Syftet med denna studie Àr att synliggöra tre lÀrares tankar och upplevelser kring arbetet pÄ denmÄngkulturella skolan utifrÄn ett interkulturellt perspektiv. LÀrarnas erfarenheter haranalyserats med teorier och diskuteras senare med tidigare forskning kring betydelsen av attutveckla interkulturella kompetenser och interkulturell pedagogik för att skapa interkulturellalÀrande miljöer. I och med att vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle krÀvs av skolorna att strÀvaefter dessa mÄl att uppnÄ för att motverka rasism, frÀmja respekt och tolerans bland individernai det svenska samhÀllet. Resultatet pÄvisar att lÀrarna har lite kunskap om vad interkulturalitetinnebÀr och att de kopplar begreppet till mÄngkulturalitet. FörÀldrakontakten Àr ocksÄ en stordel av det interkulturella synsÀttet för att utveckla interkulturella förstÄelse..

Denna studie har undersökt pÄ vilket sÀtt elevers slöjdarbete kan stödja elevers lÀrandei matematik. Studien utgÄr ifrÄn det s.k. sociokulturella perspektivet dÀr kunskap ochlÀrande utvecklas i samspelet mellan mÀnniskor och dÀr situationella betingelser ochsprÄket spelar en central roll för kunskapsutvecklingen. Studien bygger pÄ enkvalitativ undersökning med inspiration frÄn den metod som pÄ engelska benÀmnsgrounded theory. Det empiriska materialet utgörs av observationer av eleversslöjdarbeten i textilslöjdens Ärskurs 3-9.

VÄrt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vÄrt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hÀnsyn till vid en individuelllönesÀttning. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rÀttvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.VÄr undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVÀstra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att fÄ ett sÄ brettspektrum av Äsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjÀnst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rÀttvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hÀnsyn till vid individuell lönesÀttning Àr arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

This paper addresses the need to review the modern presentation of textile archaeology in museums. It is time to look at textiles in archaeology with new eyes. The reality behind archaeological textilestudy is holistic, embracing many different aspects of society. The presentation of textiles has in my opinion become old-fashioned. I will show in my paper that Jonathan Adams? `seven constraintsÂŽ model, developed for research on ancient ships, can also be applied to textile research.

Med vÄrt examensarbete ville vi skapa ett inlÀrningstillfÀlle i matematik. Under vÄr slutpraktik undersökte vi tvÄ matematikgrupper i Ärskurs Ätta. Vi delade in eleverna i slumpmÀssiga grupper och med hjÀlp av observationsschema undersökte vi hur de utvecklade sitt samarbete. Vid tre olika undersökningstillfÀllen fick de arbeta med olika uppgifter i grupp. Eleverna har Àven fÄtt skriva utvÀrderinagr i grupp och enskilt i form av utvÀrderingsformulÀr och enkÀter.

Huvudsyftet med studien var att fÄ en förstÄelse för hur professionella rekryterare upplever kulturella skillnader bland de sökande vid multinationella rekryteringar. Vi ville undersöka om kulturella skillnader mellan kandidater upplevs leda till svÄrigheter nÀr det gÀller att bedöma kandidater pÄ ett likvÀrdigt sÀtt. Vidare ville vi ta reda pÄ om rekryterare vid samarbete med rekryterare av annan nationell bakgrund upplever kulturella skillnader gÀllande vilka kompetenser som vÀrderas hos kandidaten. Fokus i studien var tre steg i rekryteringsprocessen, nÀmligen framtagning av kravprofil, CV-granskning och intervjutillfÀllet.Tidigare forskning visar att det finns kulturella skillnader mellan lÀnder och att kulturen pÄverkar vad som betraktas som normalt beteende pÄ en arbetsplats. Forskning visar ocksÄ pÄ skillnader i rekryteringspraxis i olika lÀnder.

