Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur transitionen mellan grundskolan och gymnasiet organiseras och utformas för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har valt att intervjua tvÄ rektorer pÄ gymnasieskolor samt en rektor pÄ en grundskola med Ärskurs 9 elever. Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju vars huvudsyfte Àr att fÄnga fenomenet transition ur skolledares perspektiv. Anledningen till fokus pÄ skolledare Àr att det ytterst Àr skolledarna som Àr ansvariga för organisering och utformning av transitionsprocessen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet av vÄr studie visar att det till stor del Àr enskilda skolornas normer och traditioner som pÄverkar transitionernas kvalité för elever i behov av sÀrskilt stöd. Organisering och utformning utgÄr dels frÄn vilka resurser och kompetenser skolorna har och dels frÄn vilket specialpedagogiskt perspektiv som dominerar verksamheten..

I denna studie studerar jag validering av reell kompetens i barnskötaryrket. Det innebÀr att jag undersöker vad som kan vara att ha ?omsorg om? en annan individ, genom att intervjua validerare, vilka Àr de som bedömer och validerar denna kompetens. De som blir validerade genom att deras kompetens blir bedömd har intervjuats om vad de uppfattar Àr att ha ?omsorg om? barn och unga.

Litteraturstudiens syfte Àr att skapa förstÄelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Studiens frÄgestÀllningar berör vilka metoder som anvÀnts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av sÀrskilt stöd. Teorin som anvÀnds i studien Àr specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger pÄ Àr en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta Àr att belysa delar av de tillgÀngliga tillvÀgagÄngssÀtt som föresprÄkas i nutidens skola i artiklarna.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs 5 beskriver tal i brÄkform, vilka eventuella missuppfattningar de har samt hur de beskriver anvÀndningen och nyttan av att kunna brÄk. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med totalt Ätta elever. Intervjuerna transkriberades och tolkades genom meningskoncentrering. För att brÄk inte ska ses som en lista av Àmneskunskaper som kan bockas av kategoriserades resultat utefter NCM och UFM:s kompetenser. Den empiriska studien visade att eleverna hade svÄrigheter i att beskriva anvÀndningen och nyttan av att kunna brÄk.

Denna uppsats handlar om skolbibliotekariens roll i skolans verksamhet och deras samarbete med lÀrarkÄren. Syftet med studien var dels att ta reda pÄ vilka kompetenser skolbibliotekarierna anser Àr centrala för arbetet och dels hur de sÄg pÄ sitt eventuella samarbete med lÀrarna pÄ skolan. Arbetet har avgrÀnsats till bibliotekariernas perspektiv pÄ rollen och relationen. Dessa frÄgor besvarades med hjÀlp av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med respondenter frÄn tre gymnasieskolbibliotek. För att skapa en teoretisk grund gÄs ocksÄ kompetensbegreppet som sÄdant igenom samt tidigare studier rörande samarbetet mellan de tvÄ yrkesgrupperna.

Kvinnliga ledare kan hindras i arbetslivet pÄ grund av att den kvinnliga stereotypen inte Àr förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. Tidigare studier har visat att kvinnor bedöms lÀgre pÄ kompetenser relaterade till ledarskap efter det att de fÄtt barn. Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader i bedömningar av mÀns och kvinnors ledarskap och om dessa pÄverkades av om ledarna hade barn eller inte. Deltagarna svarade pÄ ett frÄgeformulÀr efter att ha lÀst en vinjett i vilken ledarens kön samt förÀldrastatus manipulerades. Deltagarna bedömde ledarens Agentic och Communal egenskaper, ledarens anstÀllningsbarhet och uppgav vilken lön ledaren borde ha.

Olika reformer har avlöst varandra i skolans vÀrld och varje reform har medfört förÀndrade krav pÄ skolans verksamhet. Varje lÀroplan bygger pÄ förestÀllningar om vad kunskap och lÀrande Àr. NÀr Lpf 94, lÀroplan för de frivilliga skolformerna, kom fanns dÀr en förÀndrad syn pÄ kunskap och lÀrande. Kunskapsbegreppet utvidgades i fyra olika kunskapsformer de sÄ kallade fyra f:en. FörstÄelse av fenomen har fÄtt en central plats och eleven förvÀntas att inta ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt till sina studier genom ett djupinriktat lÀrande.

Syftet med denna uppsats, detta examensarbete, har varit att undersöka vilken innebörd pedagoger i förskolan samt förÀldrar, tillskriver begreppet fostran. Vi har genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor samt tre förÀldrar, fÄtt erfara att fostran kan innebÀra att lÀra sig om det sociala samspelet, att lÀra sig skillnaden mellan rÀtt och fel eller vilka beteenden som Àr acceptabla och vilka som inte Àr det. Flertalet av de intervjuade, sÄvÀl pedagoger som förÀldrar, uppfattar att lÀrande och fostran i mÄngt och mycket Àr samma sak och att det i slutÀndan handlar om att föra, dels den egna familjens, men ocksÄ de rÄdande samhÀllsvÀrderingar, vidare till barnet för att pÄ sÄ vis skapa goda, empatiska samhÀllsmedborgare. VÄr slutsats av detta Àr att genom mellanmÀnskliga samspel, sÀrskilt vuxnas förhÄllningssÀtt, fostras barn in i det samhÀlle som för nÀrvarande rÄder och dÀrmed utvecklar barn kompetenser för att möta sin egen framtid..

