The aim of this study is to analyze why social workers choose to study to becomefamily therapists and how individual motives and structural motive power influencesocial workers before, during and after the education and how the education affectsthe working role and the social work. Through theoretical studies and qualitativeinterwievs with becoming and fully trained family therapists I have come to that socialworkers have individual motives i.e appropriate working skills and a thirst ofknowledge. They have strived for deepened knowledge of the work and personaldevelopment, strengthened professionalism and raised working status. The structuralmotive powers have been i.e raised salary and changed, more attractive workingtasks. Legitimation and possibility to run your own company are both a motive and astructural motive power.

Att individer i organisationer lÀr Àr en förutsÀttning för att organisationen ska kunna möta samhÀllets stÀndiga förÀndringar och nya krav.  Att medarbetare lÀr av varandra och att deras förmÄgor samordnas och tas tillvara Àr en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid fÄ tillfÀllen stÄr lÀrandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har dÀrför valt att pÄ en gymnasieskola följa en inledande termin i ett lÄngsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lÀrande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lÀrare om deras erfarenheter av och syn pÄ kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frÄgestÀllningar vilken typ av lÀrande som sker och vad som frÀmjar respektive hindrar att lÀrande sker. Jag har utgÄtt frÄn teorier som ser lÀrande som nÄgot som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en bÀttre kunskap om hur en kundvÀrdesorienterad affÀrsidé och strategi realiseras inom en multinationell verkstadskoncern, hur olika personer inom koncernen tolkar begreppet kundvÀrde och vilka de primÀra drivkrafter antas vara som lett valet av en kundvÀrdesorienterad strategi. Det Àr ocksÄ att undersöka vilken roll IS/IT, enligt vÄra informanter, har haft i den strategiska förÀndringen. Vi har genomfört undersökningen i form av en fallstudie pÄ Sandvik AB, och det Àr framförallt genom intervjuer vi har insamlat empiriska datat. I en koncern av Sandviks storlek, med tre sÄ vitt skilda affÀrsomrÄden kan man diskutera om det överhuvudtaget Àr rimligt att tro att alla skall kunna enas runt en gemensam affÀrsidé. Vi tror att kundvÀrdestanken som sÄdan Àr pÄ god vÀg att bli en generisk del i alla företags affÀrer.

Att individer i organisationer lÀr Àr en förutsÀttning för att organisationen ska kunna möta samhÀllets stÀndiga förÀndringar och nya krav.  Att medarbetare lÀr av varandra och att deras förmÄgor samordnas och tas tillvara Àr en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid fÄ tillfÀllen stÄr lÀrandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har dÀrför valt att pÄ en gymnasieskola följa en inledande termin i ett lÄngsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lÀrande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lÀrare om deras erfarenheter av och syn pÄ kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frÄgestÀllningar vilken typ av lÀrande som sker och vad som frÀmjar respektive hindrar att lÀrande sker. Jag har utgÄtt frÄn teorier som ser lÀrande som nÄgot som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Uppsatsarbetet bygger pÄ 21 PM-arbeten frÄn en högskolekurs i entreprenörskap dÀr studenterna fÄtt i uppgift att intervjua en entreprenör och komma tillbaka med en skapelseberÀttelse vÀrd att berÀtta. PM-arbetet bygger pÄ tre frÄgestÀllningar som bildar stommen i intervjuarbetet: 1. Hur fick entreprenören sin idé? 2. Hur utvecklades idén till en affÀrsidé? 3.

