Bakgrund:Entreprenöriellt lÀrande Àr en undervisningsform i skolan som trÀnar elevernas entreprenöriella attityder, kompetenser och förmÄgor. För en lÀrare i klassen handlar entreprenöriellt lÀrande om en förhÄllningsÀtt i undervisningen. Kompetenser som beskriver framtidens entreprenör Àr sjÀlvstÀndighet, kreativitet, initiativtagande, viljan att samarbeta, lÀtthet att kommunicera, beslutsamhet, konsekvens och rikedom pÄ idéer. SamhÀllet gÄr igenom stora förÀndringar och förskolan mÄste lÀgga grunden till att barnet lÀr sig ta ansvar och utvecklar kompetenser som samhÀllet i framtiden kommer att behöva. Barnet lÀr sig genom att leka, utforska, testa, kommunicera med andra mÀnniskor, iaktta.

AbstraktSyftet med den hÀr studien Àr att fÄ syn pÄ och förstÄ hur informationsteknologi, IT pÄverkar förskollÀrarnas undervisning i förskolan och vilka positiva och negativa konsekvenser det kan bÀra med sig.Teorin visar att IT i förskolan/skolan anvÀnds mer i verksamheten idag. I förskolans lÀroplan finns teknik med som ett strÀvansmÄl, vilket tydliggör att förskolan skall strÀva efter att anvÀnda det hÀr i sin verksamhet. Det hÀr Àr en kvalitativ studie dÀr sex stycken förskollÀrare intervjuats frÄn fem olika förskolor. Resultatet analyseras och tolkas med hjÀlp av hermeneutik. Med hjÀlp av hermeneutiken undersöks delarna för att fÄ fram helheten och det hÀr bidrar med en djupare förstÄelse av hur förskollÀrare upplever IT-utvecklingen i förskolans verksamhet. Det framkommer i resultatet att det Àr viktigt som pedagog att ta vara pÄ barnens tidigare kunskaper.

Bakgrund:Entreprenöriellt lÀrande Àr en undervisningsform i skolan som trÀnar elevernas entreprenöriella attityder, kompetenser och förmÄgor. För en lÀrare i klassen handlar entreprenöriellt lÀrande om en förhÄllningsÀtt i undervisningen. Kompetenser som beskriver framtidens entreprenör Àr sjÀlvstÀndighet, kreativitet, initiativtagande, viljan att samarbeta, lÀtthet att kommunicera, beslutsamhet, konsekvens och rikedom pÄ idéer. SamhÀllet gÄr igenom stora förÀndringar och förskolan mÄste lÀgga grunden till att barnet lÀr sig ta ansvar och utvecklar kompetenser som samhÀllet i framtiden kommer att behöva. Barnet lÀr sig genom att leka, utforska, testa, kommunicera med andra mÀnniskor, iaktta.

Bakgrund:Entreprenöriellt lÀrande Àr en undervisningsform i skolan som trÀnar elevernas entreprenöriella attityder, kompetenser och förmÄgor. För en lÀrare i klassen handlar entreprenöriellt lÀrande om en förhÄllningsÀtt i undervisningen. Kompetenser som beskriver framtidens entreprenör Àr sjÀlvstÀndighet, kreativitet, initiativtagande, viljan att samarbeta, lÀtthet att kommunicera, beslutsamhet, konsekvens och rikedom pÄ idéer. SamhÀllet gÄr igenom stora förÀndringar och förskolan mÄste lÀgga grunden till att barnet lÀr sig ta ansvar och utvecklar kompetenser som samhÀllet i framtiden kommer att behöva. Barnet lÀr sig genom att leka, utforska, testa, kommunicera med andra mÀnniskor, iaktta.

Vi har i vÄrt arbete undersökt ett ideellt projekt, New City i Malmö - ett utvecklingspartnerskap som arbetar för att underlÀtta för ungdomars etablering pÄ arbetsmarknaden. Grunden till dess tillkomst ligger i en statlig utredning, som belyser en kategori unga utanför med svÄrigheter att fÄ sina behov tillgodosedda i myndighetskontakter och genom ordinarie arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder. Förslag ges i utredningen till en försöksverksamhet med s.k. navigatorcentra, som New City, som söker upp ungdomarna och ger dem stöd utifrÄn ett helhetsperspektiv pÄ deras situationer. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka metoder som anvÀnds inom projektet, jÀmfört med i kommunala arbetsmarknadsÄtgÀrder för ungdomar.

