AbstraktVi har i denna studie haft ambitionen att nÀrma oss en förstÄelse för invandrade anhöriga som tar hand om sina Àldre nÀrstÄende, deras egna sociala verklighet, med dess handlingar, normer och vÀrderingar. Syftet har ocksÄ varit att försöka förstÄ motivet till varför personer med invandrarbakgrund vÄrdar sina nÀrstÄende. Till sist har vi Àven strÀvat att fÄ kunskap om vad de anhöriga skulle vilja att den offentliga sektorn skulle kunna hjÀlpa dem med i deras vardagssituation. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur ser den sociala verkligheten ut för anhörigvÄrdare? Vilka faktorer pÄverkar valet att bli anhörigvÄrdare? Hur upplever anhörigvÄrdaren den offentliga sektorn? I vÄr studie Àr det den anhörige som Àr i fokus.

År 2010 infördes en ny lag dĂ€r de smĂ„ aktiebolagen inte lĂ€ngre behöver anvĂ€nda sig av revision. Aktiebolagen kan avskaffa revision dĂ„ verksamheten inte fĂ„r överstiga tvĂ„ av dessa tre grĂ€nsvĂ€rden;1 - 3 anstĂ€lldaUnder 1,5 miljoner kronor i balansomslutningUnder 3 miljoner i nettoomsĂ€ttningSyftet med studien Ă€r att noga undersöka vilka faktorer som Ă€r avgörande nĂ€r smĂ„ aktiebolag vĂ€ljer att avskaffa eller behĂ„lla revision samt att försöka se tydliga mönster och motiv av vilka faktorer samt omstĂ€ndigheter som varit avgörande vid bolags beslut rörande fri revision. Tio bolag som valt att behĂ„lla revision och tio bolag som valt att avskaffa revision har intervjuats, tillsammans med tre revisionsbyrĂ„er. Jag har endast anvĂ€nt mig av primĂ€rdata. Mina primĂ€rdata Ă€r de kvalitativa intervjuerna med bolagsĂ€garna och revisionsbyrĂ„erna.För att besvara mitt syfte och problemformulering har jag valt att anvĂ€nda mig av kvalitativa intervjuer som metod.

För drygt ett decennium sedan började marknaden för tryckpapper att vika. Den svenska pappers- och massaindustrin fick en ny annorlunda konkurrent genom introduktionen av till exempel smarta telefoner och surfplattor. Utvecklingen har medfört att svenska pappers- och massaföretag i högre utstrÀckning har börjat titta pÄ mer radikala innovationer i sin produktutveckling dÀr nya anvÀndningsomrÄden för trÀrÄvaran utforskas, en inriktning som krÀver kompetenser utöver de som bolagen besitter internt.Studiens syfte Àr att undersöka olika samarbetsformer inom svensk pappers- och massaindustri för att kartlÀgga vilka faktorer som varit, och Àr, framgÄngsrika för produktinnovationer. Ambitionen Àr ocksÄ att undersöka om det skett en förÀndring i samarbetenas karaktÀr under de senaste 25 Ären. De företag som deltagit i studien ÀrSCA, Södra Cell, Holmen/MoDo, Stora Enso, BillerudKorsnÀs och Rottneros samt ett antal samarbetspartner till dem.Resultaten visar att sÄvÀl samarbetsformer som vilka aktörer svensk skogsindustri samarbetar med har förÀndrats i stor utstrÀckning.

