Detta arbete presenterar resultatet av ett examensarbete framfört Ät avdelningen PL Hus pÄ Grontmij AB. Syftet med arbetet har varit att identifiera de roll- och ansvarsomrÄden som ges till aktörer under ett projekt, detta för att kunna effektivisera arbetsflödet genom att öka förstÄelse för varandras uppgiftsomrÄden. Studien har genomförts av författarna som Àr teknologer frÄn programmet Byggteknik & Design pÄ Kungliga Tekniska Högskolan och strÀcker sig över 10 veckor under vÄren 2013.Författarna har anvÀnt sig av metoden deltagande observation som lÀmpar sig bÀst nÀr man arbetar pÄ nÀra hÄll med sitt fokusomrÄde. Syftet Àr Àven att jÀmföra hur den lÀrda kunskapen skiljer sig frÄn den praktiska verkligheten. Som studenter Àr man nyfiken över hur vÀl kunskap kan översÀttas till faktiskt handling pÄ ett multiprojektföretag.I tio veckor har författarna interagerat med ett dussin anstÀllda som arbetar pÄ tvÄ separata byggprojekt.

Som svar pÄ ökade krav pÄ IT-relaterade produkter har de sÄ kallade agilautvecklingsmetoderna uppfunnits. FöresprÄkare för agila metoder hÀvdar att bÀttreresultat kan uppnÄs genom minskning av tydliga, strikta kravspecifikationer,dokumentation och planering inom projekt till förmÄn för ett större fokus pÄ smÄsjÀlvorganiserande arbetsgrupper och ett iterativt utvecklingssÀtt.De vÀrderingar och den praxis som Àr förknippade med agila metoder ter sig vara meranpassade för smÄ företag , pÄ grund av den tunga betoningen pÄ smÄ sjÀlvstÀndigagrupper och brist pÄ formell styrning och kontrakt. Syftet med detta examensarbete harsin grund i den oppositionen. Vilka omstÀndigheter uppstÄr nÀr en avdelning pÄ ett stortföretag vill omvandla sin projektmetodik till en agil? Specifikt utförs en fallstudie pÄ enutvecklingsavdelning ett stort IT-företag med över 69 000 anstÀllda vÀrlden över.I det studerade fallet visar resultaten att intresset för agila metoder Àr korrelerat mednÀrheten till mjukvaruutvecklingsprocessen .

Bakgrund: Det blir allt vanligare att organisationer vÀljer att utföra sina aktiviteter i projekt. MÄnga organisationer driver dessutom inte endast ett projekt i taget utan flera projekt bedrivs samtidigt. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av en övergripande hantering av samtliga projekt, vilket dock Àr en komplex uppgift bl.a. p.g.a. att projekten oftast Àr heterogena och att det existerar beroenden mellan projekten.

En systemarkitekts praktik besta?r till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag fo?r fo?ra?ndrings- och utvecklingsarbete, oftast med sto?d av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjo?rskonst. Men de problem jag sta?lls info?r som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanma?nsklig kommunikation i komplexa situationer.Vad ha?nder om vi fokuserar pa? denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om spra?kets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt.

I en allt mer förÀnderlig och globaliserad vÀrld ökar trycket pÄ företagens konkurrensförmÄga. Knowledge Management (KM) behandlar förmÄgan att tillvarata intellektuellt kapital med syfte att överföra kunskap frÄn individ till organisation. VÄr studie Àr formad enligt kvalitativa arbetssÀtt, med en fallstudie pÄ ett globalt, tillverkande företag i Sverige. Rapportens syften Àr att bidra till forskningsomrÄdet KM, undersöka metoder för kunskapshantering med fokus pÄ projektverksamhet samt undersöka i vilken mÄn detta företag Àr en lÀrande organisation. Den teoretiska grunden baseras pÄ omrÄden som identifierades ha en nÀra anknytning till KM och vÄr problemstÀllning; KM, kunskap, projektledare, lÀrande organisationer och företagskultur.

Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivÄer i samhÀllet. Projekt krÀver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid Àr en av de viktigaste bestÄndsdelarna i projekt, och tidsaspekten Àr av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser Àr en annan viktig bestÄndsdel som ocksÄ har en avgörande betydelse ifall projekten nÄr mÄlen. Samtidigt som projektet som arbetssÀtt tilltar, tenderar projekten att vÀxa i storlek.

Denna studies syfte Àr att undersöka de faktorer som motiverar ideella arbetare i evenemangsprojekt samt hur projektledare resonerar och reflekterar kring att motivera ideella arbetare. Studien Àmnar att ta reda pÄ hur projektledare frÄn fyra olika evenemangsprojekt gör för att motivera ideella arbetare. Resultatet kan bidra till att framtida projektledare fÄr tips kring vilka verktyg de kan anvÀnda för att skapa motivation hos sina ideella arbetare.Studiens huvudfrÄgor med tillhörande underfrÄgor Àr:? Hur agerar projektledare för att skapa motivation hos de som arbetar ideellt i evenemangsprojekt?- Vilka delar i projektledarens agerande Àr de mest framgÄngsrika gÀllande att skapa motivation?? Hur tÀnker projektledare kring motivation hos ideella arbetare?- Vad motiverar ideella arbetare i evenemangsprojekt?Resultaten i studien kommer frÄn den kvalitativa metoden informant- och respondentintervju. Intervjuerna hÄlls med fyra olika projektledare, en frÄn varje organisation samt tvÄ ideella arbetare frÄn varje organisation.

