Undersökningen Àr inriktad mot arbetsmetoder och upplevelser av it och alternativa verktyg i klassrumspedagogiska sammanhang. Elever med dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter ligger till grund. Denna studie utgÄr frÄn tvÄ övergripande syften. Dels handlar det om att undersöka hur specialpedagoger och speciallÀrare i skolan anvÀnder sig av it och alternativa verktyg. Dels handlar det om att undersöka hur samarbetet mellan dessa aktörer och Skoldatateket ser ut.

Denna uppsats presenterar intervjuer av sju skolledare och sju fritidspedagoger i Malmö stad 2008-2009 kring deras syn pÄ fritidspedagogers arbete i skolan. Deras svar Àr kategoriserade efter syn pÄ fritidspedagogens kompetenser, beskrivningar av fritidspedagogernas arbete idag pÄ deras skolor, visioner kring framtiden för fritidspedagoger, deras syn pÄ arbetsvillkoren för fritidspedagoger..

Enligt IFLA:s mÄngkulturella biblioteksmanifest och Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest har folkbibliotek ett ansvar att frÀmja kulturell mÄngfald. Samtidigt pÄvisar forskning att folkbibliotek kan fungera som en förlÀngd arm i den sÄ kallade integrationsprocessen. Med detta som bakgrund har uppsatsen som syfte att studera bibliotekarier vid ett stadsdelsbibliotek i Uppsala och analysera de villkor som prÀglar deras verksamhet riktad mot invandrare. Uppsatsens teoretiska ramverk Àr inspirerat av ett sociokulturellt perspektiv sÄ som det beskrivs av pedagogikprofessorn Roger SÀljö i LÀrande i praktiken ? Ett sociokulturellt perspektiv och LÀrande och kulturella redskap: om lÀrprocesser och det kollektiva minnet.

Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmÄgor och kompetenser i ett undersökande arbetssÀtt, ville jag se vilka kompetenser som barnen visar och hur det kan förhÄlla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka pÄ vilka sÀtt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ÀmnesinnehÄll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen anvÀnder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville Àven i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet.

I Sverige finns nĂ€stan en halv miljon företag varav 99 % kan betraktas som smĂ„företag. SmĂ„företagen Ă€r en viktig del av nĂ€ringslivet för att skapa sysselsĂ€ttning, tillvĂ€xt och bidra till att kunna hĂ„lla den höga vĂ€lfĂ€rdsnivĂ„ som vi har idag, trots detta fokuserar den största delen av forskningen mot de större företagen. SmĂ„företag har helt andra utgĂ„ngspunkter och unika förutsĂ€ttningar i jĂ€mförelse med de större företagen: FĂ€rre anstĂ€llda, lĂ€gre arbetsspecialisering, mindre resurser i form av tid och pengar, svĂ„rare att attrahera lĂ€mplig arbetskraft, flexiblare organisation, ett nĂ€rmare samarbete mellan de anstĂ€llda, fĂ€rre personalledande funktioner sĂ„som rekrytering och HRM.Författaren har genom en hermeneutisk kunskapssyn genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fyra smĂ„företag inom Örnsköldsviks kommun. Syftet med studien Ă€r att skapa en förstĂ„else för hur respondenterna inom respektive företag genomför sina rekryteringar. Delsyftet Ă€r att ge rekommendationer för tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt som fokuserar pĂ„ de sĂ€rskilda behov smĂ„företagare kan ha vid rekrytering av nya medarbetare.

Syftet med studien Àr att visa att personer med medfödd dövblindhet Àr beroende av  omgivningens kunskap om medfödd dövblindhet och vilja till kommunikation för att de ska fÄ möjlighet att sjÀlva utveckla sin egen personlig utveckling. Efter sju kvalitativa intervjuer visar resultaten pÄ att det beror pÄ vilka kompetenser personerna runt om personen med medfödd dövblindhet har, som kan vara avgörande för en kunskaps- och kommunikationsutvecklingen..

Jeppsson, Kristina & Persson, Sophie (2013): Pedagogers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. En studie om pedagogers arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola I det hÀr arbetet studeras hur pedagoger förhÄller sig till barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur arbetet fungerar. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr frÄn Àr: hur pedagoger gÄr tillvÀga dÄ de tror att nÄgot barn Àr i behov av sÀrskilt stöd, vilken kompetens bör pedagoger ha, vilka resurser som tilldelas barn och pedagoger och hur förÀldrasamverkan samt arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd fungerar. Tidigare forskningar visar att pedagoger och barn inte tilldelas de kompetenser och resurser de Àr i behov av, och att förÀldrasamverkan kan vara en utmaning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka kompetenser lÀrare anser kÀnneteckna framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet liksom hur de med sitt ledarskap anser sig kunna motivera eleverna i deras lÀrande. För att uppnÄ syftet söker studien svar pÄ hur mÀn och kvinnor som lÀrare ser pÄ framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet samt huruvida det föreligger nÄgra likheter och skillnader i deras syn pÄ framgÄngsrikt ledarskap. Studien baseras pÄ intervjuer med sex lÀrare, tre mÀn och tre kvinnor, som Àr verksamma i grundskolans senare del. Det empiriska underlaget samlades in via halvstrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Studiens resultat visar att de kompetenser som lÀrarna anser kÀnneteckna ett framgÄngsrikt ledarskap Àr lyhördhet, flexibilitet och anpassning.

