Sök:

Sökresultat:

197 Uppsatser om Entreprenöriell projektledning - Sida 12 av 14

Stora rum, gamla byggnader. Ombyggnad, restaurering och underhÄll av kyrkor.

Jag har ordnat min portofolio enligt nedan. Det Àr inte alldeles lÀtt efter att ha arbetat med olika projekt i 22 Är. Jag har valt dessa tre projekt utifrÄn olika kriterier.1. Skara DomkyrkaParallellskiss 1996. Jag var en av fyra arkitekter i projektgruppen.

Framtagning av receptionsterminal för INIS AB

Som ett sista moment under magisterutbildningen Teknisk Produkt- och Produktionsframtagning skulle ett examensprojekt utföras. Projektgruppen fick kontakt med INIS AB genom handledaren HansSkillius i början av terminen angÄende ett projekt de behövde hjÀlp med.Syftet med projektet var att leverera en lösning pÄ en kundanpassad receptionsterminal som Àr baserad pÄ mjukvaran INIS 4 Check In. Projektgruppen skulle Àven tillÀmpa och fördjupa tidigare inhÀmtade kunskaper inom programmet TPP och ingÄende temaomrÄdet design.Projektet har utförts i fyra olika faser, dessa var förstudie, idégenerering, konceptframtagning och slutförande. Under förstudien lades grunden för det kommande arbetet. BestÀllaren och dess kundanalyserades vilket bidrog till att de dokument som krÀvdes för att projektet skulle kunna genomföras pÄ ett effektivt sÀtt genererades.

Risksamband vid införandet av ett kliniskt informationssystem : En fallstudie för verksamhetsomrÄdet Thoraxkirurgi och Anestesi vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala

Sveriges landsting har börjat införa nya kliniska informationssystem som komplement till sina elektroniska patientjournaler. MÄlet Àr att kunna förnya och effektivisera existerande system och processer, sÀnka sjukvÄrdkostnader samt öka patientsÀkerhet och kvalité i vÄrden.Trots betydande investeringar i nya kliniska informationssystem har inga övertygande bevis kunnat presenteras för systemens övergripande effekter i organisationen. Ny forskning anser att detta huvudsakligen beror pÄ en trög anvÀndning av nya informationssystem som varken Àr kompatibla eller lÀtt att anvÀnda, samt att verksamhetsomrÄdena inte har lyckats Äteranpassa sina kliniska processer till det nya systemet. Denna fallstudie har genomförts hos verksamhetsomrÄdet för Thoraxkirurgi och Anestesi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien redogör för den medvetenhet projektledning och organisation har kring riskindikatorer och dess effekter vid införseln av ett kliniskt informationssystem. Aktuella risksamband visar att implementationen kommer leda till en trög anvÀndning av systemet pÄ grund av att man inte lyckats Äteranpassa verksamhetens kliniska processer till det nya systemet.

Riskanalys i jÀrnvÀgsutredningar: anbudsstadiet och
genomförandet

Denna uppsats handlar om riskanalyser i projekt. Riskanalyser har lÀnge funnits inom olycksutredningar och i processen att förebygga olyckor. Riskhanteringen anvÀnds numera ocksÄ i projekt. Risk kan innebÀra bÄde hot och möjlighet, men det Àr oftast hot man fokuserar mest pÄ nÀr det gÀller risker. Det kan vara lika viktigt att uppskatta den positiva sidan av risk, som kan ge möjligheter istÀllet för negativa effekter.

En ?marknadsundersökning? genom att iterera fram till ett vÀrdeskapande koncept

Ett affÀrskoncept har tagits fram och resulterat i en marknadsplats. Marknadsplatsen Àr en webbsida och mobil applikation vars syfte Àr att skapa vÀrde av resursers bokningsbara tider som idag har generellt lÄg belÀggning hos aktivitetsanlÀggningar inom sport, kultur och nöje.Marknadsplatsen Àr tÀnkt att samla ett brett utbud av lÄgbelÀggningstider inom olika aktivitetstyper som Àr typiska vardagsaktiviteter som vÀnner gör tillsammans. Tanken Àr att bygga ett starkt varumÀrke för marknadsplatsen med det tydliga budskapet att "marknadsplatsen tillhandahÄller ett brett utbud av prisvÀrda erbjudanden inom sport- och nöjesaktiviteter, om du vÀljer att anpassa ditt schema utifrÄn anlÀggningarnas lÄgbelÀggningstider". Dessutom Àr det tÀnkt att marknadsplatsen ska ha funktionalitet som gör det enklare för anvÀndare att boka en tid via marknadsplatsen, genom att synkronisera de olika alternativ av aktiviteter och tider som personer inom en grupp av vÀnner Àr intresserade av. Marknadsplatsen Àr tÀnkt att riktas till mÄlgrupper med personer som har flexibla scheman, framförallt egenföretagare, studenter och pensionÀrer.

