I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

Syftet med undersökningen var att ur ett innovationsperspektiv studera de drivkrafter och barriÀrer som uppstÄr inom bygg- och fastighetssektorn nÀr kraven pÄ energieffektivisering i fastigheter ökar. Undersökningen grundar sig pÄ bebyggelsesektorns betydande andel av Sveriges totala energianvÀndning. Arbetet omfattar sju kvalitativa intervjuer med aktörer inom bygg- och fastighetssektorn. I intervjuundersökningen studeras bygg- och fastighetssektorns agerande inför ökade krav pÄ energieffektivitet i fastigheter, de aktörer och faktorer i planeringsprocessen som har möjlighet att pÄverka den framtida energieffektiviseringen och avslutningsvis, huruvida det kommande kravet pÄ energideklarationer för byggnader uppfattas som drivkraft eller barriÀr. Analysens resultat tyder pÄ att energieffektivisering idag drivs fram frÀmst av ekonomiska skÀl, men att energideklarationen kan bli ett viktigt incitament.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad verksamma florister har för syn pÄ anstÀllningsbarhet inom yrket.Som förberedelse till studien har jag tagit del av tidigare forskning om anstÀllningsbarhet, kvalitetsarbete inom gymnasieskolans yrkesprogram, en avhandling om bedömning av yrkeskompetens samt andra studentarbeten. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer av fem yrkesverksamma florister. Datamaterialet har bearbetats genom tematisk analys och Àr analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv. Tolkningarna Àr gjorda med inspiration ur hermeneutiken.De tre mest framtrÀdande teman i min analys rubricerar jag som:Floristens behov av kunskap och kompetens, Nyutexaminerad- men anstÀllningsbar? En förÀndrad bransch.I resultatet framkom att de intervjuade floristerna i studien anser att de egenskaper som leder till anstÀllningsbarhet i floristyrket frÀmst Àr relaterade till social kompetens, att man fungerar bra i bÄde arbetsgruppen och med kunder samt att man anpassar sig till normer och regler inom praxisgemenskapen.

Den debatt om skolan som förs idag Àr kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har Àven riktats kritik gentemot dagens lÀrarutbildning. Som snart nyutexaminerade lÀrare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det Àven intressant att se vad skolledare tÀnker om lÀrarkompetens i allmÀnhet och i synnerhet i förhÄllande till lÀrarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lÀrare har med sig ut i arbetslivet.Syftet med den hÀr studien Àr att ta del av skolledares sÀtt att se pÄ lÀrarkompetens i allmÀnhet men ocksÄ i förhÄllande till lÀrarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lÀrarutbildning, SOU 1999:63.Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua nÄgra skolledare. Resultaten visar att skolledare i sina svar angÄende lÀrarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frÄgestÀllningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för tvÄ fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrÄn genusordningens tvÄ grundlÀggande principer (könens isÀrhÄllande samt manligthetsnormen), dels utifrÄn begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes dÄ studenterna vid flertalet tillfÀllen betonade att det var individen snarare Àn dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gÄnger ge intryck av att kön ÀndÄ kan spela/spelar roll.

Studiens syfte Ă€r att undersöka hur utomhuspedagogik fungerar i praktiken. Tanken Ă€r att ta reda pĂ„ hur pedagoger, vĂ„rdnadshavare och barn upplever utomhuspedagogik, vilka fördelar och nackdelar det finns med utomhuspedagogik samt hur barns hĂ€lsa och lĂ€rande pĂ„verkas. En annan viktig aspekt Ă€r om alla mĂ„l uppfylls eller om det kan finnas hinder för det.Studiens viktigaste resultat Ă€r att hela kroppen behövs för att det ska bli en bra lĂ€rande situation och detta Ă€r nĂ„got som BrĂŒgge, Glantz och Sandell (2011) poĂ€ngterar och menade att utomhuspedagogik skapar ett direkt och meningsfullt lĂ€rande som kopplas till verkliga situationer som ger barnen nĂ„got att relatera till. DĂ€r erbjuds barnen att anvĂ€nda hela sin kropp och alla sina sinnen. Det poĂ€ngteras Ă€ven hur vikigt pedagogens förhĂ„llningsĂ€tt Ă€r i förhĂ„llande till utomhuspedagogiken.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare pÄ en grundskola som undervisar i teoretiska Àmnen uppfattar sin roll som handledare för eleverna i verksamheten, men Àven hur lÀrarna arbetar med handledning av elever. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och den datainsamlingsmetod som anvÀndes var den halvstrukturerade intervjun och totalt intervjuades Ätta lÀrare. De resultat som framkom i studien var att lÀrarnas definition av handledning bestod av tvÄ aspekter, dels den sociala delen och dels den pedagogiska. LÀrarnas definition visade att de bÄda aspekterna Àr lika betydelsefulla och har lika stor plats i definitionen av handledning. LÀrarnas upplevelser av handledning handlade om den didaktiska och pedagogiskt praktiska situationen och sociala aspekter.

I förskolan finns det tvÄ yrkeskategorier, barnskötare och förskollÀrare. Förskolan har blivit en egen skolform som fÄtt egen lÀroplan som reviderats och fÄtt tydligare riktlinjer för förskollÀrare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven pÄ personalen höjts. Med utgÄngspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka nÀrma oss en förstÄelse för hur de bÄda yrkeskategorierna ser pÄ sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar ocksÄ hur de tÀnker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas tvÄ yrkeskategorier i förskolan? För att fÄ syn pÄ detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vÄr empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer.