Bakgrund: AnstÀllda och dess kompetens genererar betydande vÀrden Ät företag. I strÀvan efter att öka och förnya ett företags kompetenser torde de anstÀlldas vilja att sjÀlva lÀra sig och utvecklas vara av stor vikt. Engagerade medarbetare som Àr benÀgna att anstrÀnga sig"lite extra"i sitt arbete underlÀttar kunskapsgenerering, varför vi har valt att studera ÀmnesomrÄdet engagemang. Syfte: Att identifiera vad som pÄverkar kollektivanstÀlldas engagemang samt att ge företagsledningen vÀgledning vid bedömningar rörande företagsekonomiska effekter av engagemangsskapande ÄtgÀrder. Genomförande: En kvantitativ tvÀrsnittsstudie bland kollektivanstÀllda pÄ vÄrt fallföretag, vilket Àr verksamt inom metallvaruindustrin.

Syftet med denna kvalitativa studie i form av sju semistrukturerade intervjuer var att undersökahur olika aktörer arbetar för att stödja sina klienter mot en positiv framtid. Avsikten var att belysa klienternas behov, hur vÀl dessa stÀmmer överens med det stöd aktörerna erbjuder samt att undersöka om detta stöd har likheter med det sÀtt pÄ vilket studie- och yrkesvÀgledare arbetar. Resultatet visar att klienternas behov Àr komplexa men till stor del handlar om stöd i att skapa en bÀttre sjÀlvbild och stöd i samverkan mellan olika instanser. Detta stÀmmer vÀl överrens med det stöd verksamheterna erbjuder. Inom samtliga verksamheter anvÀnds ocksÄ för studie- och yrkesvÀgledare `typiskaŽ aktiviteter.

De kunskapsintensiva företagen har ökat sin nÀrvaro pÄ marknaden. Dessa företag har en annan sammansÀttning Àn traditionell industri gÀllande företagens tillgÄngar vilket ger upphov till att den traditionella bilden av redovisningens innehÄll börjar ifrÄgasÀttas. Detta arbete har till syfte att beskriva vilka modeller, mÄlgrupper och motiv företag har för att redovisa intellektuellt kapital i Ärsredovisningen. UtifrÄn ett urval pÄ 200 företag genomfördes en fallstudie pÄ fem företag som i nÄgon bemÀrkelse presenterat intellektuellt kapital i Ärsredovisningen. Resultatet pekar pÄ att det intellektuella kapitalet börjar fÄ en framtrÀdande roll inom kunskapsintensiva företag.

Syftet med uppsatsen Àr att ta undersöka hur utbildning inom datorÀmnen kan utformas för att svara upp mot de krav som arbetslivet stÀller pÄ yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer.Uppsatsen tar upp vilka kompetenser inom datorÀmnen som yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer anser man behöver behÀrska för att klara av de arbetsuppgifter som arbetet krÀver.Uppsatsen tar Àven upp hur yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer anser att en utbildning inom datorÀmnen ska utformas för att ge kompetens att utföra framtida arbetsuppgifter som hÀlso- och vÄrdadministratörer.Metoden som har anvÀnts för att komma fram till resultatet har varit Ätta stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lÀkarsekreterare och hela uppsatsen ger en bra bild av vilken mjukvara och kompetens man mÄste behÀrska för att klara av arbetet som hÀlso- och vÄrdadministratör..

ArbetsplatstrÀffar inom LuleÄ kommun har syftet att öka medarbetarnas inflytande samt ansvarstagande pÄ den egna arbetsplatsen. TrÀffarna ska ses som ett verktyg att förankra ledarskapet samt att fÄ fram medarbetarnas kompetenser. I detta examensarbete anvÀndes ledarskapsteori, Antonovskys (2011), kÀnslan av sammanhang, samt Maslows (1987) behovstrappa för att undersöka medarbetarens upplevelser av arbetsplatstrÀffarna. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur genomförs mötena? Hur upplever medarbetarna arbetsplatstrÀffarna och bidrar de till motivation? Tio semistrukturerade intervjuer gjordes med medarbetare inom LuleÄ kommun och insamlad data analyserades med en tematisk analysmetod.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i ett team med rehabilitering av vuxna med en förvÀrvad hjÀrnskada. Sex arbetsterapeuter verksamma pÄ rehabiliteringskliniker i VÀsterbotten och i Norrbotten intervjuades. Det insamlade materialet analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Strukturens betydelse för en effektiv rehabiliteringsprocess?, ?Samarbete ger rehabiliteringen ett mervÀrde? och ?Arbetsterapeutens roll med aktivitet i fokus?. Resultatet visade pÄ behovet av ett strukturerat arbetssÀtt i teamet dÀr en gemensam ledare Àr betydelsefull för att driva rehabiliteringsprocessen.

DÄ kriser blivit en allt vanligare del av organisationers vardag har forskningsomrÄdet som behandlar detta vÀxt kontinuerligt. FÀltet kallas crisis management och angriper organisationskriser frÄn tvÄ perspektiv, dels planeringen inför framtida kriser och dels hanteringen av krisen nÀr den vÀl brutit ut. I denna uppsats har vi valt att fokusera pÄ den förstnÀmnda aspekten och undersökt och analyserat hur Upplands Lokaltrafik AB (UL) utefter vÄrt teoretiska ramverk arbetar med planering för kriser. För att undersöka detta har vi genomfört en intervju med företagets informationschef, tillika ansvarig för UL:s krisplanering, samt studerat deras dokumenterade krishanteringsplan. VÄr undersökning visar att de inom organisationen arbetar mÄlmedvetet med de olika delarna av krisplaneringen, ett arbete som fortlöpande uppdateras allt eftersom nya lÀrdomar dras.