Bakgrund: En stor del av alla projekt inom svensk industri genomförs i en sÄ kallad multiprojektmiljö, d.v.s. i en miljö dÀr flera projekt pÄgÄr samtidigt. Trots detta Àr forskningen inom projektledning i huvudsak inriktad pÄ det enskilda projektet. Projekt Àr i hög grad beroende av den omgivning den verkar inom, men organiseringen av multiprojektmiljön Àr endast delvis utredd. Vidare Àr projektledningslÀran starkt fokuserad pÄ standardisering av projektarbetet för att uppnÄ ökad kontroll och precision.

I de flesta sammanhang som rör organisationsstrukturer höjs idag projektarbetet och projektorganisationen till skyarna. Fler och fler företag vÀljer att arbeta i projektform. I de företag dÀr det förekommer projektarbeten utses en ledare till varje projekt som tillsammans med projektmedlemmarna Àr ett lag som ska arbeta för att projektets mÄl ska nÄs, men det Àr projektledaren som bÀr det huvudsakliga ansvaret för projektet vad gÀller ekonomi, prestation och projektmedlemmar. Projektledarens roll Àr krÀvande och för att kunna hÄlla kontroll pÄ alla parametrar kan det behövas ett system. FrÄgan Àr dock om det upplevs som det hjÀlpmedel det Àr tÀnkt eller om det faktiskt blir en börda för ledaren, eller kanske rent utav bÄde och? UtifrÄn problemomrÄdet har följande problemformulering skapats: Vilka Àr konsekvenserna av anvÀndandet av datorbaserade projektadministrationssystem, vilka Àr skapade för att vara ett stöd men som samtidigt pÄverkar arbetssÀttet, av projektledaren? Syftet Àr att genom anvÀndning av ett deskriptivt tillvÀgagÄngssÀtt undersöka och beskriva hur en projektledare upplever anvÀndandet av ett system och beskriva de för- respektive nackdelar som upplevs.

I takt med att IT vÀxer i samhÀllet driver detta ocksÄ fram efterfrÄgan pÄ IT-system och mjukvaror för att effektivisera organisationer och verksamheter. För att bedriva systemutvecklingsarbete behövs mÀnniskor som utvecklar IT-system. I bÀsta fall motsvarar dessa system kundens förvÀntningar och önskemÄl, men i vÀrsta fall kan systemutvecklingsarbetet utmynna i system som inte Àr till nytta för kunden och slutanvÀndarna. För att skapa hÄllbara och kvalitativa IT-system Àr det viktigt att kunden och slutanvÀndaren sÀtts i fokus genom att mÀnniskorna som hÄller i system-utvecklingsarbetet förstÄr "varför" nÄgot skall skapas och kan sÀtta det i realitet till den miljö som IT-systemet skall fungera i. Systemutveckling mÄste bedrivas utifrÄn flera viktiga principer och faktorer som i sin tur pÄverkar val av utvecklingsmetod och vilken typ av utvecklingsmetod och filosofi som passar stÀlls i relation till hur den rÄdande situationen ser ut.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vilka stressorer som fo?rekommer hos projektledare i interna fo?ra?ndringsprojekt. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva vilka former av ka?nslo- och problemfokuserad coping som projektledare anva?nder i interna fo?ra?ndringsprojekt inom vinstdrivande organisationer.Utifra?n den teoretiska bakgrunden om att fo?ra?ndringsprojekt a?r komplexa, kra?ver prioriteringar av resurser och dessutom ofta mo?ter motsta?nd, identifierades fem olika problemomra?den inom interna fo?ra?ndringsprojekt. En kvalitativ metod anva?ndes fo?r att besvara uppsatsens syfte, da?rsemistrukturerade intervjuer med sex respondenter a?gde rum pa? olika vinstdrivande organisationer i Va?rmland.

