BakgrundProjekt Àr en arbetsform som idag ofta anvÀnds i alla typer av organisationer. Projekt Àr dock komplexa och sÄ Àr Àven mÀnniskor. Att fÄ en grupp att arbeta mot ett och samma mÄl Àr inte en lÀtt uppgift. Om gruppen dessutom befinner sig i olika delar av landet blir det Àn mer komplext. Projektledaren stÄr dÀrmed inför utmaningen att vÀgleda och motivera sina projektmedlemmar som befinner sig i helt olika miljöer, har olika drivkrafter och preferenser samt kanske sÀllan eller aldrig trÀffats fysiskt.

Tema: Destinationsutvecklingsproblematiken handlar framförallt om svÄrigheterna att enas och agera utifrÄn en gemensam vision. Turismbranschen Àr starkt fragmenterad och uppfattningarna Àr mÄnga och olika beroende pÄ utifrÄn vems perspektiv man betraktar fenomenet. Ambitionen Àr dÀrför att belysa ett alternativt perspektiv pÄ destinationsutvecklingsarbetet genom att se till samarbetsprocesser och attityder i nÀtverk.FrÄgestÀllning: Hur kan en positiv destinationsutveckling skapas i praktiken?Syfte: Det överordnade syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om och förstÄelse för vad som skapar destinationsutveckling i praktiken. Vidare ska detta Àven leda till en förstÄelse för turistorganisationens betydelse för en positiv destinationsutveckling.Metod: Studien Àr av en teorialstrande natur och Àr utformad för att genom befintlig teori undersöka empirin och skapa ny kunskap om destinationsutveckling ur ett nÀtverksperspektiv.

FöretagsförvÀrv Àr ett fenomen som ofta belyses inom den ekonomiska dagspressen. Detta eftersom förvÀrven associeras med effektiviseringsarbeten inom företag, vilket berör de anstÀllda. Tidigare forskning har visat att förvÀrv antas ske av olika anledningar. De tvÄ mest framstÄende förklaringarna Àr effektivisering av verksamheter och den andra Àr drivkrafter som Àr hÀnförliga till företagsledningen. Det finns mycket forskning inom omrÄdet kring företagsförvÀrv och denna studie avser att undersöka om finansiella karaktÀrsdrag gÄr att urskiljas mellan uppköpta företag och de som inte blivit föremÄl för uppköp under samma period.

En vÀxande grupp inom organisationer Àr vÀlutbildade individer, vilket medför att fler blir motiverade till att efterstrÀva kunskap. Idag anvÀnder mÄnga organisationer traineeprogram för att utveckla denna kunskap. En organisation bör kontinuerligt arbeta med organisatoriskt lÀrande dÀr kunskapen skapas, fÄngas och delas inom organisationen. Ett traineeprogram kan dÄ ses som en serie av sociala utbyten mellan traineen och en organisation dÀr traineen fÄr erbjudande att medverka i traineeprogrammet, vilket traineen ÄtergÀldar genom engagemang och prestationer.Ur en organisations synvinkel anvÀnds traineeprogram för att försÀkra sig om att det framtida ledarskapet lever vidare genom att attrahera toppstudenter. HuvudmÄlet med traineeprogram Àr att förse, behÄlla och förbÀttra de nödvÀndiga fÀrdigheterna för att hjÀlpa en organisation att nÄ sina mÄl, samtidigt som programmet skapar konkurrensfördelar för organisationen genom att förbÀttra sin största tillgÄng, medarbetarna.För att behÄlla dessa konkurrensfördelar mÄste organisationen arbeta med motivation för att traineerna ska stanna kvar i organisationen efter ett avslutat traineeprogram.

The study was conducted in Jönköping County Chamber of fibrillation and is about change and improvement of process modeling technology. The process for treating patients with fibrillation is in the need to evolve and improve. In order to develop the care they needed a current state description which usually is made with the traditional process modeling tool.Many scientists and health professionals is in the opinion that this technology gives a too rigid image to describe the care processes. It also does not sufficiently take into account the human aspects. This reasoning suggests that the process modeling technology in healthcare is in the need to develop multiple perspectives.

Föreliggande uppsats kartlÀgger det politiska intressets och den politiska apatins utveckling i Sverige under 1900-talets senare hÀlft. Det undersöks ocksÄ hur antalet ?nya?, sÄ kallade icke traditionella partier med mandat i kommunfullmÀktige, förÀndrats under samma tidsperiod. Genom att förankra studiet av det politiska intresset i en explicit teoretisk grund (ett av uppsatsens syften), som i stor utstrÀckning förbisetts i tidigare undersökningar, hÀrleddes hypotesen att det politiska intresset torde ha ökat parallellt med ökningen av antalet ?nya? partier i kommunfullmÀktige, men likasÄ med minskningen av etablerade partiers medlemmar och en stigande politikermisstro.

