SammanfattningBakgrund: Att arbeta i interprofessionella vÄrdteam har i hÀlso- och sjukvÄrden fÄtt ett stort genomslag, bÄde i Sverige och internationellt. Stora förvÀntningar ligger pÄ arbetssÀttet, dÄ det ska effektivisera, ge adekvat vÄrd snabbare och vara mer patientcentrerad. Det interprofessionella vÄrdteamet beskrivs utifrÄn en definition som: en grupp av samverkande hÀlso- och sjukvÄrdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vÄrd av enskild patient eller grupp av patienter. Dessutom redogörs och beskrivs vÄrdteam i förhÄllande till patientsÀkerhet, genus och sjuksköterskans roll i arbetet.  Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva vÄrdarbetares upplevelser av samarbetet i det interprofessionella vÄrdteamet inom somatisk vÄrd. Metod: En litteraturöversikt har genomförts.

HR yrket Àr en position som krÀver stor spÀnnvidd av kompetenser dÄ de ska tillgodose bÄde ledningen och medarbetarna. Deras yrkesroll Àr mÄngsidig dÄ de ansvarar för de anstÀlldas utvecklingsarbete parallellt med pressen att generera goda resultat för organisationsledningen. MÄnga gÄnger innebÀr detta motstridiga krav, vilket i vissa fall skulle kunna leda till stressutfall och otydliga roller. DÄ relativt fÄ studier behandlar HR rollen och dess stressnivÄ samt rollotydlighet ansÄg vi att det krÀvdes ytterligare dokumentation. Denna studie undersöker samband och skillnader mellan upplevd arbetsrelaterad stress, rollotydlighet och emotionella copingstrategier för HR chefer.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur en grupp blivande grundlÀrare med inriktning mot arbete i fritidshem beskriver sitt kommande arbete med fokus pÄ elevers sprÄkutveckling, samt hur detta kan bidra till det samlade specialpedagogiska arbetet pÄ en skola.Teori Studien tar utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, dÀr kommunikation mÀnniskor emellan Àr grundlÀggande och ett verktyg för detta Àr sprÄket. Teorier om sprÄkutveckling Àr de behavioristiska, konstruktivistiska samt sociokulturella. Det relationella och det kategoriska perspektivet pÄ specialpedagogik brukas likasÄ.MetodMetoden har varit kvalitativ och empirin har diskuterats för att hitta teman som analyserats. Insamlandet av empirin bestod av en enkÀt, inspirerad av vinjettmetoden, besvarad av 15 studenter vid GrundlÀrarprogrammet med inriktning mot fritidshem. ResultatGenom en inspirerande miljö dÀr spel, samtal och vardagsaktiviteter ligger till grund för det didaktiska arbetet kan de blivande fritidspedagogerna bidra till elevers sprÄkutveckling.

Den forskning som finns om rekrytering idag har fÄtt kritik för att vara onyanserad och inte ge en tydlig förstÄelse av processen. Forskning behöver fokusera pÄ den komplexitet som rekryteringsprocessen innebÀr. Det finns Àven en brist pÄ akademisk pedagogisk forskning inom rekrytering. Vi har dÀrför valt att göra en studie inom detta omrÄde. AnstÀllningsintervjun Àr ett av de vanligaste tillvÀgagÄngssÀtten för att bedöma i en rekrytering.

Examensarbete C-nivĂ„, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet, Ekonomistyrning, Kurskod 2FE90E, VT 2012Författare:Mats Avalvi, Åsa Lind & Rasmus OlhedenHandledare:Elisabeth KjellströmTitel:Lean Production ? Press & PlĂ„tindustri ABBakgrund:Processtyrning handlar om att se och styra en verksamhet utifrĂ„n en horisontell vĂ€rdekedja. Lean production strĂ€var efter att resurseffektivisera flödet och dĂ€rmed skapa ett mervĂ€rde för kunderna och stĂ€rka konkurrenskraften. Detta görs genom att minimera allt slöseri med hjĂ€lp av Kaizen som innebĂ€r att smĂ„ stĂ€ndiga förbĂ€ttringar efterstrĂ€vas. För att detta ska kunna lyckas spelar individen en central roll.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger kan frÀmja motivationen till lÀrande hos elever i inlÀrningssvÄrigheter. Studien Àr uppbyggd pÄ nio intervjuer varav fem Àr med elever och fyra Àr med pedagoger. De elever som deltog i undersökningen valdes utifrÄn deras erfarenheter av inlÀrningssvÄrigheter i skolan. Pedagogerna valdes i sin tur utifrÄn deras olika arbetsplatser och skilda spetskompetenser. Anledningen till detta var för att de skulle kunna delge studien olika infallsvinklar utifrÄn deras olika kompetenser och erfarenheter i verksamheten.