Syfte ? Syftet med detta examensarbete Àr att skapa ytterligare förstÄelse för och kartlÀgga de utmaningar som projektorganisationen stÀlls inför nÀr brukarnas och slutanvÀndarnas behov skall fÄngas, tillvaratas och föras vidare via kravspecifikationen i det tidiga projektskedet.Metod ? Examensarbetet Àr utfört i form av en explorativ, abduktiv, kvalitativ inbÀddad fallstudie. Data kommer frÄn insamlad dokumentation och explorativa samt semi-strukturerade intervjuer. Tre olika projekt har undersökts och totalt genomfördes ca 15 intervjuer. Insamlad data kodades, tematiserades och kategoriserades genom s.k.

SammanfattningI denna studie har vi valt att fokusera oss pÄ den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i nÄgon slags projektform Àr nÄgot som blir mer pÄ arbetsmarknaden. De krav som stÀlls pÄ en projektgrupp men framförallt pÄ projektledaren kan ibland strÀcka sig till att bli omÀnskliga. Genom att ha en vÀl fungerad intern kommunikation sÄ kan man förhindra mÄnga onödiga konflikter som kan uppstÄ i en miljö som krÀver hög effektivitet. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att pÄvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebÀr och hur en projektledare kan vÀlja att förmedla sitt budskap till gruppen.För att ta reda pÄ hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det Àr den data som ligger till grund för vÄr analys.

TM-konsult Àr ett Norrlandsbaserat projekteringsföretag som verkar inom samtliga discipliner i tidiga skeden, projektering och projektledning. För att verka som ett konkurrenskraftigt företag inom projektering i Sverige krÀvs en rad ingredienser. NÄgra av dessa Àr moderna arbetsmetoder, moderna verktyg och kompetent personal. TM-konsults kontor i HÀrnösand Àr företagets sydligaste sÀte och det kontor som konkurrerar om jobben i nÀromrÄdet och Stockholmsregionen. Kontoret Àr ur en strategisk synpunkt viktigt för företaget.

Bakgrund: ?MÄlstyrning tydliggör stÀllda krav, medger en riktig och effektiv resursanvÀndning, ger ett bÀttre verksamhetsresultat, ger alla anstÀllda möjlighet att pÄverka sitt eget arbete, ger större ansvar Ät den enskilde, skapar utrymme för anstÀlldas kreativitet, initiativförmÄga och delaktighet, höjer trivseln och förbÀttrar arbetsmiljön? (Svensson, 1993:21). Att döma av Svenssons ord framstÄr mÄlstyrning som lösningen pÄ företagsvÀrldens alla problem. Fairhurst (1996:11) som skriver om nyretorikens framing (inramning), drar i sin forskning slutsatsen att retorisk medvetenhet ökar sannolikheten för att nÄ mÄl. Men hur gÄr det till i praktiken?Syfte: Vi vill med denna studie öka förstÄelsen för ledares styrning mot uppstÀllda mÄl utifrÄn ett retoriskt perspektiv.

Projekt har blivit en allt vanligare arbetsform i dagens organisationer, men trots arbetsformens ökande popularitet inom flera olika sektorer sÄ Àr det inte ovanligt att problem uppstÄr i samband med ett projekt. För att erhÄlla en ökad kontroll över ett projekt har dÀrför sofistikerade projektstyrningsmetoder utvecklats, frÀmst av militÀra myndigheter i USA. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur en av de framtagna metoderna, EVM, kan vara ett verktyg för projektstyrning och hur metoden bör implementeras. Vi har ocksÄ undersökt vilka problem som kan uppstÄ vid ett byte av projekstyrningsmetod. För att uppnÄ syftet med uppsatsen har vi genomfört en omfattande litteraturstudie samt en fallstudie pÄ SSAB TunnplÄt i LuleÄ.

Sedan 1940-talet har uppfattningen kring ledarskap gÄtt frÄn att man Àr född till ledare, till att alla kan utvecklas. Det finns olika sÀtt att bli projektledare i en organisation. Denna studie undersöker vad det innebÀr nÀr en ledare Àr utbildad inom ledarskap och inte projektets ÀmnesomrÄde. Att vara projektledare handlar inte om att ha stor kunskap inom projektomrÄdet. Man mÄste vara en person som kan planera arbete, kommunicera effektivt, komma överens med alla slags mÀnniskor och skapa god stÀmning.