Service recovery innebÀr företags försök att uppvÀga kunders negativa reaktioner pÄ ett misslyckande vid leverans av en tjÀnst. Det hÀr Àr ett relativt vÀlutforskat Àmne, men fokus Àr nÀstan uteslutande pÄ kunden och hur den ska hanteras. Kundperspektivet Àr dock bara en av tre delar som ingÄr i service recovery. Förutom att göra kunderna nöjda, behöver företag arbeta aktivt med att förbÀttra processerna samt ge medarbetarna rÀtt förutsÀttningar för att hantera misslyckanden och dÀrefter ÄterhÀmta sig. Det sistnÀmnda, kallat employee recovery, upplever vi ha blivit bortprioriterat och nonchalerat i en majoritet av tidigare forskning inom service recovery.

Syfte: Den textila klÀdmarknaden har under senare Är expanderat ochidag har mode en helt annan betydelse Àn vad det tidigare haft.Trender kommer och gÄr allt snabbare och det blir allt viktigareför konsumenten och dÀrmed företagen att följa med i rÄdandetrender. Syftet för vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur en trendfaktiskt skapas idag och vilka faktorer som Àr med och pÄverkar.Metod: VÄr uppsats Àr byggd pÄ kvalitativa intervjuer med respondentersom verkar pÄ den berörda marknaden. Uppsatsen bygger pÄ etthermeneutiskt synsÀtt dÀr vi valt att ta fram olika teorier somligger till grund för att svara pÄ vÄr frÄgestÀllning. I vÄr studievalde vi att beröra Àmnet frÄn olika vinklar dÀr bÄde detpsykologiska och sociologiska fick spela en stor roll samt om detfinns ekonomiska drivkrafter bakom trenders uppkomst.Teori: Mode tillhandahÄller extra adderat vÀrde till klÀder men vilketendast existerar i mÀnniskans fantasi och frestÀllning.Sociologer studerar mode ur en samhÀllssynvinkel, men medfokus pÄ att mode pÄverkas av mÀnniskor som agerar i grupper.3Psykologer dÀremot studerar mode utifrÄn enskilda individersinstinkter och behov. Om man anvÀnder det psykologiskaaspekterna som underlag till att studera mode kan man se modesom en del av personligheten inte som ett materiellt ting.

Sammanfattning Detta examensarbete utreder hur elektronisk fakturering förhÄller sig till traditionell fakturering, samt hur traditionell elektronisk fakturering i form av traditionell Electronic Data Interchange (EDI), kan pÄverkas av mÀrksprÄket XML eller eXtensible Markup Language som det stÄr för. Under utrednings gÄng har vi stött pÄ vissa motgÄngar. MotgÄngarna bestod av att Àmnet vi valt att belysa, XML i faktureringssystem, var alldeles för nytt för att genom intervjuer kunna bevisa vÄr hypotes. XML anvÀnds helt enkelt inte inom elektronisk fakturering pÄ det sÀtt vi förutsatt. Vi har dÀrför löst problemet genom att jÀmföra XML med de traditionella EDI metoderna med hjÀlp av artikel - och litteratur studier, samt förlitat oss pÄ vad de företag vi intervjuat har gett för svar. I vÄr bakgrundsinformation har vi beskrivit hur XML fungerar och hur dess bakgrund ser ut. Vi har Àven beskrivit vilka tillÀmpningar XML kan anvÀndas pÄ, samt beskrivit fakturering, bÄde hur den kan ske manuellt dvs.

Service recovery innebÀr företags försök att uppvÀga kunders negativa reaktioner pÄ ett misslyckande vid leverans av en tjÀnst. Det hÀr Àr ett relativt vÀlutforskat Àmne, men fokus Àr nÀstan uteslutande pÄ kunden och hur den ska hanteras. Kundperspektivet Àr dock bara en av tre delar som ingÄr i service recovery. Förutom att göra kunderna nöjda, behöver företag arbeta aktivt med att förbÀttra processerna samt ge medarbetarna rÀtt förutsÀttningar för att hantera misslyckanden och dÀrefter ÄterhÀmta sig. Det sistnÀmnda, kallat employee recovery, upplever vi ha blivit bortprioriterat och nonchalerat i en majoritet av tidigare forskning inom service recovery.

