Syftet med studien Àr att visa hur kommunikation gÄr tillvÀga under rondarbetet som Àr den vanligaste plattformen för interkollegialt arbete mellan lÀkare och sjuksköterskor. Metoden som anvÀndes var icke-deltagande ostrukturerade observationer som analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Observationer gjordes vid sex tillfÀllen pÄ en infektionsklinik i södra Sverige. Resultaten visar att kommunikationen mellan yrkeskategorierna tyder pÄ att det finns en hierarkisk struktur men visar samtidigt att orsaken till viss del vilar pÄ yrkeskategoriernas Ätskilda kompetenser och ansvarsomrÄden..

Det Àr viktigt med en stÀndig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhÄlla en lÄngsiktig ekonomisk tillvÀxt i landet. MÄnga tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrÄn akademin, och för att detta ska nÄ allmÀnheten behöver forskarna hitta ett sÀtt att fÄ ut sina idéer pÄ marknaden. Idag Àr det svÄrt för företag skapade av forskare direkt frÄn akademien att överleva, mycket för att de saknar den affÀrsmÀssiga kompetensen som krÀvs för att starta och driva ett framgÄngsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affÀrsmÀssig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie pÄ tre högteknologiska spinoff-företag i UmeÄ som har tagit hjÀlp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affÀrsmÀssig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen.

VÄrt examensarbete Àr en undersökning av hur gymnasiesÀrskolans studie- och yrkesvÀgledning ser ut. Examensarbetet utgÄr ifrÄn studie- och yrkesvÀgledarnas perspektiv. Examensarbetet Àr en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma studie- och yrkesvÀgledare som arbetar med gymnasieelever som ingÄr i sÀrskola. Vi har avgrÀnsat oss till fem gymnasieskolor i SkÄne, en gymnasiesÀrskola och fyra allmÀnna gymnasieskolor som har specialutformade program för elever som ingÄr i sÀrskola. Teoriavsnittet bestÄr av fyra teorier och en vÀgledningsmodell. Kerstin Keens kompetensteori redogörs, likasÄ Ervin Goffmans stigmateori, Jean Piagets utvecklingsteori, Daniel Sterns utvecklingsteori samt Billy Law, A.G Watts och vÀgledningsmodell. Resultatet visar att studie- och yrkesvÀgledarna förbereder eleverna inför vidare studier och arbeten med bland annat individuella vÀgledningssamtal och praktik.

Det Àr viktigt med en stÀndig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhÄlla en lÄngsiktig ekonomisk tillvÀxt i landet. MÄnga tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrÄn akademin, och för att detta ska nÄ allmÀnheten behöver forskarna hitta ett sÀtt att fÄ ut sina idéer pÄ marknaden. Idag Àr det svÄrt för företag skapade av forskare direkt frÄn akademien att överleva, mycket för att de saknar den affÀrsmÀssiga kompetensen som krÀvs för att starta och driva ett framgÄngsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affÀrsmÀssig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie pÄ tre högteknologiska spinoff-företag i UmeÄ som har tagit hjÀlp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affÀrsmÀssig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen.

