Det övergripande syftet med studien Àr att fÄ kunskap om rektorers didaktiska medvetenhet i samband med rekrytering av lÀrare för arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd inom kunskapsomrÄdet sprÄk, skriv och lÀs. För att följa upp syftet och för att fÄ kunskap om hur rektorers didaktiska medvetenhet pÄverkat val vid rekrytering undersöks utbildningsbakgrunden/didaktisk kompetens hos lÀrare som Àr anstÀllda för arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd inom kunskapsomrÄdet sprÄk, skriv och lÀs. Studien Àr en kvalitativ studie med en hermeneutiskt ansats.  I studien intervjuades fyra rektorer och fyra lÀrare som arbetar med att ge stöd inom omrÄdet sprÄk, skriv och lÀs. Alla rektorer uppvisade didaktiskt medvetenhet om vilka kompetenser de efterfrÄgar vid rekrytering av en lÀrare för arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd inom kunskapsomrÄdet sprÄk, skriv och lÀs. Samtliga rektor efterfrÄgar en formellt utbildad lÀrare med erfarenhet och kunskaper inom kunskapsomrÄdet liknande de som ges vid en utbildning till speciallÀrare inom sprÄk, skriv och lÀs men det Àr bara en rektor som efterfrÄgar en utbildad speciallÀrare inom kunskapsomrÄdet.

Bakgrund: Att förstÄ grunderna till företags strategiska handlande har blivit ett omfattande forskningsomrÄde. Vissa forskare Àr av Äsikten att företag bör vara marknadsorienterade, vilket innebÀr att de styrs av marknaden, medan andra anser att företagens egna kompetenser bör avgöra hur de ska agera. Mot bakgrund av detta undersöks i denna studie hur teleoperatörer handlar strategiskt, samt hur de gÄr tillvÀga för att skapa flexibilitet. Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vad som karaktÀriserar marknads- respektive resursorienterade företag, samt vilka skillnader som finns i deras sÀtt att skapa strategisk flexibilitet. AvgrÀnsningar: I denna uppsats studeras svenska teleoperatörer som verkar inom bÄde fast och mobil telefoni.

Som det ser ut idag Àr konkurrensen hÄrd gÀllande lediga tjÀnster pÄ arbetsmarknaden.Det förekommer ofta diskussioner kring vikten av att profilera sig och att det intelÀngre rÀcker med standardiserade Cv:n vid en arbetsansökan. Syftet med vÄrt arbeteÀr sÄledes att ge en inblick i hur rekryteringsansvariga vÀrderar och förhÄller sig tillolika situationer som kan komma att pÄverka rekryteringsbeslutet. Med andra ord villvi fÄ en insikt i hur en rekryterares vÀrderingar och prioriteringar kan se ut i praktiken.Vi ansÄg att en kvalitativ metod lÀmpade sig bÀst för detta ÀndamÄl, dÄ vi villÄterspegla en nyanserad och beskrivande bild av ÀmnesomrÄdet. För att uppnÄ syftetmed arbetet har vi genomfört sex intervjuer med rekryteringsansvariga inom Karlstadkommun.Vi har utformat en teoretisk referensram som behandlar tidigare forskning ochbegrepp inom ÀmnesomrÄdet. Resultatet frÄn vÄrt empiriska material har vidare stÀlltsi relation till dessa teorier.

Bakgrund: Sjuksköterskan utsÀtts stÀndigt för emotionella utmaningar i mötet med patienter. Empati och ett professionellt förhÄllningssÀtt Àr grundlÀggande kompetenser för att möjliggöra god omvÄrdnad och för att lindra lidande för patienter och anhöriga. Om sjuksköterskan inte kan hantera sina kÀnslor kan dessa möten ge upphov till att hennes/ hans hÀlsa riskerar att pÄverkas negativt. Individen hanterar svÄra situationer kÀnslomÀssigt och praktiskt med hjÀlp av olika copingstrategier. Inom mÀnniskovÄrdande yrken kan framgÄngsrika copingstrategier innebÀra att Ängesten inför vissa situationer blir mindre.

