PÄ senare tid har allt fler företag börjat informera om den miljöpÄverkan som deras verksamhet Ästadkommer. Denna information riktas till en mÀngd olika intressenter, allt frÄn företagets anstÀllda till olika organisationer som övervakar företag och deras miljöprestanda. Informationen sammanstÀlls i skriftliga rapporter som kallas miljöredovisningar. De kan förekomma pÄ olika sÀtt, genom att de Àr obligatoriska som t.ex. rapporter till myndigheter eller frivilliga i form av separata miljöredovisningar.

Att stÀndigt förÀndra sig och förbÀttra sig Àr nÄgot företag bör arbeta med kontinuerligt för att kunna anpassa sig till markandens krav. Det handlar om att pÄ sÄ vis överleva det markandskrig som pÄgÄr dÀr man antingen vinner eller försvinner. FörbÀttringsprocesser Àr allt arbete för företagets överlevnad. Kvalitet, kundorientering och verksamhetsutveckling Àr nyckelord som stÀndigt krÀver uppmÀrksamhet. Intern marknadsföring Àr aktiviteter som motiverar de anstÀllda att arbeta engagerat och effektivt.

Genom ökad anvÀndning pÄ trÀningsklÀder har antibakteriella behandlingar blivit allt vanligare för den allmÀnna konsumenten. Dessa plagg marknadsförs ofta som antibakte-riella eller luktfria, men det som inte framgÄr Àr vilka Àmnen som anvÀnds för att uppnÄ den luktfria effekten. Vanligt förekommande Àr de behandlingar som Àr baserade pÄ oorganiska silversalter. Medan leverantörerna av dessa produkter argumenterar för, argumenterar mÄnga miljövetare och forskare pÄ bakterier emot antibakteriella produk-ter dÄ dessa kan ha en skadlig inverkan pÄ vÄr miljö och hÀlsa. Rapporten syftar till att ge större kunskap kring miljö- och hÀlsopÄverkan vid anvÀndandet av textiler behandlade med silversalter samt till att analysera konsumenters instÀllning till antibakteriella klÀder samt deras anvÀndar- och tvÀttvanor för trÀningsklÀder.

Det hÀr examensarbetet Àr en marknadsundersökning som IT-tjÀnstföretaget CGI tagit initiativ till. CGI har uppmÀrksammat att det finns ett behov av ett handfast verktyg för att förenkla produktionsplaneringen, vilket Àr bakgrunden till det hÀr examensarbetet. Den strukturella omvandlingen inom sÄgverksindustrin har medfört ett behov av ett mer kundanpassat sortiment och utvecklingen har medfört ett ökat behov av automatiserade processtyrningar. För att kunna produktionsplanera effektivt, beskrivs det i studien att det finns behov av ett mer lÄngsiktigt planeringsverktyg. Produktionsplanering utförs oftast i ett eller tvÄ separata planeringssteg som innebÀr ett för sÄgprocessen respektive ett för tork och justering.

Den ökade omfattningen av outsourcingsamarbete mellan olika företag har gjort att kontakter och goda relationer fÄtt en allt större betydelse. DÀrför har antalet strategiska partnerskap fördubblats under de sista tio Ären och förvÀntas att öka ytterligare i framtiden. Strategiska samarbeten eller partnerskap Àr dock inte sÄ enkla att skapa och utveckla. Det finns mÄnga problem som dyker upp vid dess genomförande. De flesta vetenskapliga studier inriktas pÄ framgÄngsrika samarbeten och ignorerar det faktum att nÀstan 70 % av alla outsourcingpartnerskap avbryts i förtid.

Segmentering har beskrivits som ett av de viktigaste koncepten pÄ industriella marknader. Trots att det skett mycket forskning pÄ omrÄdet och att mÄnga teorier över god segmentering har framstÀllts, finns det förvÄnansvÀrt lite forskning om hur sjÀlva implementeringen rent praktiskt bör gÄ till. Detta har lett till att det finns ett gap mellan den segmentering som före-sprÄkas i teorin och den segmentering som faktiskt tillÀmpas pÄ industriella marknader. Som lösning för att brygga detta gap har det förslagits att segmenteringsarbetet bör genomföras tillsammans med företagsledningen och dÀrmed flyttas in i ett praktiskt domÀn. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva Wiges nuvarande segmentering och att med ut-gÄngspunkt ur denna undersöka vilka möjligheter som företaget har att förbÀttra sin kundseg-mentering.