VÄrt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vÄrt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hÀnsyn till vid en individuelllönesÀttning. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rÀttvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.VÄr undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVÀstra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att fÄ ett sÄ brettspektrum av Äsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjÀnst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rÀttvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hÀnsyn till vid individuell lönesÀttning Àr arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Sverige har en hög arbetslöshet för tillfÀllet och allt fler personer blir lÄngtidsarbetslösa. Regeringen kom 2009 med en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd som innebar att man skulle satsa 1,1 miljarder kronor pÄ jobbcoachning. Coacherna skulle fungera som ett effektivt stöd för de arbetssökande och hjÀlpa dem till att fÄ arbete. Idag har regeringen satsat ca 4,7 miljarder sedan projektets start men det skapas inte sÀrskilt mycket fler arbeten. Sociala medier och tidningar har kritiserat jobbcoachningen och menar att det inte gör nÄgon nytta.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva social kompetens ur rekryterares och arbetssökandes definition av begreppet. Syftet Àr Àven att undersöka hur rekryterare mÀter en arbetssökandes sociala kompetens och hur detta begrepp sedan bedöms i jÀmförelse med andra kompetenser och erfarenheter vid en tjÀnstetillsÀttning. I denna undersökning har jag anvÀnt mig av intervjuer med personer som arbetar som rekryterare pÄ privata företag i LuleÄ kommun samt en enkÀtundersökning med arbetssökande i LuleÄ kommun. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr socialisering, individualiseringen, social kompetens, rekrytering och rekryteringstester. Resultaten visar pÄ att begreppet social kompetens Àr en förmÄga, vidare handlar begreppet om att individen ska kunna fungera i grupp och kunna samarbeta och möta nya mÀnniskor pÄ ett respektabelt tillvÀgagÄngssÀtt.

Det Àr viktigt med en stÀndig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhÄlla en lÄngsiktig ekonomisk tillvÀxt i landet. MÄnga tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrÄn akademin, och för att detta ska nÄ allmÀnheten behöver forskarna hitta ett sÀtt att fÄ ut sina idéer pÄ marknaden. Idag Àr det svÄrt för företag skapade av forskare direkt frÄn akademien att överleva, mycket för att de saknar den affÀrsmÀssiga kompetensen som krÀvs för att starta och driva ett framgÄngsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affÀrsmÀssig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie pÄ tre högteknologiska spinoff-företag i UmeÄ som har tagit hjÀlp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affÀrsmÀssig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen.

Definitionen av god hÀlsa skiljer sig Ät, men dagens hÀlsoarbete Àr en form av information som önskar pÄverka till mer hÀlsosamma beteenden. Synen pÄ kropp och hÀlsa har utvecklats med samhÀllet och idag finns ett stort intresse för den hÀlsosamma livsstilen och dÀrigenom för utbildning inom omrÄdet. FriskvÄrd som arbetsfÀlt vÀxer men det finns ingen entydig definition om vilka kompetenser eller vetenskaplig nivÄ som krÀvs för att fÄr vara yrkesprofessionell inom omrÄdet. TrÀnings- och friskvÄrdsanlÀggningar Àr en arena som lockar sÄvÀl hÀlsoarbetaren som stora delar av befolkningen och passar dessutom in i konsumtionssamhÀllet med en tanke pÄ hÀlsa som affÀrsidé. Syftet med denna typ av verksamhet Àr sÄledes fler Àn hÀlsofrÀmjande dÄ Àven kommersiella och vinstdrivande krav finns.Syftet med detta arbete var att fÄ fördjupad kunskap kring hur det Àr att som akademiskt utbildad inom kost och friskvÄrd vara yrkesverksam pÄ en trÀnings- och friskvÄrdsanlÀggning med en mer kommersiell syn pÄ hÀlsoarbete.Djupintervjuer genomfördes med en kvalitativ ansats.

Individer stÀller sig kritiskt till frÄgan: Hur Àr man anstÀllningsbar? Definitionen av begreppet Àr svÄr att faststÀlla, individer tolkar och beskriver begreppet pÄ olika sÀtt beroende pÄ verksamhetsvÀrderingar och typ av tjÀnst. Inom forskning har det talats om att arbetssökande uppnÄr anstÀllningsbarhet först nÀr de matchar arbetsgivarens efterfrÄgan i form av kompetenser och egenskaper som avser en specifik tjÀnst. Eftersom att samhÀllet utvecklas Àrdet svÄrt för arbetssökande att anpassa sig dÄ man inte vet hur morgondagens efterfrÄgan pÄ kompetens och egenskaper kommer att se ut. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en förstÄelse för hur rekryterare definierar begreppet anstÀllningsbarhet och varför de tar fasta pÄ vissa kompetenser och egenskaper i en rekryteringsprocess, samt pÄ vilket sÀtt de gÄr till vÀga för att öka matchningen mellan medarbetare och tjÀnst.

