Syftet med studien var att undersöka lÀrares uppfattningar i samband med anvÀndningen av IWB i undervisningen. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer  med sammanlagd nio lÀrare i grundskolan. För att ta reda pÄ lÀrarnas uppfattningar stÀlldes följande frÄgor: Hur uppfattade lÀrare att IWB pÄverkar pÄ elevens lÀrande? Hur IWB pÄverkade pÄ lÀrares behandling av undervisningsinnehÄll? I vilka sammanhang upplever du fördelarna och/eller nackdelarna med anvÀndningen av IWB? Resultat visade att anvÀndningen av IWB skapade nya sÀtt att kommunicera med förÀldrar bÄde muntligt och med hjÀlp av den digitala IT-tekniken. AnvÀndandet av IWB i kombination med e-post och Internet ökade kontaktytorna mot elever och förÀldrar.

Studiens syfte Àr att ge en aktuell bild av arbetslivssituationen för de första examinerade socialpedagogerna frÄn Högskolan VÀsts distansförlagda utbildnings-program i Hultsfred och VÀstervik. Studien belyser ocksÄ hur de före detta studenterna ser pÄ sin utbildning och pÄ det socialpedagogiska kunskapsomrÄdet kopplat till sin yrkesroll. Tre centrala teoretiska begrepp, kunskap, verktyg och förhÄllningssÀtt, utgör fokus och stÀlls i relation till socialpedagogik som profession, kunskapsomrÄde och praxisfÀlt. Studien har en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats, med enkÀter till den grupp om totalt 39 studenter som avslutade sin utbildning vid Ärsskiftet 2006/2007. FrÄgor med fasta svarsalternativ har kompletterats med öppna frÄgor av berÀttande karaktÀr, kring uppfattning om utbildningens relevans för yrkeslivet och studenternas tankar kring socialpedagogik som profession och yrkesroll.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur och om pedagogerna anvÀnder sig av estetiska lÀrprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfÀlle inom so-Àmnena som estetik tas upp och det Àr inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhÀllsorienterade Àmnena. DessvÀrre Àr Àven den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem Är av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten.

Att vara emotionell intelligent innebÀr att kunna hantera och anpassa kÀnslor till en situation sÄ att det blir ÀndamÄlsenligt. Ett flertal studier som gjorts visar att den emotionella intelligensen har betydelse för framgÄng i arbetslivet bÄde för organisationers verksamhet som helhet och för enskilda individer. Hur stor betydelse Àr Àn sÄ lÀnge omtvistat men det finns forskare som hÀvdar att den emotionella intelligensen har en positiv pÄverkan pÄ arbetsprestationer. Emotionell intelligens kan dÀrmed vara nÄgot som utmÀrker effektiva anstÀllda.Denna uppsats vill bidra till en djupare förstÄelse för den emotionella intelligensens betydelse i arbetslivet. Syftet med studien Àr att undersöka vilka kompetenser eller förmÄgor som Àr utmÀrkande för Àr en effektiv anstÀlld samt studera om dessa kan kopplas till emotionell intelligens.Studien har genomförts med en kvalitativ ansats.

Uppsatsen syfe Ă€r att beskriva lĂ€rares uppfattningar om vĂ€rdegrund och ledarskap och relationen dĂ€r emellan. Undersökningen utgĂ„r frĂ„n följande frĂ„gor: Vilka kvalitĂ©er, egenskaper och ledarkompetenser betraktar lĂ€raren som vĂ€sentliga i sitt yrke? Vilka uppfattningar har lĂ€rare om begreppet vĂ€rdegrund? Hur ser lĂ€rare pĂ„ relationen mellan vĂ€rdegrund och ledarkompetens och hur upplever lĂ€raren sambandet mellan vĂ€rdegrund och ledarkompetens i verksamheten. Litteraturstudierna bestĂ„r dĂ€rmed av tvĂ„ teman: vĂ€rdegrund och ledarkompetens, medan det teoretiska perspektivet utgĂ„r frĂ„n Tomas Englund, JĂŒrgen Habermas samt Susanne LinnĂ©r. Metoden bygger pĂ„ en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod, dĂ€r sex gymnasielĂ€rare har deltagit i djupintervjuer.

