Syfte: Studien syftar till att unders?ka nuvarande kost- och n?ringspraxis inom allsvenska fotbollsklubbar 2024 samt identifiera brister och utmaningar i arbetet mot Relative Energy Deficiency in Sport (RED-S). Metod: Enk?tunders?kningen, som baserats p? UEFAs n?ringsriktlinjer, distribuerades via e- post till allsvenska fotbollsklubbar, inneh?llande b?de kvantitativa och kvalitativa fr?gor (n=8). Svaren samlades in under en sexveckorsperiod och ytterligare en enveckasperiod. ?ven kvalitativa intervjuer utf?rdes med en del av klubbarna (n=4). Resultat: En majoritet av respondenterna saknade relevant utbildningsbakgrund inom idrottsnutrition f?r besvarande av fr?gorna, dessa personer bekr?ftades dock genom intervjuerna att vara de med mest insikt/kunskap inom organisationerna.

One year Master's thesis, Degree of master in Business and Economics, School ofBusiness and Economics at Linnaeus University, Management, 4FE10E SpringSemester 2014.Author: Johanna Björklund and Sarah Gustafsson.Mentor: Magnus Forslund.Title: Lean in the public sector - Potential barriers to a long-term Lean work.Background: Organizational changes are something that is constantly done inorganizations, and in the last decade, there has arisen a plethora of different changemodels. A reorganization that is popular among companies today is Lean. Lean is aconcept that was developed within the Japanese automotive industry, but has evolvedfrom the Japanese shop floor and is now a concept that can be found in, for example,several Swedish municipalities.Purpose: The purpose of this study was to create an understanding of why the conceptLean may have difficulty getting a hold in the in the long term.Methodology: The study was done with a qualitative research approach and through anabductive approach. As we intended to create an understanding, of what potentialbarriers that may affect that a Lean work, in some cases, does not become a long-termcondition, it seemed natural to choose a hermeneutic approach to knowledge. Theempirical data collected via individual unstructured interviews, through a groupinterview, and by non-participant observations.

Bakgrund: En stor del av alla projekt inom svensk industri genomförs i en sÄ kallad multiprojektmiljö, d.v.s. i en miljö dÀr flera projekt pÄgÄr samtidigt. Trots detta Àr forskningen inom projektledning i huvudsak inriktad pÄ det enskilda projektet. Projekt Àr i hög grad beroende av den omgivning den verkar inom, men organiseringen av multiprojektmiljön Àr endast delvis utredd. Vidare Àr projektledningslÀran starkt fokuserad pÄ standardisering av projektarbetet för att uppnÄ ökad kontroll och precision.

I de flesta sammanhang som rör organisationsstrukturer höjs idag projektarbetet och projektorganisationen till skyarna. Fler och fler företag vÀljer att arbeta i projektform. I de företag dÀr det förekommer projektarbeten utses en ledare till varje projekt som tillsammans med projektmedlemmarna Àr ett lag som ska arbeta för att projektets mÄl ska nÄs, men det Àr projektledaren som bÀr det huvudsakliga ansvaret för projektet vad gÀller ekonomi, prestation och projektmedlemmar. Projektledarens roll Àr krÀvande och för att kunna hÄlla kontroll pÄ alla parametrar kan det behövas ett system. FrÄgan Àr dock om det upplevs som det hjÀlpmedel det Àr tÀnkt eller om det faktiskt blir en börda för ledaren, eller kanske rent utav bÄde och? UtifrÄn problemomrÄdet har följande problemformulering skapats: Vilka Àr konsekvenserna av anvÀndandet av datorbaserade projektadministrationssystem, vilka Àr skapade för att vara ett stöd men som samtidigt pÄverkar arbetssÀttet, av projektledaren? Syftet Àr att genom anvÀndning av ett deskriptivt tillvÀgagÄngssÀtt undersöka och beskriva hur en projektledare upplever anvÀndandet av ett system och beskriva de för- respektive nackdelar som upplevs.