SammanfattningBakgrund: Att arbeta i interprofessionella vÄrdteam har i hÀlso- och sjukvÄrden fÄtt ett stort genomslag, bÄde i Sverige och internationellt. Stora förvÀntningar ligger pÄ arbetssÀttet, dÄ det ska effektivisera, ge adekvat vÄrd snabbare och vara mer patientcentrerad. Det interprofessionella vÄrdteamet beskrivs utifrÄn en definition som: en grupp av samverkande hÀlso- och sjukvÄrdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vÄrd av enskild patient eller grupp av patienter. Dessutom redogörs och beskrivs vÄrdteam i förhÄllande till patientsÀkerhet, genus och sjuksköterskans roll i arbetet.  Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva vÄrdarbetares upplevelser av samarbetet i det interprofessionella vÄrdteamet inom somatisk vÄrd. Metod: En litteraturöversikt har genomförts.

AbstractEn ny gymnasiereform genomfördes 2011, och de nya styrdokumenten visar att entreprenörskap ska genomsyra all undervisning i gymnasieskolan. NÀr det nu har gÄtt ett lÀsÄr Àr det av stort intresse att följa upp detta. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka gymnasielÀrarnas uppfattning av entreprenörskap samt i vilken utstrÀckning och hur de integrerar entreprenörskap i sin undervisning inom Handels- och administrationsprogrammet.Illeris olika dimensioner av lÀrande, sÄsom innehÄll, drivkraft och samspel, har varit den teoretiska utgÄngspunkten i mitt arbete. Tidigare forskning om entreprenörskap i skolan visar att det finns olika uppfattningar bland lÀrare om vad utbildning i entreprenörskap innebÀr. För vissa lÀrare Àr entreprenörskap en aktivitet medan andra ser det som en pedagogik, dvs.

VÄrt syfte Àr att undersöka motivet till att en socialarbetare vÀljer att ta med hÀsten som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar pÄ genom intervjuer med sex stycken utövare av hÀstunderstött socialt arbete (HUSA). VÄr tanke var att försöka förstÄ varför man vÀljer att tillföra hÀsten i ett redan komplext omrÄde. Det vi ville fÄ reda pÄ var vilka faktorer som Àr avgörande för valet att arbeta med hÀst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och PÄverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? VÄrt datamaterial vi fÄtt ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrÄn den tidigare forskningen men ocksÄ genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men ocksÄ evidensbaserad praktik.

HR yrket Àr en position som krÀver stor spÀnnvidd av kompetenser dÄ de ska tillgodose bÄde ledningen och medarbetarna. Deras yrkesroll Àr mÄngsidig dÄ de ansvarar för de anstÀlldas utvecklingsarbete parallellt med pressen att generera goda resultat för organisationsledningen. MÄnga gÄnger innebÀr detta motstridiga krav, vilket i vissa fall skulle kunna leda till stressutfall och otydliga roller. DÄ relativt fÄ studier behandlar HR rollen och dess stressnivÄ samt rollotydlighet ansÄg vi att det krÀvdes ytterligare dokumentation. Denna studie undersöker samband och skillnader mellan upplevd arbetsrelaterad stress, rollotydlighet och emotionella copingstrategier för HR chefer.

Syfte Studiens syfte var att ge en översiktlig bild av lÀsprocesser, texter och texternas ursprungliga sammanhang som undervisningen utgÄr frÄn i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet och de specialpedagogiska konsekvenserna som detta fÄr för de elever som Àr svaga lÀsare. TeoriDe teoretiska utgÄngspunkterna Àr ett sociokulturellt perspektiv, en gemensamhetsorienterad definition av begreppet inkludering och Pisas definition av lÀsförstÄelse.Metod För att fÄ svar pÄ frÄgorna i syftet utformades en webbenkÀt i verktyget Surveymoneky. FrÄgorna i enkÀten formulerades utifrÄn Pisas ramverk för lÀsförstÄelse och delades upp i samma kategorier som anvÀndes dÀr, dvs. slag av text, lÀsprocess och sammanhang. EnkÀten skickades via e-post till lÀrare som undervisar i Ärskurs 1 pÄ 10 olika gymnasieskolor.

