Debatten om den stigande arbetslösheten och det försvÄrande intrÀdet pÄ arbetsmarknaden för utsatta grupper Àr högst aktuell. Med det som bakgrund riktade vi in oss pÄ gruppen, individer med nedsatt funktionsförmÄga och pÄ gymnasiesÀrskolan. VÄrt syfte med studien Àr att analysera hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasiesÀrskolor arbetar med vÀgledningsprocessen. FrÄgestÀllningen lyder; Hur arbetar man som studie- och yrkesvÀgledare för att hjÀlpa elever med funktionshinder att lÀra sig hjÀlp till sjÀlvhjÀlp? AnvÀnds kreativa verktyg i vÀgledningssamtal för att underlÀtta processen och i sÄ fall, vilka? För att besvara vÄra frÄgor valde vi att göra en kvalitativ undersökning med 7 olika studie- och yrkesvÀgledare.

SammandragSkolverkets statistik för sfi-studerandes studieresultat visar ett starkt samband mellan utbildningsbakgrund och studieresultat (Skolverket 2009). Sfi-utbildningen Àr indelad i tre studievÀgar dÀr Skolverkets rekommendation Àr att sfi-studerande med 0?6 Ärs utbildningsbakgrund bör placeras inom studievÀg 1, sfi-studerande med 6?12 Ärs utbildningsbakgrund inom studievÀg 2 och sfi-studerande med minst 13 Ärs utbildningsbakgrund inom studievÀg 3.  Med detta som utgÄngspunkt har jag jÀmfört 18 sfi-studerandes resultat pÄ ett lÀsförstÄelsetest och ett ordförrÄdstest med deras utbildningsbakgrund för att se om det Àven finns en skillnad i resultat mellan elever med olika utbildningsbakgrund som gÄr att koppla till ordförrÄd och lÀsförstÄelse. Resultatet visar att de med en högre utbildningsbakgrund, studievÀg 3, lyckas bÀttre pÄ lÀsförstÄelsetestet Àn de med en lÀgre utbildningsbakgrund. Eftersom ordförrÄdet Àr en viktig nyckel för studieframgÄng har jag jÀmfört resultatet pÄ ordförrÄdstestet med resultatet pÄ lÀsförstÄelsetestet för att se hur ordförrÄdet pÄverkar lÀsförstÄelsen.

Avsikten med den hÀr studien Àr att skildra och analysera hur det kommer sig att pedagoger vÀljer att omorganisera förskolorna de arbetar pÄ, frÄn Äldersblandade till Äldersindelade barngrupper. Vilka motiv och argument finns det bakom förÀndringsarbetet till Äldershomogena barngrupper? Efter omorganisationen har pedagogerna en eller tvÄ Äldersgrupper pÄ avdelningen som de arbetar med, hur har deras pedagogiska arbete berörts av det? Men framförallt presenteras hur förskolornas viktigaste kÀrna pÄverkas av ÄlderssammansÀttningen, nÀmligen barnen. Datainsamlingarna bestÄr av djupintervjuer med fem förskollÀrare och en barnskötare. Resultatet visar pÄ vÀldigt nöjda pedagoger som ocksÄ framhÄller barnen som de största vinnarna till Äldersindelade barngrupper.

Bakgrund: Kommunikation mellan personal inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr viktiga faktorer för att kunna garantera patienten sÀker vÄrd. Sjuksköterskan ska ha kompetens att kunna fördela och koordinera uppgifter samt ha översikt av teamarbetet. Sjuksköterskan bör ha kunskap om sÀkerhetsarbete för att kunna garantera sÀker vÄrd. Det finns ett uttryckt behov inom vÄrden av relevanta och tidsenliga lag- och kommunikationsövningar, dÀr teambaserade simulatorövningar framstÄr som en pedagogisk och tillförlitlig inlÀrningsmetod. Syfte: Att beskriva vad studenter vid ett lÀrosÀte, som utbildar sig till specialistsjuksköterskor inom intensivvÄrd, anser om teambaserad fullskalesimulatortrÀning.