Kunskapsöverföring i mellankommunala projekt : Fallstudie av Kompetensare och Kompetensare 2.0

Företag och organisationer arbetar i dag i projekt. Att arbeta i projektform kan medföra bÄde för- och nackdelar nÀr det gÀller kunskapsöverföring. Kunskapsöverföring Àr viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att anvÀnda sig av gamla lösningar pÄ nya problem. Syftet med uppsatsen Àr att titta pÄ vilken kunskap som sprids och pÄ vilket sÀtt det görs mellan ett mellankommunalt projekt Kompetensare 2.0 och dess föregÄngare Kompetensare. Kompetensare 2.0 Àr ett mellankommunalt projekt mellan 10 olika kommuner som ska implementera arbetssÀttet och arbetsmodellen frÄn Kompetensare.

Förseningar i utvecklingsprocessen: ett DMAIC-projekt pÄ Saab Bofors Dynamics i Karlskoga

Med den ökande globaliseringen mÄste företag stÀndigt förbÀttra sig gentemot sina konkurrenter för att överleva pÄ marknaden. Kundernas ökade krav och den accelererande teknikutvecklingen stÀller enorma krav pÄ att förbÀttringstakten pÄ företag Àr hög. Idag rÀcker det inte med att leva pÄ gamla meriter, vad som var rÀtt igÄr kan vara fel imorgon. Saab Bofors Dynamics Àr ett företag i stÀndig förÀndring. Med en ökande internationell marknad ökar Àven kraven pÄ att leverera produkter i rÀtt tid.

Modern sponsring i svenska idrottsföreningar : En kvalitativ studie om hur effektivt sponsringsarbete organiseras

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur man kan arbeta effektivt med sponsring i en idrottsorganisation. Det centrala i vÄr studie Àr att hitta nyckelfaktorer för hur idrottsorganisationer kan organisera sitt arbete med sponsring.? Hur organiserar man en idrottsförening för att kunna arbeta effektivt med sponsring?? Vilken arbetsform Àr bÀst lÀmpad för sponsring i svenska idrottsföreningar?? Vilka kunskaper krÀvs för att maximera nyttan av sponsring inom svenska idrottsföreningar?? Vilken sponsringsform Àr bÀst lÀmpad för svenska idrottsföreningar?? Hur gÄr man tillvÀga för att skapa och upprÀtthÄlla en framgÄngsrik kontakt mellan sponsor och idrottsförening?MetodVi har i vÄr studie anvÀnt oss av en metoden Grundad Teori, som Àr lÀmplig för att finna ny kunskap. VÄr studie Àr av kvalitativ art. Vi har baserat studien pÄ intervjuer med sju personer som arbetar med sponsring pÄ företag och inom idrottsvÀrlden.

Hur tillÀmpas partnering i smÄhusprojekt?

Byggbranschen Àr, jÀmför med andra branscher konservativ. FörÀndringar, förbÀttringar och effektivisering sker men inte i den utstrÀckning och takt det borde. Under mitten av 1980-talet utvecklades en ny samarbetsform i USA och Storbritannien, som kom att kallas för Partnering.VÄrt huvudsyfte med denna rapport Àr att se hur tillÀmpning av samarbetsformen partnering Àr inom smÄhusprojekt. Partnering Àr ett begrepp som anvÀnds dÀr man har gemensamma mÄl, öppenhet med öppna böcker och stor tillit för byggherrens bÀsta. Att försöka definiera partnering i Sverige har inte varit angelÀget eftersom stora variationer i arbetssÀtt gjorts till respektive projekt.

Kostnadsavvikelser vid offentliga byggnadsprojekt - En fallstudie pÄ lokalsekretariatet i Göteborgs Stad

Malmös nya fotbollsarena Àr bara ett exempel av mÄnga nutida större anlÀggningsprojekt i Sverige dÀr slutpriset visat sig bli mycket högre Àn den kalkyl som lÄg till underlag för byggbeslutet. Kostnadsavvikelser vid anlÀggningsprojekt Àr nÄgot som har förekommit och nÄgot som förekommer Àn idag. Kostnadsavvikelsens problematik kan hÀnföras till projektets finansiÀrer, aktörer samt de eller den som Àskar om investeringsmedel. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga och redovisa verkliga kostnadsavvikelser vid byggnadsprojekt i Göteborgs Stads regi. Vidare har vi för avsikt att belysa de kostnadsgrupper som har en större tendens Àn andra grupper att drabbas av kostnadsavvikelser samt finna orsaker till varför just de kostnadsgrupperna avviker.Vi har i denna studie för avsikt att endast undersöka kostnadsavvikelser vid byggnadsprojekt, det vill sÀga projekt som ofta genomförs sÄsom exempelvis skolor och bostÀder.