I takt med att IT vÀxer i samhÀllet driver detta ocksÄ fram efterfrÄgan pÄ IT-system och mjukvaror för att effektivisera organisationer och verksamheter. För att bedriva systemutvecklingsarbete behövs mÀnniskor som utvecklar IT-system. I bÀsta fall motsvarar dessa system kundens förvÀntningar och önskemÄl, men i vÀrsta fall kan systemutvecklingsarbetet utmynna i system som inte Àr till nytta för kunden och slutanvÀndarna. För att skapa hÄllbara och kvalitativa IT-system Àr det viktigt att kunden och slutanvÀndaren sÀtts i fokus genom att mÀnniskorna som hÄller i system-utvecklingsarbetet förstÄr "varför" nÄgot skall skapas och kan sÀtta det i realitet till den miljö som IT-systemet skall fungera i. Systemutveckling mÄste bedrivas utifrÄn flera viktiga principer och faktorer som i sin tur pÄverkar val av utvecklingsmetod och vilken typ av utvecklingsmetod och filosofi som passar stÀlls i relation till hur den rÄdande situationen ser ut.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vilka stressorer som fo?rekommer hos projektledare i interna fo?ra?ndringsprojekt. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva vilka former av ka?nslo- och problemfokuserad coping som projektledare anva?nder i interna fo?ra?ndringsprojekt inom vinstdrivande organisationer.Utifra?n den teoretiska bakgrunden om att fo?ra?ndringsprojekt a?r komplexa, kra?ver prioriteringar av resurser och dessutom ofta mo?ter motsta?nd, identifierades fem olika problemomra?den inom interna fo?ra?ndringsprojekt. En kvalitativ metod anva?ndes fo?r att besvara uppsatsens syfte, da?rsemistrukturerade intervjuer med sex respondenter a?gde rum pa? olika vinstdrivande organisationer i Va?rmland.

Syfte ? Syftet med detta examensarbete Àr att skapa ytterligare förstÄelse för och kartlÀgga de utmaningar som projektorganisationen stÀlls inför nÀr brukarnas och slutanvÀndarnas behov skall fÄngas, tillvaratas och föras vidare via kravspecifikationen i det tidiga projektskedet.Metod ? Examensarbetet Àr utfört i form av en explorativ, abduktiv, kvalitativ inbÀddad fallstudie. Data kommer frÄn insamlad dokumentation och explorativa samt semi-strukturerade intervjuer. Tre olika projekt har undersökts och totalt genomfördes ca 15 intervjuer. Insamlad data kodades, tematiserades och kategoriserades genom s.k.

SammanfattningI denna studie har vi valt att fokusera oss pÄ den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i nÄgon slags projektform Àr nÄgot som blir mer pÄ arbetsmarknaden. De krav som stÀlls pÄ en projektgrupp men framförallt pÄ projektledaren kan ibland strÀcka sig till att bli omÀnskliga. Genom att ha en vÀl fungerad intern kommunikation sÄ kan man förhindra mÄnga onödiga konflikter som kan uppstÄ i en miljö som krÀver hög effektivitet. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att pÄvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebÀr och hur en projektledare kan vÀlja att förmedla sitt budskap till gruppen.För att ta reda pÄ hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det Àr den data som ligger till grund för vÄr analys.

TM-konsult Àr ett Norrlandsbaserat projekteringsföretag som verkar inom samtliga discipliner i tidiga skeden, projektering och projektledning. För att verka som ett konkurrenskraftigt företag inom projektering i Sverige krÀvs en rad ingredienser. NÄgra av dessa Àr moderna arbetsmetoder, moderna verktyg och kompetent personal. TM-konsults kontor i HÀrnösand Àr företagets sydligaste sÀte och det kontor som konkurrerar om jobben i nÀromrÄdet och Stockholmsregionen. Kontoret Àr ur en strategisk synpunkt viktigt för företaget.