Med denna uppsats har forskaren haft som avsikt att presentera hur det fungerar nÀr ett vÀxande företag bedriver interna relationer, intern marknadsföring och samarbete mellan tvÄ utvalda avdelningar. Speciellt dÄ dessa tvÄ avdelningar har ett litet beroende till varandra. Hur löser avdelningar emellan exempelvis eventuella problem som uppstÄr internt samt hur sÀkerstÀller man att avdelningarna Àr servicestödjande, motiverade och hjÀlpsamma gentemot varandra för att lyckas göra ett bra externt arbete.Det har visat sig att medarbetarna pÄ det vÀxande företaget Projectplace vÀrnar om varandra. De personliga relationerna anses vara goda precis som de arbetsrelaterade relationerna. Flera teorier som forskaren valt ut för denna uppsats har visat sig överens stÀmma med det empiriska resultatet, vilket ytterligare stÀrker studiens reliabilitet.

De flesta metoder, verktyg och arbetssÀtt som anvÀnds vid traditionell projektledning har anvÀnts under en lÄng tid trots att de yttre förutsÀtt-ningarna har förÀndrats. Systemutvecklingsbranschen upplevde de traditionella metoderna att driva projekt som oerhört statiska och tröga, dÀrför utvecklades mer lÀttrörliga metoder som kom att kallas agila systemutvecklingsmetoder. Fram till Är 2007 fanns inte en strukturerad process för hur valet och implementeringen av en agil systemutveckl-ingsmetod bör gÄ till. Det finns idag nÄgra ramverk som beskriver hur val och implementering av en agil metod kan bedrivas. Inget av dessa ramverk tar dock i beaktande eller utgÄr ifrÄn en organisations strategi eller vikten av strategisk passform.

Enligt statistik frÄn The Standish Group?s artikel Extreme Chaos (2001) tenderar IT-projekten att oftare fÄ problem med tid, kostnad och kvalité aspekten i jÀmförelse med andra typer av projekt. I vÄr uppsats vill vi försöka förstÄ vad det Àr som skiljer IT-projekt i jÀmförelse med andra projekt. Kan det exempelvis vara sÄ att man anvÀnder sig av fel projektledningsmodell? I denna studie har vi jÀmfört hur projekt utförts i byggbranschen respektive IT-branschen.

The motivation to conduct the study was that external project managers have become more common the last decades. At the same time trust is considered to be a key factor for efficiency and good results for the organisation. The group members? trust in the leader is built on past experiences of both the leader at a personal level, and the leaders? relationship to the task. Trust can also be built over time, when the leader earns trust from the group members.

Generellt utförs ett antal aktiviteter inom loppet av ett produktutvecklingsprojekt. Forskare och nÀringslivspersoner som arbetar inom Àmnet projektledning, menar att de tidiga faserna av ett projekt Àr viktiga att utföra pÄ rÀtt sÀtt för att uppnÄ de mÄl som företaget har satt pÄ produkten som ska utvecklas. De tidiga faserna i ett projekt Àr Àven kallade front-end fasen. Vilka dessa aktiviteter Àr och hur de bör utföras ska detta arbete komma fram till. I denna studie har teorier analyserats i syfte att ta fram aktiviteter som bidrar till minskade ledtider i produktutvecklingsprojekt i fornt-end fasen.

LKAB Àr en statlig högteknologisk mineralkoncern som producerar förÀdlade jÀrnmalmsprodukter. Företaget har sin förÀdlingsverksamhet placerad i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. För att utöka kulrullningskapaciteten i Svappavaara kulsinterverk har ett anlÀggningsprojekt ?Utökad kulrullningskapacitet Svappavaara? utförts. AnlÀggningsprojektet delades in i tvÄ etapper dÀr endast första etappen Àr utförd.

Jag har ordnat min portofolio enligt nedan. Det Àr inte alldeles lÀtt efter att ha arbetat med olika projekt i 22 Är. Jag har valt dessa tre projekt utifrÄn olika kriterier.1. Skara DomkyrkaParallellskiss 1996. Jag var en av fyra arkitekter i projektgruppen.

Som ett sista moment under magisterutbildningen Teknisk Produkt- och Produktionsframtagning skulle ett examensprojekt utföras. Projektgruppen fick kontakt med INIS AB genom handledaren HansSkillius i början av terminen angÄende ett projekt de behövde hjÀlp med.Syftet med projektet var att leverera en lösning pÄ en kundanpassad receptionsterminal som Àr baserad pÄ mjukvaran INIS 4 Check In. Projektgruppen skulle Àven tillÀmpa och fördjupa tidigare inhÀmtade kunskaper inom programmet TPP och ingÄende temaomrÄdet design.Projektet har utförts i fyra olika faser, dessa var förstudie, idégenerering, konceptframtagning och slutförande. Under förstudien lades grunden för det kommande arbetet. BestÀllaren och dess kundanalyserades vilket bidrog till att de dokument som krÀvdes för att projektet skulle kunna genomföras pÄ ett effektivt sÀtt genererades.