Studiens syfte Àr att undersöka hur förskolepedagogers ledarskap pÄverkar möjligheterna för barns inflytande under de skapande aktiviteterna i verksamheten. Befintlig forskning visar en stor bredd pÄ tolkningar av begreppet inflytande, trots detta betonar lÀroplanen för förskolan just vikten av barnens inflytande pÄ verksamheten. Studien har baserats pÄ observationer gjorda pÄ tvÄ förskolor vid ett flertal tillfÀllen under en tvÄveckors period. Studien omfattar sex skilda pedagoger med flerÄrig yrkeserfarenhet. Resultatet har speglats mot litteratur utifrÄn fyra frÄgestÀllningar: Vilka sÀtt att styra de skapande aktiviteterna har jag kunnat se vid mina observationer? Hur pÄverkas barnens inflytande beroende pÄ pedagogens styrning? Hur utvÀrderas barnens upplevelser och tankar efter aktiviteterna? Hur anknyter pedagogerna sin praktik till styrdokumenten? Analys av observationsanteckningar synliggjorde en större grad av inflytande frÄn barnen Àn jag inledningsvis upplevde.

Alla som arbetar inom skolans verksamhet, dÀr fritidshemmet ingÄr, ska utifrÄn lÀroplan och styrdokument verka för att alla elever ska utvecklas till demokratiska medborgare. I den hÀr studien avgrÀnsas det demokratiska uppdraget till att handla om delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Genom tidigare forskning sÄ tas flera faktorer upp som kan frÀmja eller hindra demokratiarbete i skolan. Elever i Ärskurs 3 frÄn tvÄ fritidshem har i gruppintervjuer delgett sina uppfattningar kring deras delaktighet och inflytande över verksamheten. I studien har 14 elever intervjuats och delgett sin bild av hur demokratiska processer fÄr utrymme och praktiseras pÄ fritidshemmet.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av samarbete med hemtjÀnstpersonal för att frÀmja delaktighet i aktivitet hos personer med stroke i hemmet. I studien deltog sex arbetsterapeuter, verksamma inom en kommun i JÀmtlandslÀn, som ansvarar för ÄtgÀrder som inriktas mot personer i deras hem dÀr samarbete med hemtjÀnst ingÄr. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Materialet analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i ett övergripande tema; Samarbete Àr en process som bygger pÄ ömsesidighet och kontinuitet och tre underteman; Att skapa en relation Àr en förutsÀttning för ett gott samarbete, Samarbete sker genom att ta tillvara pÄ varandras kompetens och erfarenheter samt Samarbete förutsÀtter kontinuitet och Äterkoppling. I resultatet framkom betydelsen av samarbetet mellan arbetsterapeuter och hemtjÀnstpersonalen vilket innefattar att arbeta nÀra varandra, ta del av varandras kunskaper samt ge feedback.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frÄgestÀllningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för tvÄ fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrÄn genusordningens tvÄ grundlÀggande principer (könens isÀrhÄllande samt manligthetsnormen), dels utifrÄn begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes dÄ studenterna vid flertalet tillfÀllen betonade att det var individen snarare Àn dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gÄnger ge intryck av att kön ÀndÄ kan spela/spelar roll.

Denna uppsats berör Àmnet Estetisk kommunikation 1 och mer precist ett av kursens huvudmoment ? Aktiv samverkan mellan olika konstformer för framstÀllning av ett verk. Det framgÄr klart av det centrala innehÄllet för kursen att eleverna bland annat ska jobba med samverkan mellan olika konstformer. I studien har sju gymnasieskolor pÄ tvÄ orter i Norrland undersökts, bÄde friskolor och kommunala skolor. De metoder som anvÀnts för att samla in data i studien Àr frÄgeformulÀr och intervjuer.

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i LÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlÄdan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlÄdan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlÄda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlÄdan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlÄdan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs dÀr. Vi har Àven i vÄr verksamhet uppmÀrksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svÄrt och krÄngligt. Studiens syfte Àr att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlÄdan.

Studiens syfte har varit att beskriva vÄrdpersonalens upplevelse av hur de utifrÄn ett personcentrerat förhÄllningssÀtt i vÄrden arbetar med personer med demenssjukdom. Intervjuer har genomförts med fem deltagare som alla har erfarenhet frÄn vÄrd av personer med demens och dessa intervjuer analyserades sedan med en fenomenologisk analysmetod enligt Amedeo Giorgi. UtgÄngspunkten för studien har varit den personcentrerade formuleringen som definieras i de Nationella riktlinjerna för vÄrd och omsorg vid demenssjukdom. Resultatet visar att deltagarna sÀtter fokus pÄ individanpassade behov som har en tidskrÀvande inlÀrningsperiod. För att bevara patientens personlighet behövs kunskap om personen, dennes aktiviteter Àr viktigt att de fÄr fortsÀtta med och att misslyckanden i situationen att försöka förstÄ personen med demens skall ses som nyckeln till framgÄng.