Bakgrund: FrÄn och med hösten 2011 börjar Sveriges grundskolor att arbeta efter en ny lÀroplan,Lgr 11, och entreprenörskap nÀmns för första gÄngen i en svensk lÀroplan. Forskning visar att entreprenörskap i skolan ofta framstÀlls som ett förhÄllningssÀtt i undervisningen dÀr eleverna förvÀntas utveckla kompetenser sÄsom ansvar, kreativitet och sjÀlvförtroende. Tidigare forskning visar att Sveriges skolor alltmer fokuserar pÄ elevens sjÀlvstyrning; eleven fÄr frihet under ansvar.Syfte: Studien syftar till att undersöka sju rektorers tankar om vad Lgr 11:s ökade betoning pÄ entreprenörskap i grundskolan kommer att innebÀra för lÀrare och elever.Metod: Fallstudien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med rektorer som representerar Ärskurserna 1-5 och deras tankar har tematiserats och analyserats med inspiration frÄn diskursanalys utifrÄn Foucaults teori om diskurs, makt och styrning.Resultat: Resultatet visar att rektorerna frÀmst uppfattar entreprenörskap som ett förhÄllningssÀtt i undervisningen som ger eleverna vissa kompetenser. Under intervjuerna uttrycker rektorerna attentreprenörskap innebÀr fokusering pÄ den enskilda individen och att eleverna blir medskapare av undervisningen genom att vÀlja utifrÄn inre motivation och intresse. Rektorerna menar att det Àr viktigt att eleven kÀnner lust för att lÀra och entreprenörskap i skolan ger förutsÀttning för det.

Titel: AnvÀndning av LCC. Vad krÀvs för att utforma en LCC-modell?Bakgrund: Försvarsmakten Àger och anskaffar komplicerad materiel som ska fungeraunder en lÄng livslÀngd. Materielförsörjningen ska vara kostnadseffektiv ochkostnaderna kÀnda ur ett livscykelperspektiv i största möjligaste mÄn. Life Cycle Cost(LCC) Àr en metod som kan bidra hÀrtill.

Syftet; var att undersöka hÀlsopedagogers upplevda hinder och möjligheter i sitt arbete med fysisk aktivitet pÄ recept, FaR. Metod: en kvalitativ ansats, med fyra halvstrukturerade intervjusamtal utfördes i omkring 60 minuter utifrÄn en intervjuguide. Urval: ett intensitetsurval genomfördes och bestÄr av informanter verksamma inom FaR en lÀngre tid. Dataanalys: intervjumaterialet bearbetades med tematisk analys, dÀr kodningsförfarande sÄ smÄningom ledde fram till identifierande av teman, dÀrefter framstÀlldes berÀttelser. Resultat: resultatet visade att hÀlsopedagoger fungerar som en hjÀlp till sjÀlvhjÀlp till personer som har fÄtt FaR.

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur dans kan erbjuda elever med koncentrationssvÄrigheter att utveckla kommunikativa och empatiska kompetenser för att pÄ sÄ sÀtt ha möjlighet att hitta vÀgar mot skolans mÄl. I detta fall menar vi mÄlen som stÄr beskriva under rubriken MÄl att strÀva mot i lÀroplanen Lpo94. DÀr beskrivs att eleverna ska lÀra sig att respektera andra mÀnniskor och ta avstÄnd frÄn krÀnkande behandling sÄ som mobbning. Eleverna ska ocksÄ kunna leva sig in i och förstÄ andra mÀnniskors situation. Skolan skall dessutom strÀva efter att eleverna utvecklar en vilja att hjÀlpa andra mÀnniskor.

Syftet; var att undersöka hÀlsopedagogers upplevda hinder och möjligheter i sitt arbete med fysisk aktivitet pÄ recept, FaR. Metod: en kvalitativ ansats, med fyra halvstrukturerade intervjusamtal utfördes i omkring 60 minuter utifrÄn en intervjuguide. Urval: ett intensitetsurval genomfördes och bestÄr av informanter verksamma inom FaR en lÀngre tid. Dataanalys: intervjumaterialet bearbetades med tematisk analys, dÀr kodningsförfarande sÄ smÄningom ledde fram till identifierande av teman, dÀrefter framstÀlldes berÀttelser. Resultat: resultatet visade att hÀlsopedagoger fungerar som en hjÀlp till sjÀlvhjÀlp till personer som har fÄtt FaR.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur och varför pedagoger arbetar med höglÀsning i förskolan och upp till skolÄr tre. Vi ville Àven se hur personer med olika kompetenser sÄg pÄ höglÀsning. Vi valde att samla in information om Àmnet genom Ätta semistrukturerade intervjuer dÀr tvÄ förskollÀrare, tvÄ lÀrare, en speciallÀrare, en förelÀsare, en bibliotekarie och en forskare medverkade. Samtliga nu aktiva pedagoger arbetar med höglÀsning men i olika stor utstrÀckning. Bland vÄra informanter finns en spridning pÄ hur de arbetar med höglÀsning pÄ det sÀtt de gör och varför.