Bakgrund och problem: Design Àr lÄngt mycket mer Àn bara estetik och allt flerbeslutsfattare börjar fÄ en bild av design som ett konkurrensmedel. Det satsas pÄ design ochbranschen vÀxer, men det Àr de designköpande företagen som fÄr störst bit av den totaladesignsatsningens resultatkaka. Denna uppsats behandlar kommunikationen mellan sÀljareoch köpare av design genom vÄr huvudfrÄga ?Vilken informations- och kunskapsasymmetrifinns det mellan sÀljare och köpare av design??. Vi har Àven valt att beskriva en möjligkonsekvens som kan relateras till denna informations- och kunskapsasymmetri.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det föreligger nÄgon informations- ochkunskapsasymmetri mellan sÀljare och köpare av design samt beskriva denna och nÄgon avdess eventuella effekter.

Titel: Outsourcing av ekonomifunktionenÄmne: FöretagsekonomiFörfattare: Emelie Andersson och Johanna CarlssonHandledare: Thomas Karlsson Bakgrund: Begreppet outsourcing föddes utifrĂ„n erfarenheterna som uppkom under IT-eran. Bakgrunden till outsourcing Ă€r att företag insĂ„g fördelen med att anvĂ€nda sig av externa specialister inom de omrĂ„den som företagen inte sjĂ€lva hade kompetenser och resurser inom. Ekonomifunktionen ses inte som en kĂ€rnfunktion som behöver skötas i företaget, utan den kan lĂ€ggas ut pĂ„ ett annat företag.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka varför företag vĂ€ljer att outsourca hela eller delar av ekonomifunktionen samt hur det Ă€r möjligt att fortfarande ha kontroll över företagets ekonomifunktion och verksamhet.Metod: Vi har analyserat vilka orsaker som ligger bakom varför företag vĂ€ljer att outsourca eller insourca hela eller delar av ekonomifunktionen genom att genomföra en kvalitativ studie. I studien har vi intervjuat fem representanter frĂ„n fem olika företag inom olika branscher.Slutsatser: Företag outsourcar eller insourcar frĂ€mst för att fĂ„ tillgĂ„ng till specifik kompetens som saknas i företaget. En annan orsak som framkommit i undersökningen Ă€r att företag vĂ€ljer att lĂ€gga ut hela eller delar av ekonomifunktionen för att fĂ„ loss tid till annat.

Uppsatsen syfe Ă€r att beskriva lĂ€rares uppfattningar om vĂ€rdegrund och ledarskap och relationen dĂ€r emellan. Undersökningen utgĂ„r frĂ„n följande frĂ„gor: Vilka kvalitĂ©er, egenskaper och ledarkompetenser betraktar lĂ€raren som vĂ€sentliga i sitt yrke? Vilka uppfattningar har lĂ€rare om begreppet vĂ€rdegrund? Hur ser lĂ€rare pĂ„ relationen mellan vĂ€rdegrund och ledarkompetens och hur upplever lĂ€raren sambandet mellan vĂ€rdegrund och ledarkompetens i verksamheten. Litteraturstudierna bestĂ„r dĂ€rmed av tvĂ„ teman: vĂ€rdegrund och ledarkompetens, medan det teoretiska perspektivet utgĂ„r frĂ„n Tomas Englund, JĂŒrgen Habermas samt Susanne LinnĂ©r. Metoden bygger pĂ„ en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod, dĂ€r sex gymnasielĂ€rare har deltagit i djupintervjuer.