Bakgrund: ?MÄlstyrning tydliggör stÀllda krav, medger en riktig och effektiv resursanvÀndning, ger ett bÀttre verksamhetsresultat, ger alla anstÀllda möjlighet att pÄverka sitt eget arbete, ger större ansvar Ät den enskilde, skapar utrymme för anstÀlldas kreativitet, initiativförmÄga och delaktighet, höjer trivseln och förbÀttrar arbetsmiljön? (Svensson, 1993:21). Att döma av Svenssons ord framstÄr mÄlstyrning som lösningen pÄ företagsvÀrldens alla problem. Fairhurst (1996:11) som skriver om nyretorikens framing (inramning), drar i sin forskning slutsatsen att retorisk medvetenhet ökar sannolikheten för att nÄ mÄl. Men hur gÄr det till i praktiken?Syfte: Vi vill med denna studie öka förstÄelsen för ledares styrning mot uppstÀllda mÄl utifrÄn ett retoriskt perspektiv.

Projekt har blivit en allt vanligare arbetsform i dagens organisationer, men trots arbetsformens ökande popularitet inom flera olika sektorer sÄ Àr det inte ovanligt att problem uppstÄr i samband med ett projekt. För att erhÄlla en ökad kontroll över ett projekt har dÀrför sofistikerade projektstyrningsmetoder utvecklats, frÀmst av militÀra myndigheter i USA. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur en av de framtagna metoderna, EVM, kan vara ett verktyg för projektstyrning och hur metoden bör implementeras. Vi har ocksÄ undersökt vilka problem som kan uppstÄ vid ett byte av projekstyrningsmetod. För att uppnÄ syftet med uppsatsen har vi genomfört en omfattande litteraturstudie samt en fallstudie pÄ SSAB TunnplÄt i LuleÄ.

Sedan 1940-talet har uppfattningen kring ledarskap gÄtt frÄn att man Àr född till ledare, till att alla kan utvecklas. Det finns olika sÀtt att bli projektledare i en organisation. Denna studie undersöker vad det innebÀr nÀr en ledare Àr utbildad inom ledarskap och inte projektets ÀmnesomrÄde. Att vara projektledare handlar inte om att ha stor kunskap inom projektomrÄdet. Man mÄste vara en person som kan planera arbete, kommunicera effektivt, komma överens med alla slags mÀnniskor och skapa god stÀmning.

Projektarbete har blivit en alltmer vanlig företeelse inom moderna organisationer. NÀstintill alla organisationer arbetar idag med projekt som ett komplement till den dagliga linjeverksamheten. I dagens samhÀlle sker förÀndringar allt snabbare och traditionella riktlinjer inom projektledning visar pÄ brister i hanteringen av denna förÀnderliga omvÀrld och den osÀkerhet som uppstÄr pÄ grund av förÀndringarna. I denna uppsats har vi valt att intervjua ett urval erfarna projektledare inom IT/Telecombranschen. Detta för att utreda hur en förÀnderlig omvÀrld och osÀkerhet pÄverkar planering, som traditionellt sker genom att bryta ner projektet i olika faser.

SammanfattningI denna studie har vi valt att fokusera oss pÄ den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i nÄgon slags projektform Àr nÄgot som blir mer pÄ arbetsmarknaden. De krav som stÀlls pÄ en projektgrupp men framförallt pÄ projektledaren kan ibland strÀcka sig till att bli omÀnskliga. Genom att ha en vÀl fungerad intern kommunikation sÄ kan man förhindra mÄnga onödiga konflikter som kan uppstÄ i en miljö som krÀver hög effektivitet. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att pÄvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebÀr och hur en projektledare kan vÀlja att förmedla sitt budskap till gruppen.För att ta reda pÄ hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det Àr den data som ligger till grund för vÄr analys.

Projektarbete har blivit en vanlig arbetsform i organisationer. Alfa Laval Àr ett företag som utnyttjar projektarbete för att utveckla verksamheten. Projekten leder dock inte alltid till de resultat som förvÀntas. För att analysera denna diskrepans vill jag lyfta fram projektledarnas uppfattning om sin arbetssituation. Studiens syfte Àr att belysa och analysera villkor för projektledarnas kompetensutveckling inom ramen för OD Supplys verksamhet.