Denna studies syfte framkom ur en reaktion mot det sĂ„ kallade, fria valet, till gymnasiet. Tidigare forskning inom omrĂ„det har visat att gymnasievalet, samt andra val i livet inte Ă€r helt fritt, pĂ„ grund av att de finns en mĂ€ngd faktorer som gör att valet blir kantat av kompromisser och ett uppvaknande av synen pĂ„ sina egna begrĂ€nsningar. Detta Ă€r Ă€ven nĂ„got som framkommit i denna studie. Studiens syfte har varit att försöka fĂ„ en uppfattning om vilken pĂ„verkan externa faktorer har pĂ„ gymnasievalet och framtidstankar för elever i niondeklass. Även försöka urskilja i hur stor utstrĂ€ckning eleverna i undersökningen gör kompromissval till gymnasiet. Undersökningen har genomförts pĂ„ tvĂ„ orter som skiljer sig i uppvĂ€xtvillkor, detta för att kunna ha ett jĂ€mförandeperspektiv mellan en storstad och ett mindre samhĂ€lle (landsbygdsort), för att fĂ„ en inblick i om tankar om gymnasievalet skiljer sig mellan individer i dessa samhĂ€llen. De teoretiska begrepp som anvĂ€nds i studien syfte berör individers handlingsutrymme, deras nedĂ€rvda kompetenser och deras sĂ€tt att tĂ€nka och agera i sin omvĂ€rld. För att utvinna en generell redogörelse över hur eleverna i undersökningen tĂ€nker kring gymnasievalet och sin framtid anvĂ€ndes en kvantitativ undersökning i form av enkĂ€ter som delades ut pĂ„ en högstadieskola i den stora staden och en högstadieskola i det mindre samhĂ€llet. Resultatet av undersökningen visade att externa faktorer har stor pĂ„verkan i hur eleverna tĂ€nker om gymnasievalet och framtiden.

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) Àr en viktig del av vÄr vardag, dÄ tekniken pÄ olika sÀtt förenklar och effektiviserar vÄrt dagliga agerande pÄ arbetet och i hemmet. Genom att interagera med tekniken kan vi kommunicera med andra mÀnniskor, pÄ en mÀngd olika sÀtt genom en mÀngd olika medier. Förskolan ska pÄ ett lustfyllt och varierande sÀtt spegla samhÀllets utbredning av de digitala verktygen och lÀrplattan har blivit allt mer vanligt förekommande i förskoleverksamheten. LÀrplattan har mÄnga egenskaper och möjligheter, exempelvis kan det möjliggöra tillfÀllen av sprÄklig interaktion med olika samtalspartner, medier och genrer, vilket kan utveckla barns kommunikativa kompetenser.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningarna för och anvÀndandet av lÀrplattan som ett digitalt verktyg i barnets litteracitetsutveckling pÄ förskolan.Studien baseras pÄ en mindre enkÀtundersökning riktad till förskolechefer samt intervjuer med tre pedagoger som aktivt arbetar med lÀrplattan pÄ förskolan. Denna metod tror jag pÄ bÀsta möjliga sÀtt ska kunna uppfylla uppsatsens syfte.Resultatet visar att förutsÀttningarna pÄ förskolorna Àr relativt lika.

SamhÀllsstörningar i form av större olyckor, naturkatastrofer och liknande kriser har under senare Är varit relativt frekvent förekommande i VÀstsverige. Denna kvalitativa studies övergripande syfte var dÀrför att fördjupa kunskapen om vissa avgrÀnsande faktorer som upplevdes som underlÀttande respektive försvÄrande med avseende pÄ ledarskapet vid hanteringen av orkanen Gudrun samt vid raset av EuropavÀg 6 i Munkedals kommun. Ett delsyfte med studien var Àven att koppla studiens resultat mot Ronthys (2006) teori om ledarintelligens. Underlaget för studien utgjordes frÀmst av hur personer i ledande stÀllning inom rÀddningsorganisationen upplevt dessa hÀndelser, nÄgot som författaren fick ta del av genom sju semistrukturerade intervjuer. Av de intervjuade var sex mÀn och en kvinna, Äldersfördelningen varierade mellan 40 till 65 Är.

