This thesis addresses the driving forces behind the Swedish state?s procurement of Helicopters 14 and 16 and the decommissioning of Helicopter 4. These actions have significantly affected the Swedish Armed Forces, especially the Helicopter Wing, in carrying out their operational tasks. On numerous occasions the Helicopter Wing has been unable to perform its tasks. For instance, the Nordic Battle Group 08 had no helicopters to exercise with and, until recently, Sweden had completely lacked the ability to hunt submarines with helicopters for almost ten years.This thesis also aims to compare the decisions in 1999-2000 regarding Helicopter 14 with the decisions in 2010-2011 regarding the acquisition of Helicopter 16, to find if there is a general trend and how much the Armed Forces were able to influence decisions.

Denna uppsats handlar om ridportens framvÀxt i Norrbotten. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ridsportens framvÀxt i Norrbotten utreda varför ridsporten gick frÄn en mansdominerad sport till en kvinnodominerad sport. FrÄgestÀllningarna jag har anvÀnt mig av Àr, nÀr blev ridsporten i Norrbotten en mer utprÀglad kvinnosport? Varför, pÄ vilket sÀtt skedde denna förÀndring? Vilka drivkrafter fanns det i samhÀllet och i ridsporten för att göra denna förÀndring? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kvalitativ samt kvantitativ metod. Resultatet jag kom fram till var att, nÀr försvaret avhÀstades och blev motoriserat tappade hÀsten sin status som maktsymbol för mÀnnen och samhÀllet började arbeta för att fÄ ridsporten till en civilsport.

Med sociala mediers snabba och stÀndiga utveckling skiftar dess trender snabbt, medan funktioner föds, dör ut och anvÀndarbeteende förÀndras. En nyligen populariserad trend som snabbt vuxit till sig och blivit stor Àr anvÀndandet av hashtags. Hashtagtrendens nuvarande storlek och spridda anvÀndningsomrÄde skapar ett stort intresse att undersöka dess egenskaper och möjligheter vidare. Denna uppsats riktar sig speciellt till kommunikationsbranschen nÀr den behandlar frÄgestÀllningen: Vad driver anvÀndare till att anvÀnda hashtags pÄ Instagram? Detta Àr en frÄgestÀllning som behandlats med en litteraturstudie, tvÄ fokusgrupper och tre intervjuer.Resultatet tyder pÄ att de primÀra drivkrafterna bakom hashtagande pÄ Instagram Àr identitetsskapande, egen vinning och strÀvan efter gemenskap.

Danmark Àr ett land som har en utvecklad industri inom grisproduktion, dÀr största delen gÄr till export. Inom jordbrukssektorn i Danmark Àr det grisarna som stÄr för det största exportvÀrdet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur denna handel kan motiveras genom studier av komparativa fördelar. För att kunna analysera grisproduktionen och dess pÄföljande export, undersöks nyckelkoncepten till drivkrafter bakom handel. I detta arbete Àr tvÄ olika index nyttjade som jÀmförelse för att rÀkna ut de komparativa fördelarna -Balassa?s revealed comparative advantage Àr det index som Àr Àldst och mest anvÀnt inom litteraturen. Det lider dock av flera brister.

SammanfattningDetta Àr en uppsats som handlar om hur nÄgra studenter i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi hanterar olika lÀs- och skrivsituationer och hur de kÀmpar vidare trots sitt funktionshinder.Att ha dyslexi Àr som att köra bil med handbromsen i, det gÄr men det gÄr Ät mycket mer energi och Àr inte bra i lÀngden.Syftet Àr att studera de faktorer som kan göra att studenter i lÀs- och skrivsvÄrigheter kan övervinna skriftsprÄkliga hinder och vÀja att studera vidare.Uppsatsen Àr skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation lÀs- och skrivsvÄrigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftsprÄkliga svÄrigheterna pÄ olika sÀtt. Denna kunskap tror jag Àr mycket vÀrdefull för elever, förÀldrar, lÀrare och till viss del Àven skolledning för att kunna höja lÀs- och skrivkunnigheten. Dagens samhÀlle förutsÀtter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftsprÄket för att kunna delta i samhÀllet som aktiva och demokratiska medborgare.I uppsatsen presenteras en mÀngd faktorer som förebygger lÀs- och skrivsvÄrigheter eller fungerar som hjÀlpmedel att ta sig över de hinder som lÀs- och skrivsvÄrigheterna medför. Individens förestÀllningar om sig sjÀlv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv Àr de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi utvecklar positiva drivkrafter..

Bakgrund: Kontexten den"nya ekonomin"gav en speciell strategisk utveckling för mÄnga IT/Internetkonsulter i form av mycket snabb tillvÀxt dÀr företag, finansmarknad och media sÄg lönsamhet som nÄgot för tillfÀllet sekundÀrt. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att bidra med kunskap om vilka faktorer som drivit förÀndring i företag frÄn den sÄ kallade"nya ekonomin", i vÄrt fall IT/Internetkonsulter, samt hur och varför detta skett. Det Àr Àven vÄr avsikt att utreda om nÄgon livscykel vilken illustrerar företagets utveckling kan observeras samt studera företagens förÀndringsprocess kopplat till kontexten den"nya ekonomin". Genomförande: Intervjuer har genomförts med IT/Internetkonsulter samt affÀrspress. Resultat: Aktörerna företagsledare, media samt finansmarknaden vilka företrÀder liknande uppfattningar i kombination med en teknik vars implikationer för ekonomin Àr dÄligt förstÄdda ger en mycket kraftfull drivkraft för förÀndring.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att tillsammans med ett posthumanistiskt perspektiv undersöka fenomenet socialt samspel i förskolan med fokus pÄ hur ickemÀnniskor deltar i detta samspel. Empirin för studien samlades in, under vad som liknas vid en mindre fÀltstudie, pÄ en förskola i Stockholm. I uppsatsen analyserar jag videoupptagningar frÄn de deltagande observationerna tillsammans med ett antal performativa begrepp utifrÄn posthumanistisk teori.I dessa analyser blir det tydligt hur ickemÀnniskorna gÄr att förstÄ som performativa agenter, som pÄ mÄnga olika sÀtt deltar i samspelandet och formar barnens agerande och de roller barnen fÄr. Genom att jag lyfter fram ickemÀnniskorna, och Àven sÄdana man ofta inte tÀnker pÄ som sÄ betydelsefulla som t.ex. smÄ golvytor, en trÀlÄda och ett bord, gÄr det att förstÄ barnens agerande och samspelande, inte som uttryck för hur barnen verkligen Àr, utan som artikuleringar och översÀttningar av olika ickemÀnniskors kommunikation.