It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..

I vÄr studie har vi undersökt Arbets- och utvecklingscentra, förkortat AUC ? en verksamhet som bygger pÄ en lÄnggÄende samverkan mellan kommunen, försÀkringskassan och Arbetsförmedlingen. AUC bedriver arbetsförmedling med delvis andra metoder Àn den traditionella Arbetsförmedlingen. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur ungdomar upplever studie- och yrkesvÀgledningen i verksamheten. Vidare vill vi undersöka hur handlÀggare/coacher pÄ AUC upplever motivationen hos de sökande samt hur de arbetat för att motivera ungdomarna.

Syfte: Att undersöka ledares tillvÀgagÄngssÀtt och möjligheter att ta tillvara mÄngfalden pÄ arbetsplatsen i form av olika kompetenser, samt att se hur mÄngfaldspolicys pÄ företagen kan utvecklas i framtiden. Problemformulering: Idag rÄder en Àndrad syn pÄ medarbetare. FrÄn att ha setts som utbytbara enheter, ses de idag som ett viktigt konkurrensmedel med olika behov och drivkrafter som kan nyttjas till företagets lönsamhet. Detta stÀller krav pÄ ledaren i form av att kunna gÄ frÄn ett företag dÀr individerna ses som vilken produktionsresurs som helst, till ett företag dÀr man lyfter fram mÄngfalden av individerna och skapar en insikt om att tillvaratagandet och utvecklandet av dessa kan vara förenligt med goda resultat. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer med platschefer och centrala chefer.

Resultatet frÄn de internationella studierna TIMSS (2011) och PISA (2012) visar att svenska elevers matematikkunskaper försÀmrats över tid. Detta i relation till övriga deltagande lÀnder. Vanligen prÀglas matematikundervisningen av fÄ inslag av variation och lÀroboksstyrd undervisning dominerar. BÄde litteratur och forskning framhÀver laborativt material som ett redskap för att konkretisera abstrakt matematik. Dock tydliggörs betydelsen av lÀrares reflektion gÀllande denna undervisningsform.

Studiens syfte Àr att beskriva hur förskollÀrarna konstruerar förskolan som en inkluderande verksamhet. ForskningsfrÄgor: Hur beskriver förskollÀrarna att de förhÄller sig gentemot barnen för att undvika utanförskap? Vilka faktorer beskriver förskollÀrarna som försvÄrande respektive gynnnsamma i konstruktionen av en inkluderande verksamhet? Genomförande: VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr socialkonstruktionistisk och vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört parintervjuer med totalt 6 Reggio-Emilia inspirerade förskollÀrare. Intervjuerna har transkiberats och bearbetats hermeneutiskt. Resultatet visade att en inkluderande verksamhet förutsÀtter att förskollÀrarna respekterar barnens olika tanker, kompetenser och egenskaper.

Den nya lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 uppmanar alla pedagoger att stÀrka ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos eleverna. Regeringskansliet har lagt fram en strategi dÀr entreprenörskap ska löpa som en röd trÄd genom hela utbildningssystemet. En del forskning Àr gjord pÄ gymnasienivÄ och utifrÄn ett elevperspektiv. I dagslÀget finns ingen forskning angÄende fritidshem och pedagogens perspektiv nÀr det gÀller entreprenöriellt lÀrande.Syftet med denna fenomenografiska studie Àr att bilda kunskap om pedagogers uppfattningar av entreprenöriellt lÀrande pÄ fritidshem.Studiens vetenskapsteoretiska utgÄngspunkt Àr grundad inom fenomenologin med fenomenografi som metodisk ansats. Insamling av data görs med utgÄngspunkt frÄn semistrukturerade intervjuer.Resultatet utmynnade i ett gemensamt utfallsrum, bestÄende av fyra beskrivningskategorier; att ha ett medvetet förhÄllningssÀtt, frÀmja elevens förmÄgor och kompetenser, resurskrÀvande arbetsmetodik samt ett lÀrande för framtiden.

Följande undersökning behandlar Àmnet rekrytering med inriktning pÄ kompetensens betydelse vid tillsÀttning av en tjÀnst. Vidare redogörs för hur rekryteringsföretag i en mellanstor svensk stad vÀljer ut individer ur en grupp av arbetssökande och pÄ vilka premisser urvalen sker. Det vill sÀga om en arbetssökande vÀljs ut att bli tillsatt för en tjÀnst pÄ grund av vederbörandes arbetserfarenhet, kunskap och utbildning, eller om det Àr tack vare dennes personliga egenskaper. Studien Àmnar undersöka i vilken utstrÀckning ansvariga rekryterare vÀrderar arbetssökandes formella kompetenser i förhÄllande till dess informella kompetenser. Undersökningen kommer ocksÄ studera den estetiska kompetensens betydelse vid rekrytering.