Studiens syfte Ă€r att undersöka hur utomhuspedagogik fungerar i praktiken. Tanken Ă€r att ta reda pĂ„ hur pedagoger, vĂ„rdnadshavare och barn upplever utomhuspedagogik, vilka fördelar och nackdelar det finns med utomhuspedagogik samt hur barns hĂ€lsa och lĂ€rande pĂ„verkas. En annan viktig aspekt Ă€r om alla mĂ„l uppfylls eller om det kan finnas hinder för det.Studiens viktigaste resultat Ă€r att hela kroppen behövs för att det ska bli en bra lĂ€rande situation och detta Ă€r nĂ„got som BrĂŒgge, Glantz och Sandell (2011) poĂ€ngterar och menade att utomhuspedagogik skapar ett direkt och meningsfullt lĂ€rande som kopplas till verkliga situationer som ger barnen nĂ„got att relatera till. DĂ€r erbjuds barnen att anvĂ€nda hela sin kropp och alla sina sinnen. Det poĂ€ngteras Ă€ven hur vikigt pedagogens förhĂ„llningsĂ€tt Ă€r i förhĂ„llande till utomhuspedagogiken.

Institutionen Textilhögskolan Àr en fristÄende del av Högskolan i BorÄs. Skolan har en lÄng och genuin textilhistoria. Textilhögskolan har genom sitt breda utbud av utbildningar kunnat bygga upp en kombination av olika kompetenser inom hela den textila vÀrdekedjan och blivit en viktig aktör.Syftet med vÄr undersökning Àr att utreda och tolka hur en organisation som Textilhögskolan i BorÄs kan arbeta med brand management och vad dess befintliga varumÀrke kommunicerar mot sin omgivning.Söktrycket pÄ de flesta av Textilhögskolans utbildningar har ökat vilket vi antar har bidragit till en ökad popularitet av varumÀrket. Det hÀr anser vi Àven visar att varumÀrket Textilhögskolan erbjuder eftertraktade utbildningar, men frÄgan vi stÀller oss nÀr vi lÀser statistiken Àr vad varumÀrket kommunicerar. RÀcker det att vara eftertraktad hos blivande studenter och vad anser företag att Textilhögskolan representerar? Textilhögskolan bör kunna sticka ut i mÀngden av textil- och modeutbildningar i Sverige och utmÀrka sig med sina speciella kvaliteter och inriktningar.Studien fokuseras kring följande problemformuleringar: Hur bör Textilhögskolan arbeta med sitt varumÀrke? Vad kommunicerar varumÀrket Textilhögskolan idag om dess faktiska verksamhet och sina tillgÄngar? Hur kan Textilhögskolans arbete med varumÀrket förankras i befintliga varumÀrkesteorier?VÄr studie Àr kvalitativ och har utförts med kvalitativa djupintervjuer med personal, studenter och andra externa aktörer som har anknytning till Textilhögskolan.VÄr studie visar att trots oorganiserad marknadskommunikation Àr varumÀrket starkt förankrat sÄvÀl internt som externt med en tydlig identitet som signalerar trovÀrdighet, textilt kunnande i en kreativ miljö med högt i tak dÀr ingenting Àr omöjligt.

Bakgrund:BÄde lÀroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) samt skollagen beskriver elevers rÀttigheter att uppnÄ sina kunskapsmÄl. Vi har valt att skriva om hur elevers kunskaper bedöms i skolan samt hur och nÀr dessa bedömningar görs. Vi har ocksÄ undersökt hur specialpedagogers/speciallÀrares kompetenser tillvaratas samt sÀtts in om det visar att lÀraren har misstankar om att en elev inte nÄr kunskapsmÄlen.Syfte:VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur skolorna kunskapsbedömer elever och hur stödet sÀtts in om behov finns. De frÄgestÀllningar vi kommer utgÄ ifrÄn för att ta reda pÄ detta Àr pÄ vilket sÀtt görs kunskapsbedömningar? och anpassas klassrumsmiljön för elever med behov av stöd?Metod:I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med en kombination av enkÀter samt intervjuer.