Att individer i organisationer lÀr Àr en förutsÀttning för att organisationen ska kunna möta samhÀllets stÀndiga förÀndringar och nya krav.  Att medarbetare lÀr av varandra och att deras förmÄgor samordnas och tas tillvara Àr en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid fÄ tillfÀllen stÄr lÀrandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har dÀrför valt att pÄ en gymnasieskola följa en inledande termin i ett lÄngsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lÀrande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lÀrare om deras erfarenheter av och syn pÄ kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frÄgestÀllningar vilken typ av lÀrande som sker och vad som frÀmjar respektive hindrar att lÀrande sker. Jag har utgÄtt frÄn teorier som ser lÀrande som nÄgot som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Vi stÄr inför en mycket spÀnnande framtid inom utvecklingen av odling i stadsmiljö. Den trend av stadsodling som svept över Sverige de senaste Ären har lett till att en mÀngd nyskapande och spÀnnande odlingsprojekt har initierats runt om i landet. Att odla i staden och att odla kollektivt Àr dock inget nytt fenomen. SlottstrÀdgÄrden i Malmö Àr ett exempel pÄ en gemensam form av stadsodling initierad av brukare sjÀlva som nu drivs i samarbete med kommunen. Med det intresse och stora engagemang som finns för stadsodling idag finns bÄde ett behov och en mycket stor potential i att vidare utveckla och hitta nya modeller samt att undersöka vilka effekter odlingen kan ha för mÀnniskan och samhÀllet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lokala odlingsinitiativ kan pÄverka boende, markÀgare och lokalsamhÀllets utveckling, att undersöka varför mÀnniskor vÀljer att delta i stadsodling samt hur odlingsverksamhet kan drivas och genomföras i befintlig stadsmiljö. Detta görs i uppsatsen dels genom en litteraturstudie av tidigare forskning i Àmnet och dels genom en fallstudie av stadsodlingsverksamheten i bostadsomrÄdet Seved i Malmö.

RisktrÀd Àr ett vÀlanvÀnt begrepp inom den urbana miljön, men hantering och uppföljning av dessa skapar mÄnga frÄgetecken för förvaltare och markÀgare. I bland annat USA och Storbritannien ser domstolar allt hÄrdare pÄ ansvaret för olyckor uppkomma av fallande trÀd. Detta gör att kraven pÄ förvaltningar och markÀgare har höjts vÀsentligt under det senaste decenniet. Dokumentation som till exempel vad som inventerats, hur ofta inventeringen sker och vilka ÄtgÀrder som vidtagits Àr saker som en förvaltare i princip tvingas att göra för att kunna bevisa sin oskuld nÀr ett trÀd faller. Kraven pÄ dokumentation leder till att mindre förvaltningar kan ha svÄrt för att klara hanteringen av trÀd ekonomiskt eller pÄ samma sÀtt som större förvaltningar kan. Förvaltningar kan dock oavsett storlek komma lÄngt i sin riskhantering av trÀden genom att göra det mest nödvÀndiga.

Att fÄ kontakt med uppsatsinformanter Àr avgörande för en uppsats kvalité. Det kan vara nyttigt att förstÄ, vilka krafter som ligger bakom kontaktknytandet och vad som leder till framgÄng eller till misslyckande. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur mina tidigare försök, att fÄ till stÄnd kontakter med informanter, har genomförts. Dessutom gÀller det att analysera den kulturella och medietekniska situationen som har prÀglat försöken för att förstÄ betydelsen av begreppen sociala nÀtverk, mÀnskligt rÀckhÄll och teknisk rÀckvidd för till-komsten av intervjutillfÀllen och för informanters tillgÀnglighet. Genom deltagande ob-servationer under tre tidigare studier, dÀr jag hade försökt knyta kontakter med olika informanter, har jag strÀvat efter att uppnÄ uppsatsens syfte.

SammanfattningAvregleringen av den finansiella marknaden har skapat förutsÀttningar för alternativa marknadsplatser. Företag kan i dag vÀlja att notera sig pÄ icke traditionella börser som inte Àr knutna till en fysisk handelsplats. För att skapa förtroende och lÄngsiktighet för dessa virtuella marknadsplatser krÀvs det att vikt lÀggs vid relationen till kunderna. En del i detta Àr att ta hÀnsyn till de faktorer som potentiella kunder vÀrderar i valet av marknadsplats. I dag vÀljer företag att notera sig pÄ O-listan före nÄgon av NGMs listor och vÀljer man NGMs lista Àr det enbart för att kraven dÀr har varit lÀgre.

