SamhĂ€llet har förĂ€ndrats kraftigt sen införandet av folkskolan. Detta medför att andra kompetenser och förmĂ„gor efterfrĂ„gas. Även synen pĂ„ utveckling och lĂ€rande har reformerats, vilket torde ha pĂ„verkat undervisningen. Trots detta dominerar den traditionella undervisningen. En alternativ undervisningsform Ă€r samarbetsinlĂ€rning.

Det uppfattas idag som en sjĂ€lvklarhet att fortsĂ€tta lĂ€ra och utvecklas genom hela livet. Årligen spenderas stora summor pĂ„ ledarutveckling, vilket har vĂ€ckt ett intresse att undersöka denna form av utbildningsaktiviteter. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga till grund för valet att delta i ledarutvecklingsaktiviteter utifrĂ„n en fallstudie hos Stelena, samt hur deltagarna uppfattar att dessa aktiviteter bidrar till lĂ€rande och praktisk anvĂ€ndbarhet.Fyra frĂ„gestĂ€llningar formulerades; Vilka motiv framkommer för deltagande i dessa aktiviteter? PĂ„ vilket sĂ€tt uppfattar deltagarna att kompetenser och verktyg genereras i aktiviteterna? PĂ„ vilket sĂ€tt uppfattar deltagarna att ledarutvecklingsaktiviteterna influerat deltagarna och bidragit till ett lĂ€rande? Hur uppfattar deltagarna möjligheterna att kunna anvĂ€nda genererade kompetenser och verktyg i sitt dagliga arbete? För att fĂ„ en ingĂ„ng till vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar tog vi inledningsvis del av tidigare forskning inom omrĂ„det ledarutveckling. För att insamla vĂ„rt empiriska material genomfördes sju intervjuer.

Syftet med denna studie har varit att fÄ en djupare förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ hur barn anvÀnder musik som uttryckssÀtt. Vi har Àven studerat vilken förstÄelse och kunskap förskollÀrare har av att anvÀnda musik som uttryckssÀtt för barns meningsskapande lÀrprocesser. Genom intervjuer med fem förskollÀrare samt en universitetsadjunkt har vi tillsammans med teori uppnÄtt ett resultat. Studien har visat att respondenterna ser positivt pÄ multimodalitet och arbetar utifrÄn detta perspektiv. Det har framkommit att musik som uttryckssÀtt Àr viktig i förskolans verksamhet och olika kompetenser kan utvecklas genom detta Àmne.

Uppsatsen handlar om hur anvÀndningen av bemanningsföretag ser ut i tvÄ stora företag i livsmedelsbranschen samt varför dessa företag anvÀnder sig av inhyrd arbetskraft. En bakgrund med information om bemanningsbranschen presenteras för att ge lÀsaren en inblick i Àmnet. Uppsatsen Àr baserad pÄ en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form tvÄ intervjuer som komplement. Empirin har analyserats med hjÀlp av teorin och genom studien har vi kommit fram till att de tvÄ livsmedelsföretagen anvÀnder sig av olika bemanningsföretag beroende pÄ vad de levererar i relation till pris samt hur kommunikation med bemanningsföretagen fungerar. Slutsatser Àr att de mest förekommande anledningarna till att företagen anvÀnder sig av bemanningsföretag Àr snabbhet och flexibilitet.

AbstractSkolor och utbildningsprogram behöver stÀndigt utvecklas. Ett steg mÄnga skolor tar Àr att organisera lÀrarna i arbetslag. Det samhÀlls- och yrkesliv eleverna utbildas för stÀller allt högre krav pÄ styrkor i att definiera och lösa problem i ett förÀndringsarbete, ofta i grupp. Regeringen betonar att entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser Àr viktiga förmÄgor för framtidens samhÀllsmedborgare.Traditionellt har lÀrare utvecklat sin kompetens och undervisning sjÀlvstÀndigt. Att delta i arbetslag stÀller nya krav pÄ ett fungerande utvecklingsarbete.