Social kompetens Àr en viktig kompetens för att den handlar om socialt samspel som Àr oerhört centralt i vÄrt samhÀlle. Rekryterares jobb handlar om att stÀndigt bedöma arbetssökandes personlighet och kompetenser varav social kompetens Àr en av dessa. Hur rekryterare beter sig för att avgöra huruvida en person Àr socialt kompetent Àr oftast upp till rekryteraren.Syftet har varit att undersöka hur rekryterare definierar begreppet, dess betydelse i relation till andra urvalskriterier och arbetslivet och hur de sedan anvÀnder deras uppfattning om begreppet nÀr de bedömer om en person Àr socialt kompetent. Denna studie syftar till att undersöka och beskriva rekryterarnas perspektiv för att fokusera pÄ deras förstÄelse av begreppet och dess betydelse och som fokus för bedömningen Àr intervjusituationen.Detta Àr en kvalitativ fallstudie dÀr empirin har insamlats genom intervjuer. Jag har intervjuat elva rekryterare pÄ olika företag frÀmst bemanningsföretag.

Uppsatsen behandlar Ă€mnet personalutbildning, som strĂ€cker sig sedan lĂ„ngt tillbaka i tiden och omtalas i form av lĂ€rande. Detta har satt sina spĂ„r i mĂ„nga organisationer i form av interna utbildningar och vidareutbildningar. Uppsatsen inriktar sig pĂ„ yrket revision och redovisning som Ă€r en bransch som satsar stark pĂ„ personalutbildningar.Huvudsyftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ vad revisionsbolagen söker för kvalifikationer hos den nyexaminerade samt se ifall den nyexaminerades tidigare utbildningskompetens matchar deras krav pĂ„ vilka kompetenser denne skall besitta. Ett delsyfte Ă€r att fĂ„ insyn i studentens uppfattning om den egna utbildningen i organisationen.Författarna har valt att anvĂ€nda sig utav bĂ„de kvalitativa och kvantitativa ansatser, dĂ€r den kvalitativa utgörs av tre intervjuer med tre olika revisionsbolag KPMG, Öhrling Pricewaterhouse Coopers och Linderbergs Grant Thorton. Den kvantitativa ansatsen utgörs av en ?begrĂ€nsad attitydstudie?, dĂ€r tio ny examinerade studenter tillfrĂ„gades, i form av en likertskala, om deras uppfattning av den egna organisationen.Uppsatsen slutsatser visar att revisionsbolagen söker olika kvalifikationer hos den nyexaminerade och en matchning av dessa kvalifikationer ger bĂ€sta möjliga resultat vid anstĂ€llning.

Föreliggande uppsats syftar till att, utifrÄn relevanta teorier, beskriva, analysera och jÀmföra marknadsföringen av och genomslaget hos tvÄ konsertserier pÄ Kulturhuset i Stockholm. För att se hur arbetsprocessen skiljer sig Ät utifrÄn olika faktorer, Àr analysobjekten valda med tanke pÄ deras skillnader i musikgenre och omfattning. "The CriticŽs Choice" Àr fyra konserter med nutida konstmusik, "Konserter att pausa till" Àr tre konserter inom singer/songwriter-genren. DÄ internt samarbete ses som en allt viktigare faktor för en lyckad extern insats, har jag ocksÄ tittat nÀrmare pÄ hur produktions- och marknadsenheterna förhÄller sig till varandra. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr sÄledes hÀmtade ur forskningsomrÄdena intern kommunikation, marknadsföring och publicitet.Uppsatsen anvÀnder sig utav kvalitativ fallstudiemetodik, och baserar sig frÀmst pÄ enskilda intervjuer med fem anstÀllda pÄ Kulturhuset: de bÄda producenterna för respektive projekt, programchefen, marknadschefen samt den informationssekreterare som Àr marknadsansvarig för programavdelningen.Resultaten visar att det allmÀnt rÄder vissa meningsskiljaktigheter mellan enheterna, vilket kan förklaras med att de olika enheterna har olika slags kompetenser, erfarenheter och syn pÄ marknadsföring.