FrÄn 1200-talet och framÄt bodde de som vi i modern tid kallar estlandssvenskarna lÀngs Estlands kuster och pÄ öarna utanför Estland. NÀr det estlandssvenska samhÀllets existens upphörde pÄ 1940-talet dÄ andra vÀrldskriget medförde att de flesta estlandssvenskar lÀmnade sina byar och flyttade till Sverige uppgick estlandssvenskarnas antal till cirka 8 000 personer. FrÄn 1710 lydde Estland under Ryssland och mot slutet av 1800-talet vÀxte nationalismen och Ryssland med alla sina minoriteter skulle russifieras. Kyrkliga kretsar i Sverige skickade tvÄ missionÀrer till svenskbygderna för att vÀcka svenskheten och nationalkÀnslan hos de svenska bönderna, vilket skapade identiteten svensk och estlandssvenskarna började orientera sig mot Sverige. Fram till 1918 hade estlandssvenskarna att hantera fyra sprÄk ? tyska som var överhetens sprÄk, ryska som var officiellt sprÄk, estniska som var majoritetssprÄk och rikssvenska som var undervisningssprÄk.

Industries with energy costs as a large proportion of their total costs are greatly affected by the instruments deployed to cope with the Swedish climate and energy policy goals. With energy costs representing more than 30 % of the total costs, tomato cultivators are one of the affected industries. In order to remain competitive with other countries, a more resource- and cost-efficient cultivation of tomatoes in greenhouses is desirable in Sweden. Based on the concept of industrial symbiosis, this study investigates the prerequisites for a resource-efficient production of locally grown tomatoes in Sweden through the utilization of low grade industrial waste heat. The study is based on the foundry industry as the supplier of waste heat.To investigate the environmental, technical and economic potential of the exchange of waste heat, a comparative life cycle assessment, an inventory of the supply of industrial waste heat in Sweden, a compilation of potential technologies for the recovery of low grade industrial waste heat for heating greenhouses and a comparative life-cycle cost calculation were carried out.

Sammanfattning Ökade pensionsavgĂ„ngar bland 40-talister och fĂ€rre yrkesverksamma 70 ? och 80 ? talister medför att företagen tvingas konkurrera om arbetskraften. Traineeprogram utgör ett sĂ€tt för företagen att locka till sig unga, kompetenta medarbetare. Efter programmets slut hamnar traineerna ute i organisationen tillsammans med arbetstagare med en traditionell anstĂ€llning. Vi Ă€r intresserade av att studera om det gĂ„r att urskilja nĂ„gra skillnader mellan parterna och ovan fört resonemang har mynnat ut i följande problemformulering: Vilka skillnader gĂ„r det att urskilja mellan traineeanstĂ€llda och traditionellt anstĂ€llda samt hur pĂ„verkar dessa karriĂ€ren? Syftet med studien har delats in i fyra mindre delsyften:KartlĂ€gga egenskaper som karaktĂ€riserar traineer och traditionellt anstĂ€llda.Undersöka skillnader i förvĂ€ntningar mellan traineer och traditionellt anstĂ€llda.

Riskanalys och riskhantering har pÄ senare Är kommit att bli en stor del i byggföretagens arbete för att minimera risker och pÄ sikt de kostnader som kan uppkomma under projektets gÄng och efter dess fÀrdigstÀllande. Detta sker under strukturerade former genom exempelvis checklistor och krÀver kompetens och erfarenhet, dels för att identifiera riskerna och dels för att pÄ bÀsta sÀtt kunna hantera dessa. Genom att utföra riskhanteringen pÄ ett bra sÀtt har man mycket att vinna, bÄde pÄ resultatet pÄ projektet och att man fÄr en sÀkrare ekonomi. Riskhantering Àr inget nytt, men i sin strukturerade form Àr det relativt modernt inom byggbranschen. Ett flertal entreprenörer ser inte nyttan med fler dokument, utan gör sin riskanalys och kontrollerar sina projekt utifrÄn egna erfarenheter och dokumenterar lite eller inte alls. Detta leder till att erfarenhetsÄterföringen inom företagen blir lidande och kunskapen tunnas ut.

Riskanalys och riskhantering har pÄ senare Är kommit att bli en stor del i byggföretagens arbete för att minimera risker och pÄ sikt de kostnader som kan uppkomma under projektets gÄng och efter dess fÀrdigstÀllande. Detta sker under strukturerade former genom exempelvis checklistor och krÀver kompetens och erfarenhet, dels för att identifiera riskerna och dels för att pÄ bÀsta sÀtt kunna hantera dessa. Genom att utföra riskhanteringen pÄ ett bra sÀtt har man mycket att vinna, bÄde pÄ resultatet pÄ projektet och att man fÄr en sÀkrare ekonomi. Riskhantering Àr inget nytt, men i sin strukturerade form Àr det relativt modernt inom byggbranschen. Ett flertal entreprenörer ser inte nyttan med fler dokument, utan gör sin riskanalys och kontrollerar sina projekt utifrÄn egna erfarenheter och dokumenterar lite eller inte alls.