Syftet med denna uppsats Àr att nÀrma sig frÄgan om coachens roll och fÄ en klarhet i vad en coach Àr utifrÄn yrkesutövarens egna förestÀllningar och upplevelser. Centralt för uppsatsen blir sÄlunda rollen som coach och dÀrför nÀrmar jag mig omrÄdet utifrÄn ett rollteoretiskt perspektiv. Uppsatsens bidrag Àr att till skillnad frÄn tidigare forskning nÀrma sig yrket utifrÄn utövarnas upplevelser av sin roll och att analysera likheter och olikheter i uppfattningarna hos de som praktiserar yrket, detta med grund i att det inte finns en enad definition av rollen coach.  Urvalet coacher som har intervjuats har en gemensam arbetsplats men skiljer sig Ät vad gÀller kompetenser; tanken Àr hÀr att rollen Àr densamma eftersom den utförs inom samma ramar, men hur rollen upplevs kan fortfarande skilja sig Ät beroende pÄ hur rollen tolkas av utövarna. Min hypotes Àr att oklarheter kring coachning kan tÀnkas skapa motstridiga förvÀntningar och rollkonflikter för de som arbetar som coacher..

Syftet med studien Àr att lyfta fram sociala kompetenser som förskollÀrare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hÀnsyn till varandra och visa empati samt kunna vÀnta pÄ sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollÀrarna att berÀtta om arbetssÀtt för att frÀmja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens Àr enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan sprÄkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden bestÄr av lÄgstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollÀrare. I resultatet syns förskollÀrarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssÀtt med barnen i förskolan.

Uppsatsen handlar om hur anvÀndningen av bemanningsföretag ser ut i tvÄ stora företag i livsmedelsbranschen samt varför dessa företag anvÀnder sig av inhyrd arbetskraft. En bakgrund med information om bemanningsbranschen presenteras för att ge lÀsaren en inblick i Àmnet. Uppsatsen Àr baserad pÄ en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form tvÄ intervjuer som komplement. Empirin har analyserats med hjÀlp av teorin och genom studien har vi kommit fram till att de tvÄ livsmedelsföretagen anvÀnder sig av olika bemanningsföretag beroende pÄ vad de levererar i relation till pris samt hur kommunikation med bemanningsföretagen fungerar. Slutsatser Àr att de mest förekommande anledningarna till att företagen anvÀnder sig av bemanningsföretag Àr snabbhet och flexibilitet.

Outsourcing in IS/IT offers organizations the possibility to use external resources, maximize flexibility and focus on core business, this prompts many organizations today to be less keen on developing IS/IT-services in-house. Sourcing IS/IT is however a complex activity in itself thus requiring competencies in many areas of expertise and lots of organizations has experienced the challenge of managing the necessary competencies to ensure successful Information Technology Outsourcing (ITO). A literature review in the field of outsourcing revealed the lack of a comprehensive competency management framework with the ability to guide competency resource planning in ITO projects. In order to highlight the problem area, an extensive and thorough literature review and an empirical case study which investigated the skills and assets in ITO projects at ten major Swedish organizations was conducted. The study found that it is possible for organizations through structured analysis of their intellectual capital, using the competency framework developed within the study, to plan sourcing processes and prepare the necessary changes to ensure the ITO projects can be implemented with the desired effect..

I denna studie fÄr ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barns delaktighet och inflytande i tre olika förskolor. VÄr studie Àr baserad pÄ fokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetar med inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för bÄde barn, förÀldrar och pedagoger. Via videoobservationer vill vi fÄ en bild av hur verksamheten fungerar praktiskt och möjligheten att titta pÄ och tolka pedagogernas förhÄllningssÀtt till barnen. VÄr studie Àr baserad pÄ kvalitativ forskningsmetod. Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat fÄ fram ett resultat som visar pÄ att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och frÀmst genom den pedagogiska dokumentationen. Med hjÀlp av pedagogernas kompetenser, barnsyn och förhÄllningssÀtt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som en grund i förskolans dagliga verksamhet. Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogisk dokumentation..

