SammanfattningDetta Àr en uppsats som handlar om hur nÄgra studenter i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi hanterar olika lÀs- och skrivsituationer och hur de kÀmpar vidare trots sitt funktionshinder.Att ha dyslexi Àr som att köra bil med handbromsen i, det gÄr men det gÄr Ät mycket mer energi och Àr inte bra i lÀngden.Syftet Àr att studera de faktorer som kan göra att studenter i lÀs- och skrivsvÄrigheter kan övervinna skriftsprÄkliga hinder och vÀja att studera vidare.Uppsatsen Àr skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation lÀs- och skrivsvÄrigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftsprÄkliga svÄrigheterna pÄ olika sÀtt. Denna kunskap tror jag Àr mycket vÀrdefull för elever, förÀldrar, lÀrare och till viss del Àven skolledning för att kunna höja lÀs- och skrivkunnigheten. Dagens samhÀlle förutsÀtter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftsprÄket för att kunna delta i samhÀllet som aktiva och demokratiska medborgare.I uppsatsen presenteras en mÀngd faktorer som förebygger lÀs- och skrivsvÄrigheter eller fungerar som hjÀlpmedel att ta sig över de hinder som lÀs- och skrivsvÄrigheterna medför. Individens förestÀllningar om sig sjÀlv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv Àr de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi utvecklar positiva drivkrafter..

Bakgrund: Kontexten den"nya ekonomin"gav en speciell strategisk utveckling för mÄnga IT/Internetkonsulter i form av mycket snabb tillvÀxt dÀr företag, finansmarknad och media sÄg lönsamhet som nÄgot för tillfÀllet sekundÀrt. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att bidra med kunskap om vilka faktorer som drivit förÀndring i företag frÄn den sÄ kallade"nya ekonomin", i vÄrt fall IT/Internetkonsulter, samt hur och varför detta skett. Det Àr Àven vÄr avsikt att utreda om nÄgon livscykel vilken illustrerar företagets utveckling kan observeras samt studera företagens förÀndringsprocess kopplat till kontexten den"nya ekonomin". Genomförande: Intervjuer har genomförts med IT/Internetkonsulter samt affÀrspress. Resultat: Aktörerna företagsledare, media samt finansmarknaden vilka företrÀder liknande uppfattningar i kombination med en teknik vars implikationer för ekonomin Àr dÄligt förstÄdda ger en mycket kraftfull drivkraft för förÀndring.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att tillsammans med ett posthumanistiskt perspektiv undersöka fenomenet socialt samspel i förskolan med fokus pÄ hur ickemÀnniskor deltar i detta samspel. Empirin för studien samlades in, under vad som liknas vid en mindre fÀltstudie, pÄ en förskola i Stockholm. I uppsatsen analyserar jag videoupptagningar frÄn de deltagande observationerna tillsammans med ett antal performativa begrepp utifrÄn posthumanistisk teori.I dessa analyser blir det tydligt hur ickemÀnniskorna gÄr att förstÄ som performativa agenter, som pÄ mÄnga olika sÀtt deltar i samspelandet och formar barnens agerande och de roller barnen fÄr. Genom att jag lyfter fram ickemÀnniskorna, och Àven sÄdana man ofta inte tÀnker pÄ som sÄ betydelsefulla som t.ex. smÄ golvytor, en trÀlÄda och ett bord, gÄr det att förstÄ barnens agerande och samspelande, inte som uttryck för hur barnen verkligen Àr, utan som artikuleringar och översÀttningar av olika ickemÀnniskors kommunikation.

Konkurrens har varit den gÀllande synen under en lÄng tid för hur företag ska tÀnka och agera pÄ en marknad. Konkurrens medför bland annat till innovation och ökad vinst, det ger Àven lÀgre priser till kunden. Senare har dock samarbete blivit mer vanligt eftersom det exempelvis kan ge minskade kostnader, högre kvalitet och en ökad utdelning pÄ lÄng sikt. Allt eftersom marknaden förÀndras har en blandning av dessa uppstÄtt, det vill sÀga coopetition. Detta innebÀr att tvÄ eller flera aktörer samarbetar trots att de Àven Àr konkurrenter.