Naturens mineralresurser Àr till viss del utnyttjade och uttömda, och framtiden Àr osÀker och omdebatterad. Ingen vet sÀkert exakt hur mycket metall som finns kvar i jordskorpan, hur mycket som gÄr att utvinna eller hur lÀnge resurserna kommer att rÀcka. Samtidigt har vi byggt in rena metallÄdror i vÄra stÀder i form av elkablar, telekablar och fjÀrrvÀrmerör. MÄnga av dem anvÀnds givetvis, men mÄnga Àr ocksÄ uttjÀnta och urkopplade, och dÀrmed tillgÀngliga för Ätervinning.Syftet med denna studie Àr att klarlÀgga hinder, drivkrafter och möjligheter för metallÄtervinning av urkopplade infrasystem i mark inom lokala el-, tele- och fjÀrrvÀrmenÀt i Sverige. För att uppnÄ detta tillfrÄgades Sveriges tio största Àgare av underjordiska lokala elnÀt om bl.a.

Med rötter i 1970-talets kvinnorörelse, under parollen ?Det personliga Àr politiskt?, satte konstnÀren Mary Kelly moderskap, barnafödande och barnomsorg under lupp i samband med sitt verk Post-Partum Document, 1973-1979. För mÄnga kvinnliga konstutövare som gjorde sitt bÀsta för att, via konsten, frigöra sig frÄn sociala roller och nedÀrvda beteendemönster, möttes hennes initiativ att ge en bild av denna för dem bromsande moderlighet, med förvÄning.Mary Kelly delade konceptkonstens politiska patos för en distanserad reflektion över den kulturella diskursen men hon bytte den lingvistiska analysen mot psykoanalysen. Hennes rÄmaterial var den subjektiva erfarenheten: kroppen, dess rÀdslor och sexuella drivkrafter samt de institutionella och kulturella konventioner som tillfogades den. Hennes analysmetoder och omfattande teori banade vÀg för en mer akademisk, socialkonstruktivistisk feminism som gav ringar pÄ vattnet efter att Post-Partum Document premiÀrvisades i London Är 1976.

Det var inte förrĂ€n Ă„r 2002 som riktlinjer kom, gĂ€llande den externa ekonomisk rapportering, för de statligt Ă€gda företagen i Sverige. År 2003 kom uttrycket, hĂ„llbar utveckling, att nĂ€mnas i regeringsformen och sedan dess har utvecklingen fortsatt. FrĂ„n att företag har rapporterat sitt arbete kring miljöredovisning, har det nu gĂ„tt mot att redovisa miljö, etik samt sociala förhĂ„llanden, vilka Ă€r de olika delarna inom det samlade begreppet för hĂ„llbarhetsredovisning. År 2006 utrĂ€ttade NĂ€ringsdepartementet en genomlysning av de svenska statligt Ă€gda företagens hĂ„llbarhetsredovisningar. Ur genomlysningen kom sedan, i november 2007, kravet pĂ„ att de statligt Ă€gda företagen varje Ă„r ska upprĂ€tta hĂ„llbarhetsredovisning, enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer.

RÄdande klimatförÀndringar och utarmning av viktiga resurser har vÀckt en oro om hur hÄllbart företags verksamheter verkligen Àr. Detta har lett till att miljöfrÄgor behandlas pÄ högsta politiska nivÄ, att konsumenter efterfrÄgar miljövÀnliga produkter, att intressegrupper arbetar aktivt med att uppdaga företags miljöbrister och att investerare börjat analysera företag pÄ hÄllbarhetsparametrar. PÄ grund av detta har företag börjat arbeta med att tillverka tjÀnster och produkter pÄ ett mer ansvarsfullt sÀtt. Detta har lett till att företag börjar se över hur de styr sin distributionskedja dÄ det Àr i denna som 80-90 procent av miljöpÄverkan uppstÄr. Det traditionella begreppet för att styra distributionskedjan kallas Supply Chain Management (SCM) men har pÄ senare tid adderats med ?Sustainable? SCM (SSCM) för att hantera bÄde miljö och sociala frÄgor utöver de ekonomiska.