Studiens syfte har varit att via fokusgrupper undersöka rektorers sociala representationer av lÀrarskicklighet samt hur de samtalar om bedömning och premiering av de lÀrare som de upplever Àr skickliga. Det resultat som framkommit Àr att rektorer har en gemensam bild av vad lÀrarskicklighet Àr utifrÄn formell och informell kompetens, men att tonvikten lÀggs pÄ olika kompetenser i rektorsgrupperna. Det finns en sammastÀmmighet i att skickliga lÀrare har en medfödd talang, en tyst kunskap. Hur de ser pÄ vad lÀrarskicklighet Àr, fÄr konsekvenser för hur de bedömer och premierar de lÀrare som de upplever som skickliga.  I första hand Àr det inte vardagsarbetet i klassrummet som premieras, utan övergripande utvecklingsarbete av verksamheten som helhet..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur erfarna gitarrister utvecklas och lÀr sig att spela sitt instrument, synliggöra olika individuella kompetenser och lÀrstilar samt visa pÄ vilka konsekvenser detta fÄr i rollen som musiker, men ocksÄ som pedagog.FrÄgestÀllningarna handlar om hur olika gitarrister lÀr sig sitt instrument utifrÄn ett figuralt eller formellt tillvÀgagÄngssÀtt med anknytning till musikalisk- rytmisk intelligens, vad som hÀnder nÀr man övar utifrÄn sina minst utvecklade kompetenser och varför det Àr bra att som pedagog och musiker kÀnna till olika lÀrstilar. UtifrÄn dessa frÄgestÀllningar diskuterar vi vÄra skillnader som gitarrister och individer utifrÄn teorin om multipla intelligenser, definierar vÄra olika lÀrstilar och vad för typ av lÀrande som har Àgt rum i vÄr undersökning.Arbetet grundar sig i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och konstruktivistisk lÀrandeteori. Litteraturen som vi har förankrat arbetet i kommer frÄn Howard Gardner, Knud Illeris, Barbara Prashnig. Vi anvÀnder ocksÄ studiematerial frÄn Jerry Bergonzi och ?EartrainingHQ.com?.För att besvara frÄgestÀllningarna har vi genomfört en praktikbaserad studie pÄ hur vi sjÀlva arbetar för att utveckla de omrÄden dÀr vi funnit uppenbara utmaningar.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och jÀmföra tvÄ bild- och tvÄ svensklÀrares instÀllning och tolkning pÄ och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förstÄelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen pÄ en grundskola i Är 7-9 och pÄ en gymnasieskola i respektive Àmne ur ett lÀrandeperspektiv. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: ? Vilken instÀllning och tolkning har lÀrarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gÀllande styrdokument? ? Hur konstruerar lÀrarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lÀrarnas instÀllning och tolkning pÄ och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrÄn lÀrandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrÄn vad tidigare forskning har visat. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr det insamlade empiriska materialet bestÄr av semistrukturerade intervjuer. En bildlÀrare och en svensklÀrare pÄ en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det Àr de som utgör empirin för att uppnÄ studiens syfte.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Denna studie har undersökt pÄ vilket sÀtt elevers slöjdarbete kan stödja elevers lÀrandei matematik. Studien utgÄr ifrÄn det s.k. sociokulturella perspektivet dÀr kunskap ochlÀrande utvecklas i samspelet mellan mÀnniskor och dÀr situationella betingelser ochsprÄket spelar en central roll för kunskapsutvecklingen. Studien bygger pÄ enkvalitativ undersökning med inspiration frÄn den metod som pÄ engelska benÀmnsgrounded theory. Det empiriska materialet utgörs av observationer av eleversslöjdarbeten i textilslöjdens Ärskurs 3-9.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur fritidspedagoger och lÀrare ser pÄ fritidspedagogers yrkesroll. För att undersöka hur yrkesrollen upplevs har vi intervjuat nÄgra verksamma fritidspedagoger och lÀrare. Vi har Àven undersökt yrket ur ett historiskt perspektiv och hur yrkesrollen har förÀndrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att yrkesrollen och fritidspedagogernas arbetsuppgifter upplevs som otydliga, framförallt under skoltid. Det saknas riktlinjer för vad fritidspedagogens roll Àr, vilket gör att fritidspedagogen ofta sjÀlv fÄr tolka sin roll och göra den till sin egen.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och jÀmföra tvÄ bild- och tvÄ svensklÀrares instÀllning och tolkning pÄ och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förstÄelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen pÄ en grundskola i Är 7-9 och pÄ en gymnasieskola i respektive Àmne ur ett lÀrandeperspektiv. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: ? Vilken instÀllning och tolkning har lÀrarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gÀllande styrdokument? ? Hur konstruerar lÀrarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lÀrarnas instÀllning och tolkning pÄ och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrÄn lÀrandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrÄn vad tidigare forskning har visat. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr det insamlade empiriska materialet bestÄr av semistrukturerade intervjuer. En bildlÀrare och en svensklÀrare pÄ en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det Àr de som utgör empirin för att uppnÄ studiens syfte.

Mitt huvudsakliga syfte Àr att öka mina kunskaper kring planering av, och uppfattningar om, barns planerade utomhusmiljöer. För att komma fram till mina resultat har jag intervjuat besökare pÄ temalekplatsen Spiralen och Àven tjÀnstemÀn vid Malmö stad, som Àr ansvariga för planeringen av lekplatsen. Mina resultat visar att besökare vid temalekplatsen Spiralen inte alltid anvÀnder och uppfattar lekplatsen pÄ det vis som platsen Àr planerad. Ett samarbete mellan mÀnniskor med olika kompetenser skulle kunna bidra till en förbÀttrad utemiljö för barn. Nyckelord: intervjuer, lekmiljö, lekplats, planering, sÀkerhetsaspekter, utomhuslekar, utomhusmiljö.

Syftet med denna studie Àr, att utifrÄn ett lÀrarperspektiv beskriva och analysera vad som kan ingÄ i ett framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framkom vilka olika faktorer i skolan som pÄverkar lÀrares ledarskap sÄvÀl som lÀrarskap. Resultatet visar att goda lÀrar-elev-relationer Àr en förutsÀttning för att undervisning ska kunna bedrivas och Àven att elevinflytande och ett tydligt ledarskap utgör navet i ett framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet. VÄr slutsats blev att lÀrare behöver besitta didaktisk kompetens, Àmneskompetens, ledarkompetens och Àven en social kompetens för att kunna hantera den yrkesroll som lÀrare stÀlls inför idag..