Bakgrund: Det sista steget i Uppsala-skolans etableringskedja innebÀr att företagen flyttar betydande delar av verksamheten utomlands, men Àr det verkligen det sista steget? Sedan en tid tillbaka har alltfler företag valt att regionalisera sin internationella verksamhet, vilket innebÀr att olika nationella verksamheter samordnas och att en regional organisation skapas över nationsgrÀnserna. Hur tar sig en regionalisering i uttryck och kan regionalisering ses som ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess? Syfte: UtifrÄn en studie av företags regionalisering syftar uppsatsen till att bidra med kunskap om företags internationalisering genom att undersöka om regionalisering Àr ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess. Genomförande: För att kunna uppfylla vÄrt syfte har vi genomfört 12 stycken intervjuer med representanter pÄ Ätta multinationella företag som har en regionaliserad Nordenverksamhet.

Vi har i arbetet med denna uppsats studerat hur och i vilken utstrÀckning före detta studenter frÄn Södertörns högskolas fyra journalistprogram etablerar sig pÄ den journalistiska arbetsmarknaden.  Med hjÀlp av en enkÀt har vi intervjuat 149 personer tvÄ respektive fem Är efter att de avslutat sina studier. Snarlika undersökningar har genomförts vid tre tidigare tillfÀllen, och vi har Àven kunnat anvÀnda resultaten av dessa i vÄr analys. Vi har undersökt mÄnga olika faktorer, till exempel vilket program respondenterna gÄtt, hur gamla de Àr, och i fall de studerat nÄgot annat utöver journalistik. Vi har ocksÄ stÀllt frÄgor om vilka kompetenser respondenterna sjÀlva upplever sig ha nytta av i sitt journalistiska arbete, och huruvida de önskar att utbildningen hade innehÄllit mer eller mindre undervisning inom dessa omrÄden. Vi har Àven studerat vilka elever som etablerar sig inom de till journalistik nÀrliggande branscherna PR och kommunikation.Vi har kunnat konstatera ett antal olika samband.

LÀrares uppfattning om barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lÀrande. Teachers opinion about children's play in the nursery school and the plays importance for children's learning Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur förskollÀrare pÄ förskolor med olika pedagogiska inriktningar resonerar kring barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lÀrande. Detta för att belysa om det har nÄgon betydelse vilken pedagogisk inriktning lÀraren arbetar inom eller uppfattningarna Àr desamma. Vad har lÀrarna pÄ de olika förskolorna för uppfattning nÀr det gÀller: A. Lekens egenvÀrde i barns vardag? B. Lekens betydelse för barns lÀrande? Leken har blivit ett stort och intressant Àmne, bÄde inom forskningen och inom lÀraryrket. I lÀroplanen har leken fÄtt en stor plats, vilket innebÀr att lÀrarna fÄr mer ansvar ute i förskolorna. I leken utvecklar barn bland annat sin identitet, sociala kompetenser, sin motorik och sitt sprÄk.

Studien undersöker hur 14 intervjuade ungdomar frÄn olika gymnasieskolor i Uppsala uppfattar sitt deltagande i sociala medier pÄ internet av typen User Created Content-kanaler (UCC), det vill sÀga webbsidor och databaser dÀr det Àr anvÀndaren som skapar innehÄllet. Den undersöker Àven om de intervjuade ungdomarna har kunskapen att delta och bidra till utveckling av dessa anvÀndargenererade sidor.Studien undersöker hur ungdomarna uppfattar sin interaktion med andra pÄ nÀtet, hur de diskuterar, uttrycker sina Äsikter och vad det Àr de vill presentera nÀr de anvÀnder dessa kanaler.Studien har genomförts inom ramen för en teoretisk syn pÄ dagens kommunikativa internet som en interaktiv text dÀr deltagarna har specifika kompetenser för att delta och bidra. De besitter en s.k. participation literacy, en form av textkompentens som realiseras och visas upp via aktivt deltagande.Studiens resultat visar att ungdomar Àr mycket vÀl medvetna om vad de gör pÄ nÀtet. Ungdomarnas anvÀndande skiljer sig Ät; nÄgra anvÀnder UCC-resurserna mer och andra mindre.