skolan samt elevernas meningsskapande av reglerna. Studien är en gjord genom en kvantitativ enkätundersökning där gymnasieelever har fått värdera olika typer av ordningsregler samt en kvalitativ intervjuundersökning där gymnasieelever har fått beskriva och motivera varför de värderar ordningsregler olika samt hur de uppfattar och förhåller sig till olika ordningsregler i skolan. Den kvalitativa enkätstudien visar att i likhet med tidigare studier tenderar eleverna att värdera regler som har med relationer att göra högre än andra regler. Regler som rör skolans struktur tenderar också att värderas högt. Regler som rör etikett är de regler som värderas lägst.

Syftet med den här studien var att belysa i vilken utsträckning skolan arbetar i linje med styrdokumenten, avseende hälsa, begränsat till övervikt och fetma. Läroplanen (Lpo 94) visar att skolan bland annat skall ge barnen en kunskap och förståelse kring att sättet att leva påverkar den egna hälsan. För att belysa hur skolan arbetar i enlighet med detta, intervjuades fyra lärare samt en rektor. Rektorer från sju andra skolor fick dessutom besvara enkätfrågor kring hur de arbetar med övervikt och fetma vid sina skolor. Resultatet visar att de medverkande skolorna i den här studien anser att de arbetar aktivt i frågan om hanteringen av barn med övervikt eller fetma.

Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.

Vårt syfte med vårt gestaltande examensarbete är att få svar på hur två 18 åriga tjejer, Minna som läser bild och form på gymnasiet och Miranda som hoppat av skolan upplever/upplevde skolan, hur de ser tillbaka på ett tidigare projektarbete, ?lära på riktigt? som genomförts tillsammans med oss då de gick i niondeklass, samt hur skolan utmanar/utmanat dem. Vi valde att låta vår undersökning resultera i en film. Filmen innehåller dokumenterat material med kvalitativa intervjuer med Minna och Miranda, deras estetiska uttryck samt vår personliga gestaltning av projektet. Genom kvalitativa intervjuer och samtal med informanterna fick vi flera bilder av skolan och vilken inverkan den har/haft på informanternas liv.

Studien syfte var att belysa och analysera vilken kunskap och inflytande eleverna har över sin arbetsmiljö i skolan. Vi genomförde en kvantitativ studie i form av enkäter. Enkäterna lämnades ut till ett antal elever i årskurs tre i en gymnasieskola i Norrbotten. Genom studien hoppades vi få svar på vilken kunskap och inflytande eleverna har om sin arbetsmiljö i skolan. Resultatet av studien visar att eleverna har bristfälliga kunskaper i frågor om skolans arbetsmiljö.

Idag är rasism och främlingsfientlighet begrepp som dagligen berörs och debatteras överallt i samhället. Syftet med studien är att visa på ett antal lärares syn och tankar kring hur rasism och främlingsfientlighet kommer till uttryck i skolan samt hur lärarna ser på sin egen roll i relation till dessa fenomen. Frågorna som besvaras är: Vilka erfarenheter har lärare av rasism och främlingsfientlighet i skolan? Hur bemöter lärare rasism och främlingsfientlighet om sådant kommer till uttryck i skolan? I vilken utsträckning och på vilka sätt känner lärarna att de är förberedda på att bemöta rasism och främlingsfientlighet i skolan? Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna i olik utsträckning har stött på eller relativt ofta stöter på rasistiska och främlingsfientliga åsikter i skolan.

Detta arbete handlar om lärares och övrig skolpersonals kunskaper om barn i sorg samt kunskaper och kännedom om skolans krisplan. Vi vill vara förberedda när vi en dag står där med barn som drabbats av sorg eller kris av något slag.Vårt syfte med detta arbete är att studera hur lärare och ledningspersonal förhåller sig till krisplaner och krishantering i skolan. Genom att ta del av forskning, övrig litteratur och intervjuer med verksamma inom skolan har vi kommit fram till för oss överraskande resultat. Genom kvalitativa intervjuer, både med lärare och med ledningspersonal, har vi kommit fram till att väldigt få i dagens skola har den beredskap som verkligen krävs..

Syftet med min undersökning är att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebär en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lärande hos ungdomar från vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? på den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med låga skolbetyg på gymnasieskolan.Min utgångspunkt är att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter på sin fritid får upplevelser, färdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekräftar min utgångspunkt. Framför allt får de uppleva glädje och gemenskap som de också upplever i skolan medan de som inte har någon särskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och något som de måste ?gå av?..

Föreliggande studie behandlar hur lärandet sker med hjälp av digitala läromedel i skolan. Rektorerna, lärarnas och elevernas syn står i fokus för arbetet. Både internationella och nationella studier har påvisat digitala läromedels effekter på lärandet. Syftet med studien är att ge förståelsen av hur digitala läromedel påverkar lärandet samt att belysa digitala läromedels positiva och negativa sidor. Studiens empiri består av tolv intervjuer och tre obervationer genomförda med rektorer, SO-lärare och elever inom tre grundskolor i en liten stad i södra Sverige.

Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebär och på vilka sätt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte är därför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebär, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgångspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jämför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmåga att bidra med en helhetssyn på barnen är framträdande både nu och i tidigare forskning. Från att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

I denna uppsats undersöks elevers attityder till läsning av och arbete med skönlitteratur i skolan och syftet är att få en förståelse för hur man som pedagog kan väcka elevers läslust med elevernas åsikter och önskemål i åtanke.Studien har genomförts på en f-4 skola. Lärarna på skolan fick svara på ett frågeformulär där målet var att få en övergripande bild av skönlitteraturens roll och status på skolan och därefter intervjuades åtta elever i år 3 och 4.Undersökningen visade att trots att lärarna tyckte att skönlitteratur är en viktig del i undervisningen användes den mestadels till högläsning och tyst läsning medan biblioteksbesök och boksamtal var sällsynta. Lärarna upplevde överlag att eleverna på skolan var positiva till att läsa skönlitteratur och detta bekräftades vid intervjuerna med eleverna som var i den sk slukaråldern. Förutom att eleverna var positiva till läsning av böcker hade de tankar kring hur de skulle vilja arbeta med skönlitteratur i skolan och menade att den kunde vara en utgångspunkt i kreativt arbete med teater, film och eget skrivande. Även faktorer som bokbestånd och läsmiljö var viktiga för att eleverna skulle uppfatta läsningen som lustfylld.