Konkurrens har varit den gÀllande synen under en lÄng tid för hur företag ska tÀnka och agera pÄ en marknad. Konkurrens medför bland annat till innovation och ökad vinst, det ger Àven lÀgre priser till kunden. Senare har dock samarbete blivit mer vanligt eftersom det exempelvis kan ge minskade kostnader, högre kvalitet och en ökad utdelning pÄ lÄng sikt. Allt eftersom marknaden förÀndras har en blandning av dessa uppstÄtt, det vill sÀga coopetition. Detta innebÀr att tvÄ eller flera aktörer samarbetar trots att de Àven Àr konkurrenter.

This study examines how perceived accessibility and distance decay interact with social and psychological factors in the use of local sharing initiatives. The study is conducted as a case study of Fixoteket in Gothenburg, with Fixoteket in Hammarkullen as primary focus. Through five semi-structured interviews and five participatory observations at Fixoteket in Hammarkullen, Ranneberg and Fr?lunda, this study analyses which factors function as barriers and enablers for participation, as well as what benefits the initiative generates beyond resource efficiency through sharing.The results show that social factors such as community, a sense of belonging, and social rituals around visits constitute the primary drivers for participation, while psychological barriers, related to competence, shame and digital exclusion are the most significant barriers. Distance decay proves to be a relative, rather than an absolute phenomenon, where visibility and social presence dictate the significance of physical distance.

Krigsslutet 1809 innebar en mÀngd förÀndringar för befolkningen i Tornedalen. GrÀnsen mellan Sverige och det ryska Storhertigdömet Finland skulle ritas upp och kom att dela omrÄdet i tvÄ delar. Förhandlingarna kring den nya grÀnsen kom att dra ut pÄ tiden ? inte förrÀn 16 Är efter krigsslutet var processen avslutad. Uppsatsen fokuserar pÄ denna grÀnsdragning, som kan liknas vid en förlÀngd fredsprocess.

The advancements in digital technology and its availability contribute to the transfer of companycentricproduct development and value creation to networks or communities. It also changes the basisfor creation of customer relationships as described in previous research on Customer relationshipmanagement (CRM). The purpose of this case study was to gain an understanding of how companieslike our case study object Memoto who developed a physical product which gets added-value fromdigital product-related services looks upon product-centered communities as a way of buildingcustomer relationships. How Memoto looks upon incentives for participation in product-centeredcommunities was also examined.Our research indicated that firms in the start-up phase (which Memoto was when this study wasconducted) initially want to have more control over the process of innovation and hence have directcontact with end-customers. The reason for this is because they see a need to define the basis forfurther innovation work.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Det finns mycket litteratur som visar hur viktigt det Àr att företag uppnÄr tillvÀxt, bÄde för skapandet av nya arbeten och för landet som helhet. För att företagen skall lyckas med detta Àr det viktigt att de vet hur de skall gÄ tillvÀga. Det Àr dÀrför vÀldigt angelÀget att klargöra vilka faktorer, eller drivkrafter som förklarar tillvÀxten i företagen. Syftet med den hÀr studien Àr att utveckla detta kunskapsomrÄde ytterligare genom att utveckla och testa en modell över faktorer som kan förklara tillvÀxt i smÄföretag. Metodiken för att utveckla modellen har varit deduktiv, dÀr tidigare forskning legat till grund för modellens uppbyggnad.

Följande rapport ingÄr som en del av managementprogrammet pÄ magisternivÄ inom Àmnet företagsekonomi pÄ Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. Rapporten innehÄller reflektioner och kunskaper utifrÄn de praktiska erfarenheter vi fÄtt under det projekt vi genomfört Ät Sparbanken Finn kopplat till teori inom företagsekonomi. Projektarbetet pÄ Sparbanken Finn innebar en kartlÀggning och analys av 14 skandinaviska banker med fokus pÄ dessa bankers fundingstrategi. Vi vill Àven med denna rapport förmedla vÄr definition av management genom att ÄskÄdliggöra denna i en modell. De managementaspekter som presenteras i modellen Àr styrning, ledning, utveckling och situationsanpassning.

Grön omsorg Àr ett relativt nytt begrepp i Sverige och definieras av LRF som meningsfull sysselsÀttning pÄ gÄrdar i lantlig miljö för mÀnniskor med behov av sÀrskilt stöd (www, LRF, 2012,1). Det innebÀr i stora drag att mÀnniskor som berörs av socialtjÀnstlagen fÄr möjlighet att arbeta pÄ lantbruk. Ur lantbrukarens perspektiv betyder det nya kunder. Grön omsorg gör det möjligt för lantbrukare att fÄ ta del av kommuners budget för omsorgsarbete. Det innebÀr en stor omstÀllning vad gÀller den sociala situationen pÄ gÄrden, och lantbrukaren mÄste anpassa arbetet pÄ gÄrden efter varje brukares individuella behov.