Detta examensarbete handlar om övergÄngsprocessen frÄn studier till arbetsliv för studie- och yrkesvÀgledare. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur nyutexaminerade studie- och yrkesvÀgledares övergÄngsprocess frÄn studier till arbetsliv och etablering har upplevts. För att uppnÄ vÄrt syfte och för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar intervjuade vi yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare, arbetsgivare av studie- och yrkesvÀgledare och sistaÄrsstudenter pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet. Den tidigare forskning inom Àmnet som vi tagit del av har i huvudsak resultatet att övergÄngsprocessen kan vara en utmaning. Detta eftersom det finns ett kunskapsglapp mellan de kunskaper utbildning ger och det arbetsgivarna krÀver.

DÄ det finns en upplevelse om att den tekniska utvecklingen tar sig fram med vÀldig fart, Àr det viktigt att individerna i samhÀllet anpassar sig genom att uppdatera sina kompetenser i deras arbeten. Med tanke pÄ detta vill vi med denna uppsats försöka skapa en förstÄelse för om de anstÀllda pÄ en IT-avdelning upplever att den tekniska utvecklingen Àndrar förutsÀttningarna för deras tekniska kompetensutveckling. Detta genom tre frÄgestÀllningar som handlar om anstÀllda pÄ en IT-avdelnings upplevelser om pÄ vilka sÀtt förÀndringar sker pÄ företaget som berör deras arbete, hur teknisk utveckling förÀndrar deras tekniska kompetensutveckling och hur de fÄr ny teknisk kompetens. Det empiriska materialet bygger pÄ en kvalitativ metod i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med anstÀllda pÄ en IT-avdelning inom tillverkningsindustrin.Undersökningen visar pÄ att de anstÀllda pÄ IT-avdelningen kÀnner ett behov av mer teknisk kompetensutveckling eftersom det stÀndigt sker tekniska förÀndringar som pÄverkar företaget.

Specialpedagogens roll har sedan tidigare inte varit tydligt uttalad. I tidigare genomf?rda studier har resultaten p?visat att det f?rekommer skilda f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter hos b?de l?rare och rektorer. Syftet med studien ?r att sammanst?lla befintlig forskning kring l?rares och rektorers f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter inom grundskolan.

Uppsatsens syfte Àr att öka kunskaper om kulturaktiviteter avsedda att vara hÀlsofrÀmjande och att fÄ ökad förstÄelse för den kompetens som anvÀnds av personal som nÀrmare arbetar med dessa aktiviteter. För att fÄ svar pÄ uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar valdes lÀmpliga teoretiska utgÄngspunkter som tillsammans med det empiriska materialet har analyserats. Studien fokuserar pÄ sju respondenters erfarenheter av hÀlsofrÀmjande aktiviteter, de deltagandes lÀrande och deras utveckling och tvÄ exempel av kulturaktiviteter undersöks: "Kultur i vÄrden" och "Kultur pÄ recept".En del av studien innefattar Àven tidigare forskning dÀr det frÀmst handlar om vilka mÀtbara effekter pÄ hÀlsa som deltagande i kulturaktiviteter kan ge. Uppsatsen ska bidra till att belysa kulturaktiviteter ur ett hÀlsopedagogiskt perspektiv för att öka kunskapen om relationen mellan kultur-hÀlsa-lÀrande.UtifrÄn det empiriska materialet framkommer det att aktiviteter inom "Kultur pÄ recept" har större fokus pÄ det friska med syfte att stÀrka och utveckla individer medan "Kultur i vÄrden" har en tydligare inriktning mot patienter i en sjukdoms- eller rehabiliterande period.Resultatet visar att det finns skillnader i den pedagogiska utformningen av aktiviteter inom respektive praktiker: Exempelvis gruppdeltagande, kompetenser bland personal samt kulturaktiviteternas tillgÀnglighet och utbud. Det framkommer i uppsatsens studie att gruppen har betydelse för det sociala stödet, lÀrande och utveckling som författarna kopplar samman med livslÄngt lÀrande och empowerment, vilket innebÀr en mobilisering av individens resurser..