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur skolbibliotekarier samarbetar med pedagoger och specialpedagoger i arbetet med att motivera och inspirera svaga lÀsare i Är 1-5. Arbetet ger en översikt av hur skolbibliotekarier, pedagoger och specialpedagoger tar tillvara varandras kompetenser för att utforma en god lÀsmiljö. Med hjÀlp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ville vi beskriva lÀsfrÀmjande metoder samt undersöka hur de samarbetade. Sammanfattningsvis visar resultaten att samarbetsformerna skiljer sig beroende pÄ yttre förutsÀttningar som delaktighet i arbetslag, skolbibliotekets öppettider och skolbibliotekets placering. Vi kan konstatera att höglÀsning, boksamtal och bokprat anses som viktiga lÀsfrÀmjande metoder. Nyckelord: svaga lÀsare, lÀs- och skrivsvÄrigheter, lÀslust, lÀsfrÀmjande metoder, god lÀsmiljö, boksamtal, bokprat, höglÀsning, samarbete.

Jag vill med mitt examensarbete skapa respekt för det avvikande.Jag har utvecklat en process med intellektuell utgÄngspunkt i en begreppsvÀrld lÄngt frÄn möbler, i detta fall Darwins utvecklingslÀra om arternas uppkomst. Det har varit viktigt för mig att anta ett konstnÀrligt förhÄllningssÀtt, att ge mig in i nÄgonting utan att veta vart det ska leda och att skapa bÀsta möjliga förutsÀttningar för en kreativ process. Jag har genom naturstudier, skisser, och fria associationer sökt mig fram till  mina möbelförslag.Som kommunikationsmedel har jag anvÀnt mig av skissmaterial. Min ambition har varit att ta med andra parter som hantverkare med olika kompetenser och kunskaper in i framtagningsprocessen.Ambitionen Àr att skapa en mer sympatisk vÀrld genom att förtydliga och skapa respekt för det annorlunda och avvikande. LÄta objekten ta form och ett möjligen eget liv.

Denna studie handlar om mÄngfald i arbetslivet. Syftet med studien Àr att identifiera olikadefinitioner och förhÄllningssÀtt till fenomenet mÄngfald pÄ arbetsplatsen. Kvalitativ textanalys medhermeneutisk ansats anvÀnds för att analysera 15 empiriska texter och dokument: 6mÄngfaldsplaner frÄn olika privata och offentliga arbetsplatser, 8 artiklar frÄn DN och talarforumsamt en handbok om mÄngfaldsarbete i organisationer. Det empiriska materialet analyseras medhjÀlp av olika svenska och amerikanska forskare som har studerat mÄngfald bÄde pÄ arbetsplatsenoch generellt i samhÀllet. Studieresultat visar att det finns tvÄ skilda sÀtt att definiera mÄngfald pÄ:1) i termer av mÀnniskors bakgrund och grupptillhörighet och 2) i termer av mÀnniskorsindividuella egenskaper och kompetenser.

Den kollektiva   tanken om ?lika lön för lika arbete? var lÀnge mottot i svensk lönepolitik. Denna tanke har övergÄtt i allt högre grad till att belöna varje enskild   individ efter dennes egna prestationer och personliga egenskaper. SamhÀllet   har gÄtt mot ett individfokus och likasÄ har Àven tankarna kring   lönesÀttning. De senaste tjugo Ären har den individuella lönesÀttningen varit   dominerande pÄ den svenska arbetsmarknaden.

MÄnga invandrare i Sverige har en akademisk utbildning frÄn sitt hemland. För att tillvarata invandrarakademikers kompetenser har yrkessvenska för invandrare sÄ kallade Sfx- utbildningar startats. Syftet med studien Àr att belysa hur akademiker med invandrarbakgrund upplever betydelsen av Sfx- utbildningarna för sina möjligheter till etablering pÄ den svenska arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har anvÀnts och sex intervjuer har genomförts. Deltagarna har visat sitt missnöje med svenskundervisningen inom den reguljÀra Sfi- skolan.