Att fÄ kontakt med uppsatsinformanter Àr avgörande för en uppsats kvalité. Det kan vara nyttigt att förstÄ, vilka krafter som ligger bakom kontaktknytandet och vad som leder till framgÄng eller till misslyckande. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur mina tidigare försök, att fÄ till stÄnd kontakter med informanter, har genomförts. Dessutom gÀller det att analysera den kulturella och medietekniska situationen som har prÀglat försöken för att förstÄ betydelsen av begreppen sociala nÀtverk, mÀnskligt rÀckhÄll och teknisk rÀckvidd för till-komsten av intervjutillfÀllen och för informanters tillgÀnglighet. Genom deltagande ob-servationer under tre tidigare studier, dÀr jag hade försökt knyta kontakter med olika informanter, har jag strÀvat efter att uppnÄ uppsatsens syfte.

Avfallsminimering innebÀr att man genom olika typer av ÄtgÀrder minskar mÀngden avfalloch halten av farliga Àmnen i avfallet. Olika faktorer bidrar till uppkomsten av avfall menviktigast av alla Àr sambandet med den ekonomiska utvecklingen. Inom EU och i det svenskamiljömÄlsarbetet har mÄl satts upp för att minska eller Ätminstone inte öka avfallsmÀngderna.EU: s strategi för hÄllbar utveckling har mÄlet att bryta sambandet mellan avfallsproduktionoch ekonomisk tillvÀxt (s.k. frikoppling), och att kraftigt minska de totala mÀngder somgenereras genom ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall, effektivareanvÀndning av resurser och en övergÄng till mer hÄllbara konsumtionsmönster.   För att Ästadkomma en frikoppling utgör avfallsminimering en av fem huvudsakligaprioriteringar inom EU:s s.k.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa nio kurdiska förÀldrars syn och uppfattningar om kön och könsskillnader. FörÀldraskapet Àr ett medel för hur könsrollerna ser ut och formas inom familjerna. Hur har könsrollerna förÀndrats hos förÀldrarna sedan migrationen till Sverige? Finns det olika uppfattningar mellan kurdiska kvinnor respektive mÀn gÀllande könsroller? UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att synliggöra förÀldrarnas uppfattningar, upplevelser samt erfarenheter kring könsroller.Denna undersökning Àr utförd och skriven utifrÄn kvalitativ forskningsmetod och Àr baserad pÄ intervjuer eftersom detta perspektiv Àr mest lÀmpligt för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar.Den utgÄr frÄn att det finns flera verkligheter som inte Àr objektiva, utan att det Àr individens egna subjektiva upplevelser som fÄr avgöra vad som Àr verklighet. Tyngdpunkten i denna studie ligger pÄ intervjuundersökningen.Det svenska samhÀllet tenderar att ge en negativ bild av ett visst folk, nÀmligen mÀnniskor med utomnordiskt ursprung, dÀr bland har den kurdiska folkgruppen fÄtt uppmÀrksamhet de senaste Ären.

Sverige Àr idag beroende av en sÀker tillgÄng till energi och att detta sker till konkurrenskraftiga priser. Trots att det finns bÄde ny teknik och styrmedel för energieffektivisering sÄ har inte den kostnadseffektiva energieffektiviseringspotentialen realiserats fullt ut. Industrin pÄverkas av ett antal styrmedel inom klimat- och energiomrÄdet, som har relevans för energieffektiviseringar. Det handlar t.ex. om energi- och koldioxidskatter, utslÀppshandelssystemet, elcertifikatsystem samt Programmet för energieffektivisering (PFE).Det rÄder idag en oenighet om styrmedel ska utformas som en morot eller piska för energieffektiviseringsarbetet.

Regioner har alltid funnits. Det har stÄtt för det intermediÀra, en funktion mellan det lokala och det centrala styret. Den geografiska omfattningen har varit allt frÄn lÀnsindelningar till stora internationella eller kulturella regioner. Historiskt sÀtt, kan regioner vara funktionella, administrativa eller kulturella. NÀr Sverige övergick till att bli ett industrisamhÀlle, blev regioner en viktig utgÄngspunkt för att förÀndra de nationella nÀten.