Projektarbete har blivit en alltmer vanlig företeelse inom moderna organisationer. NÀstintill alla organisationer arbetar idag med projekt som ett komplement till den dagliga linjeverksamheten. I dagens samhÀlle sker förÀndringar allt snabbare och traditionella riktlinjer inom projektledning visar pÄ brister i hanteringen av denna förÀnderliga omvÀrld och den osÀkerhet som uppstÄr pÄ grund av förÀndringarna. I denna uppsats har vi valt att intervjua ett urval erfarna projektledare inom IT/Telecombranschen. Detta för att utreda hur en förÀnderlig omvÀrld och osÀkerhet pÄverkar planering, som traditionellt sker genom att bryta ner projektet i olika faser.

SammanfattningI denna studie har vi valt att fokusera oss pÄ den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i nÄgon slags projektform Àr nÄgot som blir mer pÄ arbetsmarknaden. De krav som stÀlls pÄ en projektgrupp men framförallt pÄ projektledaren kan ibland strÀcka sig till att bli omÀnskliga. Genom att ha en vÀl fungerad intern kommunikation sÄ kan man förhindra mÄnga onödiga konflikter som kan uppstÄ i en miljö som krÀver hög effektivitet. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att pÄvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebÀr och hur en projektledare kan vÀlja att förmedla sitt budskap till gruppen.För att ta reda pÄ hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det Àr den data som ligger till grund för vÄr analys.

Projektarbete har blivit en vanlig arbetsform i organisationer. Alfa Laval Àr ett företag som utnyttjar projektarbete för att utveckla verksamheten. Projekten leder dock inte alltid till de resultat som förvÀntas. För att analysera denna diskrepans vill jag lyfta fram projektledarnas uppfattning om sin arbetssituation. Studiens syfte Àr att belysa och analysera villkor för projektledarnas kompetensutveckling inom ramen för OD Supplys verksamhet.

I en tid nÀr globaliseringen ökar och det blir allt vanligare att organisationer anvÀnder multinationella projektteam, sÄ det finns goda skÀl att fördjupa sig i hur dessa team kan ledas pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med den hÀr studien Àr att utforska hur projektledare tillÀmpar ledarskapsstrategier för att hantera och dra nytta av pluralismen i projekt med multinationella projektgrupper.Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr de tre strategier för att leda multinationella team som identifierats av Chevrier (2003): lÄt-gÄ-ledarskap, relationsorientering och gemensam yrkes- eller organisationskultur. Grunddragen i de respektive strategierna Àr att lÀmna det upp till projektmedlemmarna att pÄ egen hand att överbrygga barriÀrerna; att frÀmja utveckling av relationer och ömsesidigt acceptabla rutiner; att förlita sig pÄ redan etablerade yrkes- eller organisationskulturer. Resultatet har Àven relaterats till bilden av norsk ledarstil i befintlig teori; en ledarstil som prÀglas av jÀmlikhet, kollektivism och konsensus. Det empiriska underlaget för studien har samlats in med hjÀlp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer.

SyfteHuvudsyftet med studien var att utreda huruvida en besÀttning som har en instruerande trÀnare utvecklas fortare Àn en besÀttning som ej har nÄgon instruerande trÀnare. Ytterligare ett syfte med studien var att kunna dra större paralleller till trÀnarens betydelse för seglarnas utveckling.MetodDÄ mÄlsÀttningen var att fÄ en ökad förstÄelse för hur trÀnaren pÄverkar utvecklingen av seglarna valde jag att utgÄ frÄn en kvalitativ metod. Undersökningen har gjorts i tvÄ trÀningsgrupper hos Kungliga segelsÀllskapet i Stockholm dÀr jag Àr huvudtrÀnare och har det övergripande ansvaret för trÀningen. Dessa grupper bestÄr enbart av jollar som seglas utav tvÄ personer. TvÄ besÀttningar (fyra personer) i var trÀningsgrupp valdes slumpmÀssigt ut till studien.