Det Àr svÄrt att nÄ framgÄng med innovationer och nya produkter och skogssektorn som traditionellt Àr svag nÀr det gÀller produktutveckling Àr inget undantag. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad som krÀvs för att ta ett nytt skogsbaserat material frÄn laboratorium till att bli en framgÄngsrik produkt pÄ marknaden. För att besvara den frÄgan har intervjuer genomförts med experter inom aktuella branscher (förpackning, inredning, fordon) samt med experter pÄ material och materialintroduktion. Studien visar att skogsindustrin behöver tillföra ytterligare kompetenser och/eller samarbetspartners för att lyckas med nya material. Viktigast Àr att marknadskompetensen utökas med personer eller företag som kan den typ av affÀr som de nya materialen ger upphov till. Detta eftersom kommersialisering av dessa material kommer att innebÀra nÄgot annat Àn att sÀlja de volymsprodukter man Àr duktig pÄ inom skogsindustrin. För att nya material ska vara konkurrenskraftiga mÄste de med stor sÀkerhet vara billigare Àn alternativen, eller möjligtvis skapa en större nytta. Ingen i studien var intresserad att betala mer för materialet bara för att det hade skogursprung.

Detta examensarbete fördjupar sig i hur en gynnsam psykosocial arbetsmiljö pÄ en skola kan skapas. Arbetet belyser vilken syn olika forskare har för att skapa och bibehÄlla ett gott arbetsklimat samt hur en högstadieskola, med en hel del problematik i bagaget, har gÄtt tillvÀga för att lyckas. Högstadieskolans förÀndringsprocess har dÀrför varit i stor relevans för oss att synliggöra dÄ vi kunnat fördjupa oss kring den problematik som legat till grund för deras tidigare bristande psykosociala arbetsmiljö och hur högstadieskolan sedan har lyckats vÀnda den negativa spiralen. Syftet med examensarbetet har Àven varit att undersöka om socialpsykologiska kunskaper krÀvs i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. För att ta reda pÄ förÀndringsprocessen, har högstadieskolans rektor samt rektorns extrainsatta socionom intervjuats.

Studiens syfte Àr att ge fördjupad kunskap inom studie- och yrkesvÀgledningen gentemot kvinnor som kommer frÄn lÀnder utanför Europa och som har en akademisk utbildning med sig till Sverige. Studien utgÄr frÄn att kvinnorna gÄr pÄ SFI. Undersökningen Àr utformad utefter bÄde vÀgledarperspektiv och sökandeperspektiv. De centrala frÄgorna i studien belyser den konkreta vÀgledningen, svÄrigheter och möjligheter samt motivation och ambition. Den senare delen av studien berör frÄgan om cooling down, det vill sÀga om de sökande upplever att deras ambitioner blir dÀmpade eller modifierade.

Titel: Media Literacy ? En digital klyfta? En studie fokuserad pÄ olika generationer avyrkesverksamma pedagoger och deras uppfattningar kring mediekritisk undervisning.Författare: Marcus EkmanKurs: Examensarbete i Medie- och Kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitetInstutition: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborguniversitet.Uppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborguniversitet. Kontaktperson: Karin Fogelberg.Handledare: Annika BergströmSidantal: 53, exklusive bilagaMetod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Inspelade samtalsintervjuerCritical Literacy, Media Literacy, Media Syfte: Syftet med min studie Àr att ta reda pÄ hur olika generationer av yrkesverksammagymnasiepedagoger uppfattar och förhÄller sig till den mediekritiska delen i sin egenundervisning.Huvudresultat: Resultatet i min undersökning visar att det finns ett stort behov av att idagundervisa elever i mediekritik. Media Literacy-undervisningen mÄste omfattas av alla eleveroch pÄ ett tydligare vis för att alla skall kunna tillÀgna sig de nödvÀndiga kompetenser som behövs idag, vilket Àven föresprÄkas utav högre instanser. De rÄdande styrdokumenten mÄste omarbetas och omformuleras kring den hÀr delen av undervisningskontexten.