Sammanfattning: Denna uppsats handlar om ledarskap och vilka tekniker chefer anvĂ€nder sig av i sitt arbete för att fungera som bra ledare.Uppsatsen omfattar Ă„tta intervjuer med chefer inom den privata och offentliga sektorn i Göteborg.Bakgrund: Ämnet ledarskap Ă€r ett aktuellt och omdiskuterat Ă€mne i dagens samhĂ€lle. Det finns olika sĂ€tt att leda, olika ledarstilar och olika strategier som chefer anvĂ€nder sig av för att kunna leda medarbe-tare och strĂ€va efter organisationens mĂ„l. De flesta Ă€r överens om att ledarskap Ă€r viktigt eller till och med avgörande för en organi-sations möjligheter att nĂ„ framgĂ„ngar. Ledare portrĂ€tteras ofta som starka och styrande och med förmĂ„gor att utmana, driva och förĂ€ndra. Men vad Ă€r egentligen en bra ledare och vilka tekniker anvĂ€nder sig ledare av? Det var dessa frĂ„gor som vĂ€ckte vĂ„rtintresse inom Ă€mnet ledarskap.Syfte: Syftet med denna undersökning Ă€r att genom kvalitativa intervju-er undersöka vilka tekniker som chefer anvĂ€nder sig av i sitt ar-bete för att fungera som bra ledare.Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning i form av Ă„tta semistruk-turerade intervjuer med chefer frĂ„n olika branscher inom denprivata och offentliga sektorn.Resultat: UtifrĂ„n vĂ„ra Ă„tta intervjupersoners beskrivningar av sina subjek-tiva uppfattningar kring ledarskap har vi kunnat dra slutsatsen att de ledarstilar som framkommit mest Ă€r demokratiskt eller flexibla ledarskapet, det auktoritĂ€ra ledarskapet och det situationsanpas-sade ledarskapet.

Studien utgÄr frÄn att interna förÀndringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det Àr ett sÀtt att hantera den snabba förÀndringstakten i samhÀllet och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven pÄ resultat och pÄ vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus pÄ mÀnniskorna och pÄ förÀndringsmotstÄnd Àr framgÄngsfaktorer i uppgiften att Àndra pÄ medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) Àr att hÄrda och mjuka perspektiv mÄste mötas.Studien handlar om hur projektbestÀllaren ser pÄ att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förÀndringsprojekt eftersom det finns behov av lÀrande vid förÀndringar.Teorin Àr kopplad till vÄr undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs ? pedagogiska projektledare ? för att skapa bÀttre interna förÀndringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget krÀver pedagogisk kompetens.Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillrÀckligt djup i svaren.

Denna studie syftar till att undersöka hur en medelstor kommun kan arbeta strategiskt med problematiken gÀllande kompetensförlust samt att vara en attraktiv arbetsgivare inför kommande pensionsavgÄngar. Vidare syftar studien till att, utifrÄn resultatet, arbeta fram ett förslag till HR-strategi för den problematik de förestÄende pensionsavgÄngarna för med sig. För att fÄ svar pÄ vÄra undersökningsfrÄgor har vi utfört en fallstudie i Falu kommun och för denna anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer med fyra personer i chefsposition och en mÄngfaldskommunikatör, samt en fokusgrupp bestÄende av fyra medarbetare frÄn HR-avdelningen. Detta gav oss flera perspektiv pÄ problematiken, vilket vi anser stÀrker tillförlitligheten i resultatet. I efterhand kan vi dock se att ett större antal intervjupersoner hade varit att föredra, detta för att fÄ fler medarbetares tankar och Äsikter om Àmnet.

Examensarbetets syfte Àr att kasta ljus över den diskurs vilken kopplas till lÀrarkompetens i artikelserien Hem till skolan av Maciej Zaremba och den följande debatten. Det skall ses mot bakgrund av den senaste tidens skoldebatter och den svenska skolans ?krissituation? för att erbjuda en inblick i vad som kan förvÀntas av lÀrare i dagens skola. Materialet utgörs av Maciej Zarembas artikelserie Hem till skolan frÄn 2011 och 15 artiklar publicerade under samma tid vilka alla relaterar till Zarembas artikelserie som fÄr ses som ryggraden i materialet. Föreliggande uppsats Àr en studie av den ?den goda? lÀraren och vilka kompetenser som konstrueras som viktiga i lÀrarprofessionen.