Denna uppsats har som syfte att identifiera hur den statliga satsningen om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare konstrueras som politiskt problem och vilka diskurser om kvinnors f?retagande som satsningen reproducerar. Unders?kningsmaterialet best?r av texter utgivna av regeringen inom ramen f?r regeringsuppdraget St?rka f?ruts?ttningar f?r kvinnors f?retagande (2024?2027). I unders?kningen till?mpas verktyg fr?n den funktionella grammatiken f?r att analysera ideationella metafunktioner i texternas lexikogrammatiska skikt f?r att identifiera vilka deltagare som ing?r i framst?llningen av kvinnors f?retagande som politiskt problem. Deltagarnas inb?rdes roller och ansvar fastst?lls sedan med hj?lp av aktantmodellen som tidigare har anv?nts i svensk spr?kvetenskaplig forskning f?r just detta ?ndam?l. D?rtill g?rs en legitimeringsanalys f?r att identifiera vad m?let om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare ska leda till.

Som ett led i att kunna erbjuda bÀttre information och service till nyföretagare har det i VÀster- och Norrbotten initierats ett projekt ? Bibliotekskompaniet ? bibliotek och företag i samverkan. Projektet syftar till att utbilda bibliotekarier i att bli bÀttre rustade att möta företagarnas informationssökningsbehov genom att utveckla bibliotekariernas kunskaper inom företagande och vad det kan innebÀra. Projektet syftar ocksÄ till att öka företagares kunskaper om vilka slags resurser biblioteken inom projektet kan erbjuda som kan vara nyttigt för dem.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad representanter för kommunernas service för nyföretagande i VÀsterbotten anvÀnder sig av för informationskÀllor och hur de ser biblioteken som en resurs för informationssökning. Uppsatsen fokuserar pÄ representanter för kommunernas service för nyföretagande för att de i ett tidigt skede i förstudien till projektet besvarade en enkÀt för projektets rÀkning vars syfte var att undersöka eventuellt intresse av samarbete mellan respondenterna och biblioteken.Uppsatsen visar att respondenterna i dagslÀget endast anvÀnder sig av biblioteken som resurs för privat rÀkning, och i vÀldigt liten eller inte alls nÀr det gÀller sin yrkesutövning.

SammanfattningDetta Àr en kvalitativ studie vars syfte var att ge en överblick av forskning kring dyskalkyli samt att se i vilken utstrÀckning lÀrare Àr insatta i olika typer av matematiksvÄrigheter, som i sin tur kan bidra till bÀttre beredskap hos lÀrare och skola i att stötta elever med matematiksvÄrigheter. Till vÄr hjÀlp har vi haft tvÄ frÄgestÀllningar som lyder: Vilka förestÀllningar om begreppet dyskalkyli förekommer bland nÄgra verksamma lÀrare? och Hur ser organisationen kring matematiksvÄrigheter ut i nÄgra skolor?För att uppfylla studiens syfte har vi gjort en litteraturgenomgÄng samt anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att de lÀrare som ingick i denna studie har en stor vilja att hjÀlpa alla elever men lite tid och resurser till det. Problem med taluppfattningen anses av lÀrarna vara den vanligaste matematiksvÄrigheten hos eleverna.

Syfte Syftet med studien Àr att kritiskt analysera hur ?utbildning till entreprenörskap? talas om, vilket samhÀlle som konstrueras, samt hur eleven konstrueras som subjekt i samband med den svenska gymnasiereformen som antogs av riksdagen 2009. Syftet ligger till grund för följande frÄgor: ? Vilka diskurser artikuleras i talet om utbildning till entreprenörskap? ? Vilket samhÀlle konstrueras inom ramen för dessa diskurser? ? Hur konstrueras eleven som subjekt inom ramen för dessa diskurser? ? I vilken relation stÄr diskurserna i den nutida gymnasiereformen till 1990-talets svenska skolreform?Teori och metodStudien tar sina teoretiska och metodlogiska utgÄngspunkter i den kritiska diskursanalysen. Ett foucauldianskt perspektiv ligger till grund för förstÄelsen av diskurs och subjekt i relation till koncepten regementalitet och hegemoniska diskurser.