Studiens syfte var att öka kunskapen kring hur nÄgra studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan arbetar med vÀgledning av elever med ADHD och vilka kompetenser och resurser de kunde tÀnkas ha för att stötta vÀl underbyggda studie- och yrkesval. Kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet visar att respondenterna individanpassar vÀgledningen i hög grad, för elever med ADHD frÀmst genom mer tid, studiebesök, medföljare, visualisering och empowerment. De anvÀnder ingen speciellt utarbetad vÀgledningsmetod för dessa elever men det visar sig att det vore vÀlkommet med metodutveckling, vidareutbildning och utökat samarbete..

SyfteSyftet med denna studie Àr att vinna kunskap om vilka kompetenser förskollÀrare uttrycker att de behöver i utövandet av sitt yrke, samt vad de anser vara viktigt att barn fÄr lÀra sig i förskolan.TeoriDen teoretiska ramen för detta arbete utgörs av sociokulturell teori dÀr barns möjligheter till lÀrande ses i förhÄllande till interaktion och kommunikation i den kulturella och sociala kontext en förskola utgörs av.MetodEtt urval av förskolor har tagits fram med utgÄngspunkt i kvalitetsbedömningar med ECERS genomförda i tre kommuner. FrÄn dessa förskolor som har bedömts ha god kvalitet enligt skalan har 14 förskollÀrare intervjuats dels utifrÄn samtal kring foton frÄn den egna verksamheten s.k. stimulated recall och dels utifrÄn frÄgor i en intervjuguide. Tolkningen av intervjumaterialet har genomförts genom abduktion vilket innebÀr att jag inspirerats av teori och tidigare forskning för att söka efter underliggande mönster i förskollÀrarnas beskrivningar.Resultat Resultatet visar pÄ att förskollÀrarna i denna studie anser sig behöva en mÄngfald av samverkande kompetenser för att utöva sitt yrke. Ett tydligt mönster i resultatet Àr socialpedagogiskt fokus dÀr tonvikten i beskrivningarna ligger pÄ social, kommunikativ och omsorgs kompetens.

Syftet; var att undersöka hÀlsopedagogers upplevda hinder och möjligheter i sitt arbete med fysisk aktivitet pÄ recept, FaR. Metod: en kvalitativ ansats, med fyra halvstrukturerade intervjusamtal utfördes i omkring 60 minuter utifrÄn en intervjuguide. Urval: ett intensitetsurval genomfördes och bestÄr av informanter verksamma inom FaR en lÀngre tid. Dataanalys: intervjumaterialet bearbetades med tematisk analys, dÀr kodningsförfarande sÄ smÄningom ledde fram till identifierande av teman, dÀrefter framstÀlldes berÀttelser. Resultat: resultatet visade att hÀlsopedagoger fungerar som en hjÀlp till sjÀlvhjÀlp till personer som har fÄtt FaR.

Det Àr viktigt med en stÀndig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhÄlla en lÄngsiktig ekonomisk tillvÀxt i landet. MÄnga tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrÄn akademin, och för att detta ska nÄ allmÀnheten behöver forskarna hitta ett sÀtt att fÄ ut sina idéer pÄ marknaden. Idag Àr det svÄrt för företag skapade av forskare direkt frÄn akademien att överleva, mycket för att de saknar den affÀrsmÀssiga kompetensen som krÀvs för att starta och driva ett framgÄngsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affÀrsmÀssig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie pÄ tre högteknologiska spinoff-företag i UmeÄ som har tagit hjÀlp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affÀrsmÀssig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen.

VÄrt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vÄrt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hÀnsyn till vid en individuelllönesÀttning. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rÀttvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.VÄr undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVÀstra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att fÄ ett sÄ brettspektrum av Äsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjÀnst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rÀttvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hÀnsyn till vid individuell lönesÀttning Àr arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.