Krigsslutet 1809 innebar en mÀngd förÀndringar för befolkningen i Tornedalen. GrÀnsen mellan Sverige och det ryska Storhertigdömet Finland skulle ritas upp och kom att dela omrÄdet i tvÄ delar. Förhandlingarna kring den nya grÀnsen kom att dra ut pÄ tiden ? inte förrÀn 16 Är efter krigsslutet var processen avslutad. Uppsatsen fokuserar pÄ denna grÀnsdragning, som kan liknas vid en förlÀngd fredsprocess.

The advancements in digital technology and its availability contribute to the transfer of companycentricproduct development and value creation to networks or communities. It also changes the basisfor creation of customer relationships as described in previous research on Customer relationshipmanagement (CRM). The purpose of this case study was to gain an understanding of how companieslike our case study object Memoto who developed a physical product which gets added-value fromdigital product-related services looks upon product-centered communities as a way of buildingcustomer relationships. How Memoto looks upon incentives for participation in product-centeredcommunities was also examined.Our research indicated that firms in the start-up phase (which Memoto was when this study wasconducted) initially want to have more control over the process of innovation and hence have directcontact with end-customers. The reason for this is because they see a need to define the basis forfurther innovation work.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Det finns mycket litteratur som visar hur viktigt det Àr att företag uppnÄr tillvÀxt, bÄde för skapandet av nya arbeten och för landet som helhet. För att företagen skall lyckas med detta Àr det viktigt att de vet hur de skall gÄ tillvÀga. Det Àr dÀrför vÀldigt angelÀget att klargöra vilka faktorer, eller drivkrafter som förklarar tillvÀxten i företagen. Syftet med den hÀr studien Àr att utveckla detta kunskapsomrÄde ytterligare genom att utveckla och testa en modell över faktorer som kan förklara tillvÀxt i smÄföretag. Metodiken för att utveckla modellen har varit deduktiv, dÀr tidigare forskning legat till grund för modellens uppbyggnad.

Följande rapport ingÄr som en del av managementprogrammet pÄ magisternivÄ inom Àmnet företagsekonomi pÄ Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. Rapporten innehÄller reflektioner och kunskaper utifrÄn de praktiska erfarenheter vi fÄtt under det projekt vi genomfört Ät Sparbanken Finn kopplat till teori inom företagsekonomi. Projektarbetet pÄ Sparbanken Finn innebar en kartlÀggning och analys av 14 skandinaviska banker med fokus pÄ dessa bankers fundingstrategi. Vi vill Àven med denna rapport förmedla vÄr definition av management genom att ÄskÄdliggöra denna i en modell. De managementaspekter som presenteras i modellen Àr styrning, ledning, utveckling och situationsanpassning.

Grön omsorg Àr ett relativt nytt begrepp i Sverige och definieras av LRF som meningsfull sysselsÀttning pÄ gÄrdar i lantlig miljö för mÀnniskor med behov av sÀrskilt stöd (www, LRF, 2012,1). Det innebÀr i stora drag att mÀnniskor som berörs av socialtjÀnstlagen fÄr möjlighet att arbeta pÄ lantbruk. Ur lantbrukarens perspektiv betyder det nya kunder. Grön omsorg gör det möjligt för lantbrukare att fÄ ta del av kommuners budget för omsorgsarbete. Det innebÀr en stor omstÀllning vad gÀller den sociala situationen pÄ gÄrden, och lantbrukaren mÄste anpassa arbetet pÄ gÄrden efter varje brukares individuella behov.