Föreliggande uppsats syftar till att, utifrÄn relevanta teorier, beskriva, analysera och jÀmföra marknadsföringen av och genomslaget hos tvÄ konsertserier pÄ Kulturhuset i Stockholm. För att se hur arbetsprocessen skiljer sig Ät utifrÄn olika faktorer, Àr analysobjekten valda med tanke pÄ deras skillnader i musikgenre och omfattning. "The CriticŽs Choice" Àr fyra konserter med nutida konstmusik, "Konserter att pausa till" Àr tre konserter inom singer/songwriter-genren. DÄ internt samarbete ses som en allt viktigare faktor för en lyckad extern insats, har jag ocksÄ tittat nÀrmare pÄ hur produktions- och marknadsenheterna förhÄller sig till varandra. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr sÄledes hÀmtade ur forskningsomrÄdena intern kommunikation, marknadsföring och publicitet.Uppsatsen anvÀnder sig utav kvalitativ fallstudiemetodik, och baserar sig frÀmst pÄ enskilda intervjuer med fem anstÀllda pÄ Kulturhuset: de bÄda producenterna för respektive projekt, programchefen, marknadschefen samt den informationssekreterare som Àr marknadsansvarig för programavdelningen.Resultaten visar att det allmÀnt rÄder vissa meningsskiljaktigheter mellan enheterna, vilket kan förklaras med att de olika enheterna har olika slags kompetenser, erfarenheter och syn pÄ marknadsföring.

Uppsatsens syfte Àr att identifiera kritiska framgÄngsfaktorer inom Internetpokerbranschen för att öka förmÄgan att analysera framtidsutsikterna i branschen. För att uppnÄ syftet utarbetas en branschanalysmodell som tar hÀnsyn till den dynamik som existerar i pokerbranschen. I uppsatsen anvÀnds en kvalitativ metod och ett abduktivt angreppssÀtt. Det genomförs intervjuer med tvÄ Internetpokerföretag och tvÄ journalister med god insikt i branschen. Vidare görs en genomgÄng av marknadslÀget i Internetpokerbranschen.

Logistik har pÄ senare tid blivit en allt viktigare del inom dagens samhÀlle i och med ökad globalisering. En verksamhet som effektivt arbetar med att förbÀttra sin logistik kan ofta erhÄlla stora konkurrensfördelar och om möjligt utöka sina marknadsandelar. Logistik medför dock ett antal kostnadspunkter, varav en utav de största Àr transporter. Av denna anledning Àr det av stor vikt att företag erkÀnner hantering av transporter som en central del utav den dagliga verksamheten.Syftet med detta examensarbete Àr att pÄ Sulzer Pump Solutions Vadstena AB utvÀrdera samt studera verksamhetens transporthantering med fokus pÄ inboundtransporter.I samband med ett Àgarbyte har verksamheten genomgÄtt stora organisationsförÀndringar dÀr transporthantering har kommit att bli ett icke prioriterat omrÄde. Företagets transportkostnader Àr idag omfattande och det finns en tydlig önskan om att ta kontroll över transporthanteringen.

Denna uppsats behandlar metoden ?Assessment Center? (AC), som alltmer anvÀnds som ett verktyg i organisations- och verksamhetsutveckling, bl a för urval och utveckling av chefer och ledare. AC Àr en benÀmning för en metod som kan anvÀndas för bedömning av beteenden hos personer, och anpassas för att mÀta olika relevanta kompetenser. Metoden har utvecklats frÄn Tyskland, via England och USA och anvÀndes ursprungligen för att rekrytera officerare och underrÀttelseagenter. AC redovisas generellt som metod samt som myndighetssamverkan ?AC SkÄne? mellan Polismyndigheten, Malmö stad samt FörsÀkringskassan.

TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.

SyfteStudiens syfte Àr att, ur ett matematikdidaktiskt perspektiv, beskriva form och innehÄll i kommunikationen mellan lÀrare och studerande vid distansundervisning i kommunal vuxenutbildning, gymnasiekurserna matematik B, C, D och E. Avsikten Àr att öka förstÄelsen för de distansstuderandes frÄgor i matematik. Denna undersökning avgrÀnsar sig till den skriftliga kommunikationen i ett gemensamt frÄgeforum för de studerande i respektive kurs. SÄledes berörs inte heller examinationen.ResultatEn cykel i kommunikationen innehÄller vanligen tvÄ drag med formen ?studerandens frÄga ? lÀrarens svar?.