Hur frigör vi yta?: en undersökning av fabriksomrÄdet vid Volvo Lastvagnar AB i UmeÄ

Hos företag som saknar restriktioner för lagernivÄer och riktlinjer för beslut om skrotning blir det naturligt att saker sparas "utifall-att". SÄ lÀnge ett sÄdant arbetssÀtt tillÄts fortgÄ kommer tillgÀngliga omrÄden sannolikt att fyllas pÄ med allt mer saker och sÄ smÄningom blir platsbristen ett faktum. Detta leder till oönskade konsekvenser i form av bland annat kapitalbindning, onödig hantering och transport, samt bidrar till att det blir svÄrare att hÄlla ordning. Volvo Lastvagnar AB i UmeÄ Àr ett företag som brottas med en del av denna problematik, speciellt utomhus pÄ fabriksomrÄdet. Det hÀr examensarbetet syftar till att, med hÀnsyn till interna verksamheters behov, ta fram förslag som kan frigöra yta pÄ fabriksomrÄdet samt skapa bÀttre ordning.

Effektiva team -en undersökning pÄ SKF Göteborg

Högfrekvenshandel (HFT) och algoritmhandeln har den senaste tiden blivit uppmÀrksammad bland allmÀnheten och i media och beskylls vara orsaken till den senaste tidens turbulens pÄ finansmarknaden. Akademisk litteratur och empiriska undersökningar visar pÄ det motsatta och HFT har kommit att bli en viktig faktor pÄ marknaden.Den polariserade debatt som framstÀlls i media saknar ofta tillrÀcklig information om vad högfrekvenshandel Àr och det finns dessutom olika definitioner pÄ vad HFT Àr. Detta har skapat ett stort avstÄnd mellan den bild av HFT som Äterges i akademisk forskning och den bild som ges i media.Syftet med uppsatsen Àr att ge en bild av hur högfrekvenshandel fungerar och pÄverkar dagens finansmarknad. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka eventuella för- och nackdelar med högfrekvenshandel. För att kunna förstÄ hur högfrekvenshandeln fungerar inleder vi uppsatsen med en grundlÀggande översikt pÄ hur aktiemarknaden ser ut idag för att sedan komma in pÄ hur högfrekvens- och algoritmhandel fungerar.

Att skapa en uthÄllig projektverksamhet : en studie ur ett HRM-perspektiv om stresshantering i projektintensiva organisationer

Dagens samhÀlle prÀglas av ett antal utvecklingstrender. En framstÄende trend Àr den dramatiska tekniska utvecklingen, som stÀller krav pÄ flexibilitet frÄn företagens sida. En annan aspekt av de pÄgÄende utvecklingstrenderna Àr att humankapitalet förefaller utgöra en allt viktigare faktor för företagen. För att möta dessa förÀndringar har företag i allt större utstrÀckning börjat tillÀmpa projektbaserade arbetsformer. Ytterligare en förÀndring som uppmÀrksammats under senare tid Àr den som berör den svenska folkhÀlsan.

FramgÄngsrika projektteam

Bakgrund: I den litteratur som behandlar projektteam finns det en uppsjö av olika komponenter som tros pÄverka hur ett projektteam kommer att prestera, det vill sÀga om det kommer att bli framgÄngsrikt eller ej. Det finns dels de författare som hÀvdar att det Àr projektteamets design som Àr avgörande för hur projektarbetet kommer att fortlöpa, dels de författare som ger coachingen en avgörande betydelse för projektteamets framgÄng. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att erhÄlla kunskap om hur de tvÄ faktorerna design och coaching medverkar till att ett projektteam nÄr framgÄng. AvgrÀnsningar: Vi har valt att företrÀdesvis presentera vÄrt material utifrÄn ett organisationsteoretiskt perspektiv och har sÄledes inte anammat ett huvudsakligt psykologiskt angreppssÀtt som Àven det kan vara passande pÄ en uppsats av detta slag. Vidare, har vi Àven valt att inte behandla de kulturella aspekter som rör internationella projektteam.

Varför vÀljer organisationer att anlita bÄde en projektledare och en förÀndringsledare?

Traditionellt har förÀndringsprojekt utförts av personer med rollen som projektledare. Idag finns dock en trend bland organisationer att för större och mer komplexa interna förÀndringsprojekt anlita bÄde en projektledare och en eller flera förÀndringsledare.Forskare har under det senaste decenniet stÀllt frÄgor om vem som egentligen bör leda förÀndringsprocesser och vem som har rÀtt kompetens. Flera av dem menar att projektledaren inte ensam bör leda större förÀndringsprojekt och att förÀndringsledaren har en eller flera viktiga roller i förÀndringsprocessen.Det finns inte nÄgon tydlig bild av hur projektledare och förÀndringsledare i interna förÀndringsprojekt kompletterar varandra. I den hÀr studien stÀller vi oss frÄgan varför organisationer vÀljer att anlita bÄde en projektledare och en förÀndringsledare. För att fÄ svar pÄ den övergripande frÄgan har vi studerat rollfördelningen, och vidare vilka aktiviteter som projektledaren respektive förÀndringsledaren förvÀntas utföra samt vilka kompetenser som förvÀntas finnas hos projektledaren respektive förÀndringsledaren.För studien har vi tillÀmpat en kvalitativ metod.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->