Den hÀr kandidatuppsatsen Àr en kvalitativ studie som undersöker en grupp unga mÀnniskors val att bo i Skattungbyn, en landsbygdsort i norra Dalarna. Materialet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer genomförda med Ätta personer som bott i byn under en lÀngre eller kortare tid. Personerna har bott i byn efter att de gÄtt Mora folkhögskolas kurs Ekologisk odling och hÄllbar livsföring som hÄlls dÀr. Materialet har analyserats genom Anthony Giddens struktureringsteori med fokus pÄ begreppen praktiskt och diskursivt medvetande för att förstÄ de drivkrafter som ligger bakom valet att bosÀtta sig i byn. I studien undersöks hur olika upplevelser av staden och det moderna vÀsterlÀndska samhÀllet bidragit till en flytt till landsbygden. Vad som Àr viktiga ingredienser för trivsel i dessa unga mÀnniskors liv och slutligen vad det Àr som möjliggör för de unga som flyttar till Skatttungbyn att kunna bosÀtta sig dÀr.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur uppsagda upplever jobbcoachning i samband med uppsÀgning. FrÄgor som undersöks i studien Àr hur jobbcoachning genomförs i samband med uppsÀgning, samt vilken betydelse jobbcoachning har för de uppsagdas instÀllning till att hitta nytt arbete eller pÄbörja studier. Kvalitativa intervjuer med sex uppsagda och tvÄ jobbcoacher har genomförts. De uppsagda valdes mot bakgrund av att de omfattas av LO:s omstÀllningsavtal, medan jobbcoacherna valdes för att fÄ en fördjupad förstÄelse i deras arbetssÀtt. Tidigare forskning visar pÄ att det Àr sparsamt med forskning inom Àmnet eftersom det Àr ett relativt nytt forskningsomrÄde.

De ökade marknadskraven pÄ miljöarbetet har gjort att alltfler företag börjat arbeta aktivt med miljön och att införa miljöledningssystem. Det Àr framför allt smÄföretag som drabbas av dessa krav som kommer frÀmst frÄn företagens intressenter. Att införa ett miljöledningssystem Àr inte kostnadsfritt, anses vara krÄngligt och Àr förknippat med osÀkerhet kring effekterna. Trycket pÄ miljöcertifiering/-registrering har gjort det nödvÀndigt för de flesta företag att agera för att överhuvudtaget överleva. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka orsaken till varför smÄföretag inför miljöarbete med miljöledningssystem samt vilka effekter detta ger företagen, frÀmst effekter av ekonomisk karaktÀr.

Den studerande organisationen Àr ett försÀkringsbolag i Sverige som har erbjudit sina medarbetare att delta i ett projekt de kallar KarriÀrplanering för alla. Detta för att ge medarbetarna möjlighet till personlig utveckling, vilket förvÀntas öka medarbetarnas engagemang och dÀrmed utveckla organisationen samt öka dess lönsamhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka upplevda effekter och möjligheter av organisationens karriÀrplanering; hur medarbetarna i organisationen upplever den karriÀrplanering de genomgÄtt, hur de ser pÄ sina möjligheter att göra karriÀr inom organisationen samt hur de pÄverkas av den rÄdande organisationskulturen. Studien har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriska data insamlades genom intervjuer för att söka kunskap om medarbetarens mer djupgÄende upplevelser.

I dagslÀget har vÀrlden en stadigt vÀxande befolkning och dÀr igenom en stadigt vÀxande energiförbrukning. Med en vÀxande energiförbrukning har det under de senaste Ären uppenbarats diskussioner rörande samhÀllets hÄllbarhet och miljöpÄverkan.  Samtidigt sker det en kontinuerlig teknikutveckling och mÀnniskan Àr mer beroende av konstant elförsörjning Àn nÄgonsin tidigare. Teknologiska framsteg, tillsammans med önskan att strÀva mot ett mer hÄllbart samhÀlle med hög elleveranssÀkerhet, har mynnat ett begrepp kallat smarta elnÀt.Till följd av att elnÀtet involverar en stor bransch rÄder det delad mening över vad som utgör ett smart elnÀt. Detta har lett till uppkomsten av olika definitioner och modeller av konceptet. I syfte att skapa en övergripande uppfattning har en litteraturstudie utförts för att sammanstÀlla de huvudsakliga omrÄden som utgör det smarta elnÀtet.