Utbildningen TrÀdgÄrdsingenjör med designinriktning innefattar kurser som företagsekonomi och marknadsföring vilket kan uppmuntra studenter till att starta eget företag. Att bli egenföretagare kanske Àr rÀtt vÀg att gÄ men vi frÄgar oss om utbildningen ger tillrÀckligt med kompetens för att vÄga ta det steget. Följande kandidatuppsats ger en inblick i hur verkligheten ser ut för företagare inom trÀdgÄrdsdesign. Syftet Àr att undersöka om det finns nÄgra specifika komponenter som behövs för att starta och driva ett företag inom trÀdgÄrdsdesign. Uppsatsen ska vidare försöka konstatera vilka av dessa komponenter som Àr viktigast.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur före detta studenter vid Personal- ocharbetslivsprogrammet vid Göteborgs Universitet uppfattar de fÀrdigheter som enkandidatexamen pÄ utbildningen ska ge. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka om dessa uppfattassom anvÀndbara i arbetslivet. För att uppfylla syftet ska följande frÄgor besvaras:? Hur uppfattar före detta studenter vid Personal- och arbetslivsprogrammet vidGöteborgs Universitet att ett antal förmÄgor och fÀrdigheter tillhandahÄlls iutbildningen?? Uppfattar de före detta studenterna att de har nytta av dessa förmÄgor och fÀrdigheter ideras nuvarande yrke?? Hur kan de generella mÄlen i förmÄgor och fÀrdigheter, utifrÄn de före dettastudenternas erfarenheter, förstÄs i relation till begreppet anstÀllnings/anvÀndbarhetoch kompetens?Eftersom tanken med uppsatsen Àr att finna hur tidigare studenter uppfattar ett antal förmÄgoroch fÀrdigheter utifrÄn en redan utförd enkÀtundersökning har uppsatsen en kvantitativ ansats.Det empiriska underlaget bestÄr av en enkÀtundersökning bland tidigare studenter pÄprogrammet för Personal- och arbetslivsfrÄgor i Göteborg. EnkÀten svarades av 298 personeroch samtliga ingÄr i denna studie.Det framkommer i undersökningen att det finns ett glapp hos tidigare studenter vid Personalocharbetslivsutbildningen i Göteborg och arbetslivet likt den som generellt finns i Sverige.Tidigare studenter upplever att de till stor del Àr nöjda med den fÀrdighetstrÀning utbildningenger.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka andra lÀrares uppfattningar om den undervisning de bedriver i arbetet med elever som har autism och utvecklingsstörning i grundsÀrskola.Undersökningen Àr baserad pÄ halvstrukturerade intervjuer med lÀrarna dÀr intervjusvaren Àrtematiserade utifrÄn studiens frÄgestÀllningar.Resultatet visar att lÀrarna upplever att deras uppdrag, att undervisa elever som har autism och utvecklingsstörning, Àr komplext.  LÀrarna relaterar till lÀroplanen nÀr de resonerar kring uppdraget men samtidigt lyfter de fram olika aspekter av kunskap som ska vara i fokus i undervisningen. Samtliga lÀrare lyfter betydelsen av att arbeta för elevernas delaktighet och sjÀlvstÀndighet, dock inom givna ramar. LÀrarna belyser olika aspekter i undervisningen, bland annat kring miljöanpassningar dÀr de lyfter fram struktur och rutiner som en anpassning. Kring kommunikation synliggör lÀrarna utmaningar i att tolka elevernas kommunikation och val av kommunikationsstöd. Dilemman som lÀrarna lyfter fram Àr att det finns en risk att de assisterar elever i situationer som de kan klara sjÀlva och att tolka elevernas kunskaper i olika kontexter.