Syftet med studien Àr att undersöka familjehemsförÀldrarnas upplevelser och förestÀllningar om uppdraget som familjhem i relation till förÀldraskap och familjebilder. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Vilka bilder har familjehemsförÀldrarna av familj och förÀldraskap?? Vad innebÀr familjehemsförÀldraskapet? Hur ska en familjehemsförÀlder vara? ? Betraktar familjehemsförÀldrarna uppdraget som ett arbete? Hur resonerar de kring den ekonomiska ersÀttningen?? Vad har förÀldrarna för erfarenheter av familjehemsförÀldraskapet och hur har det förÀndrat synen pÄ uppdraget?Insamlingen av empirin har skett genom sju intervjuer och en fokusgrupp med tre deltagare. Vi har analyserat resultatet utifrÄn modern familjeteori och socialkonstruktivistiskt perspektiv, samt utifrÄn tidigare forskning. Resultat VÄra respondenter framhÄller att det Àr viktigt att familjehemsförÀldrar kan ge barnet trygghet, kÀrlek, normalitet, rutiner och grÀnser.

En ny metod för montering av diskbÀnkar har tagits fram av företaget Furhoffs Rostfria AB i Skövde. Metoden innebÀr en mer effektiv montering, dock Àr förflyttningen av material fram till monteringsplatsen en flaskhals. MÄlet med detta arbete Àr sÄledes att utveckla ett förslag pÄ en konstruktionslösning för materialhantering. HuvudmÄlet kompletteras Àven med mer specifika mÄl som bör uppfyllas för en optimal lösning, innehÄllande mÄl för antal arbetsmoment, anvÀndningstid samt uppfyllnad av allmÀnna krav frÄn Arbetsmiljöverket och krav angÄende hÄllbar utveckling.Som utgÄngspunkt för att förstÄ de funktioner som konceptförslaget bör ha och för att förstÄ de ingÄende parametrarna utförs en litteraturstudie. Studien anvÀnder sig av en bred bas av kÀllor dÀr aktuella vetenskapliga artiklar stÄr som bas för metoden för hÄllbar utveckling, tekniska böcker samt webbkÀllor bygger upp övriga metoder och befintlig kunskap frÄn företaget vÀvs ocksÄ in.

This master's thesis is about alternative career opportunities for library and information science graduates. Ever since the beginning of our education we have been interested in working outside of the traditional libraries. Now that we are about to receive our degrees in library and information science we are doubtful if the competence we have obtained is enough to meet the demands of the labour market. The employment field we have been studying in this master's thesis is information management, since this is a field that we find comparable to library and information science. Our study involves a qualitative survey amongst recruiting companies to investigate how the recruiters value different educations, competences and personal skills when they employ staff within the field of information management.

DÄliga arbetsförhÄllanden, bristande sÀkerhet och omÀnskliga situationer Àr rubriker som cirkulerar allt oftare i media. Globaliseringen har lett till att företag i allt större utstrÀckning sourcar sin produktion till aktörer i utvecklingslÀnder dÀr arbetsförhÄllanden enligt vÀsterlÀndsk standard Àr oacceptabla. Skandaler inom mÀnskliga rÀttigheter och miljöutslÀpp Àr skadliga för företagens rykte. Detta Àr nÄgot de aktivt mÄste jobba med för att motverka och i detta avseende Àr kinesiska textilfabriker en stor riskgrupp. Syftet med rapporten Àr att utreda hur företag kan arbeta för att skydda sig mot ordrÀgliga arbetsförhÄllandne i sina fabriker samt hur de kan förbÀttra arbetsförhÄllanden i dessa.