Det Àr mycket aktuellt med att ordna mentorprogram för kvinnor och i höst ska regeringen anordna ett sÄdant för att fÄ fram fler kvinnor i ledande positioner. Det finns en hel del studier som tyder pÄ att organiserade mentorprogram för kvinnor Àr ett effektivt sÀtt att öka antalet kvinnor pÄ ledande positioner. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad Stockholm Zonta VI mentorprogram för kvinnor i karriÀren har betytt för deltagarna samt vad de anser Àr orsaken till den lÄga representationen av kvinnor pÄ ledande positioner. Jag har genom sex semistrukturerade intervjuer med adepter tagit reda pÄ hur de upplevt programmet och vad det givit dem. I min analys har jag tagit hjÀlp av teorier frÄn genusvetenskapen med Hirdmans (1988) genussystem och organisationsteorier med genusperspektiv av Lindgren (1999) och Wahl m.fl (2001).

Varför vÀljer företagen inom tillverkningsindustri- och energibranschen att tillÀmpa frivilligt hÄllbarhetsarbete och tillhandahÄlla frivillig hÄllbarhetsredovisning? Vilka Àr deras drivkrafter? För de flesta förefaller det vara en sjÀlvklarhet att det Àr en frÄga om lönsamhet, men vilka bakomliggande faktorer kan ge en bredare förklaring till varför tillÀmpningen av hÄllbarhetsaspekterna Àr sÄ pass relevanta för lönsamheten? Vi har studerat ett flertal pÄverkningsbara element för att ge lÀsaren en djupare förstÄelse kring varför företag arbetar med frivilliga hÄllbarhetsaspekter. Intressenternas, konkurrensförhÄllandets och enskilda kritiska hÀndelsers pÄverkan Àr faktorer som stÀllts i fokus. Vidare har vi Àven granskat betydelsen av GRI:s riktlinjer för hÄllbarhetsredovisning och FN:s Global Compact innehÄllandes principer för en hÄllbar utveckling samt undersökt kopplingen mellan hÄllbarhetsaspekternas tillÀmpning och företagens vitala strÀvan efter livsnödvÀndiga resurser. Som stöd för vÄra resonemang har vi anvÀnt oss av fyra organisatoriska teorier, legitimitetsteorin, intressentteorin, den nyinstitutionella teorin och resursberoendeteorin.

Svensk och internationell forskning har visat att nya och smÄ företag spelar en viktig roll för att skapa industriell utveckling och ekonomisk tillvÀxt. Det finns dock belÀgg för att Sverige i ett internationellt perspektiv kÀnnetecknas av en lÄg nyetableringstakt och en brist pÄ smÄ och snabbvÀxande företag. Uppsatsens syfte Àr att identifiera och fÄ förstÄelse för de hinder och drivkrafter som styr den entreprenöriella processen som bidrar till att skapa tillvÀxt i mikroföretag. Uppsatsen har utarbetats utifrÄn ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt dÄ det centrala begreppet Àr tolkning. DÄ insamlandet av information och data, samt analyser med hjÀlp av olika teorier, ligger i linje med det positivistiska angreppssÀttet Àr det svÄrt att utesluta att vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt Àven bÀr spÄr av ett positivistiskt tÀnkande.

Göteborgs Hamn (GHAB) stÄr i ett stort tillvÀxtskede. Med en Ärlig tillvÀxttakt om 3 % i containerhantering de senaste 13 Ären gör att GHAB idag hanterar 900 000 containrar TEU (Twenty-foot Equivalent Unit), vilket gör det till Sveriges överlÀgset största hamn. GHAB:s företagsledning har satt ett ambitiöst mÄl att om tolv Är, Är 2025, ska hamnen ha en Ärlig hantering om 1,8 miljoner containrar TEU. I och med ett ökat intresse för hamnen och dess verksamhet stÀller det större krav pÄ GHAB, vad tittar aktörer pÄ vid en etablering vid Göteborgs hamn?Syftet var att undersökta vilka parametrar potentiella kunder ansÄg som viktiga vid en eventuell lageretablering vid Göteborgs hamn och om tillgÄngen pÄ lÄnga fordon, det vill sÀga lastbilar pÄ 48 meter och kan vÀga uppemot 100-200 ton, hade nÄgon inverkan pÄ detta.

VÀrdet av det svenska fastighetsbestÄndet utgör tvÄ tredjedelar av den svenska nationalförmögenheten och det kommersiella fastighetsbestÄndet kan vÀrderas till cirka 3 200 miljarder kronor. En av de viktigaste yrkesrollerna för en fungerande kommersiell fastighetsmarknad Àr i sin tur fastighetsförvaltaren. Detta medförde att Aff ? Forum för förvaltning och service under slutet av 2010 införde en auktorisation för fastighetsförvaltare. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att undersöka var auktorisationen befinner sig i dagslÀget samt hur framtiden för auktorisationen ser ut och vilka ÄtgÀrder som Aff behöver göra. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka efterfrÄgan och behovet av auktorisationen hos olika aktörer.