MÄnga av dagens elever har kommit i kontakt med datorn pÄ nÄgot sÀtt redan vid fyra Ärs Äl-der. Under min lÀrarutbildning kom det fram att examensmÄlen för lÀrarexamen krÀver att blivande lÀrare behÀrskar IKT (informations och kommunikations teknik). NÀr jag vÀl har varit ute pÄ VFU har jag mÀrkt att undervisande lÀrare inte anvÀnder sÄ mycket IKT. Detta gjorde att jag ville undersöka vad lÀrare i hem- och konsumentkunskap har för uppfattningar nÀr det kommer till datorn i klassrummet. Denna studie har utgÄtt frÄn kvalitativa forskningsintervjuer med fem pedagoger frÄnGöteborg för att undersöka IKT:s roll skolÀmnet hem- och konsumentkunskap, men Àven pe-dagogernas uppfattning kring detta.

AMA- Arbetsmarknad(AMA) Àr en offentlig organisation inom VÀsterÄs Stad som arbetar med arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder. I ett led att kvalitetssÀkra verksamheten finns planer pÄ att implementera dvs. införa och börja anvÀnda en ny metod för validering av de arbetslösa deltagarnas informella kompetenser. Detta med förhoppningen att det med metoden ska bli lÀttare att fÄnga upp den tysta kunskap som deltagarna besitter men ej har dokumenterad. Syftet med undersökningen Àr att, innan ett beslut om att börja anvÀnda metoden har tagits, undersöka vilka omstÀndigheter som pÄverkar och hindrar implementeringsprocessen.

Under hela utbildningens gÄng har jag frÄgat mig varför studie- och yrkesvÀgledar programmet Àr sÄ skolfokuserat och jag har förstÄtt att sÄ har det alltid varit. Men varför har det fortsatt att vara sÄ nÀr arbetsmarknaden kontinuerligt förÀndras. Genom Ären har det öppnats andra möjligheter dÀr vi kan utnyttja vÄr utbildning och det vi lÀrt oss pÄ ett mycket bra sÀtt. Mitt syfte med detta examensarbete Àr att pÄ ett sÄ bra och realistiskt sÀtt som möjligt utreda hur arbetsmarknaden för studie- och yrkesvÀgledare ser ut inom bemanningsbranschen. Dessutom fÄ fram pÄ ett sÄ tydligt sÀtt som möjligt hur personalen inom ett bemanningsföretag Àr profilerad.

Diagnoser Àr ett Àmne som diskuteras bÄde pÄ skolor och i samhÀllet, det finns mycket forskning om bland annat för- och nackdelar kring medicinering, kosthÄllning, pedagogiska förhÄllningssÀtt samt uppfostringstekniker. LÀrare och pedagoger möter oftast dagligen barn i behov av sÀrskilt stöd samt deras förÀldrar. Men hur prÀglas och utformas familjens vardag nÀr det finns ett barn med atypiskt beteende, det vill sÀga nÀr ett barn har ett beteende som inte passar in i alla situationer? Vilka tankar har syskon, förÀldrar och barnet sjÀlv angÄende familj, vÀnner och relationer? För att undersöka detta togs kontakt med fem familjer. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hjÀlp av diktafon som senare transkriberades.

Att arbeta i projekt har blivit vanligare i dagens organisationer. En bransch dÀr projekt ochprojektledare Àr ofta förekommande Àr eventbranschen, eftersom ett evenemang precis som ettprojekt, har ett tydligt start- och slutdatum. För ett framgÄngsrikt projekt Àr effektivitet viktigthos projektledaren och uppsatsen behandlar dÀrför effektivt projektledarskap. Effektivitet Àrett komplext begrepp och dÀrmed svÄrt att definiera, vilket Àven effektivt projektledarskap Àr.Uppsatsens syfte Àr dÀrför att fÄ en tydligare bild av vad detta innebÀr inom eventbranschen.Den belyser Àven kompetenser och fÀrdigheter som Àr av betydelse för en effektivprojektledare.Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ undersökning dÀr semistrukturerade intervjuer utgörempirin. Intervjuerna Àr genomförda med sju respondenter frÄn fem olika eventorganisationersom arbetar i projekt.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur och om pedagogerna anvÀnder sig av estetiska lÀrprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfÀlle inom so-Àmnena som estetik tas upp och det Àr inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhÀllsorienterade Àmnena. DessvÀrre Àr Àven den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem Är av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten.

Att det startas fler företag Àr en förutsÀttning för ett starkt och dynamiskt nÀringsliv. Nya företag Àr grunden för tillvÀxtföretag och till förnyelse i nÀringslivet. Nya företag tvingar inte bara etablerade företag att förbÀttra produkter, kvalitet, service och att sÀnka sina priser utan Àr ocksÄ viktiga bÀrare av nya innovationer vilket Àr oerhört betydelsefullt för ekonomisk tillvÀxt. Studier visar att Sverige, vid jÀmförelse med andra lÀnder, totalt sett har en lÀgre entreprenöriell aktivitet och ligger lÄngt under genomsnittet vad gÀller nystartade företag, Àven brist pÄ smÄ och snabbvÀxande företag Àr nÄgot som karaktÀriserar Sverige. Detta kan ha flera orsaker.