Sökresultat:
353 Uppsatser om Ensprćkig ideologi - Sida 14 av 24
Rödgrön dagspress : En studie om Dagens ETC:s nyhetsvÀrdering, ett alternativ i ett borgerligt medielandskap
I januari 2014 startade Dagens ETC som en ny dagstidning med rödgrön profil.                 Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur en rödgrön journalistik ser ut och hur den skiljer sig frÄn en borgerlig tidning. I uppsatsen undersöks om och i sÄ fall hur Dagens ETC skiljer sig frÄn Dagens Nyheter i nyhetsvÀrdering, perspektiv och gestaltning. Uppsatsen bestÄr av tre undersökningar. Genom en kvantitativ innehÄllsanalys av nyhetsartiklar frÄn Dagens ETC och Dagens Nyheter undersöks om och hur nyhetsvÀrderingen i Dagens ETC skiljer sig frÄn nyhetsvÀrderingen i Dagens Nyheter.
Hur farligt var det för en ung kvinna att cykla förbi Eurostop? : ?-En studie om hur risk-�och hotbilden skapades i Nerikes Allehanda och hur unga kvinnor pÄverkades
Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt ICA-reklamen gestaltar Sverige. Med nationalism, myter och ideologi som teoretiska utgÄngspunkter syftar uppsatsen till att komma nÀrmare hur myten om Sverige rekonstrueras i ICA:s reklamfilmer, samt vilken roll ICA har i det Sverige som framstÀlls.Efter en förstudie pÄ de av ICA:s reklamfilmer som sÀnts i TV det senaste halvÄret har ett strategiskt val gjorts. UtifrÄn ett semiotiskt angreppssÀtt har en kvalitativ innehÄllsanalys genomförts pÄ tre av ICA:s reklamfilmer frÄn 2014. Analysen visar att genom anvÀndningen av tecken som symboliserar Sverige i reklamfilmerna konstrueras myter om den svenska familjen, svensken och Sverige. ICA bidrar dÀrmed genom sina reklamfilmer till mytifieringen av Sverige.Slutsatserna dras till att genom de hÀr tre reklamfilmerna gestaltar ICA Sverige som ett land med hÀlsosamma och medvetna invÄnare som helst Àter svenskproducerad mat och lever i kÀrnfamiljskonstellationer.
Sverigedemokraterna. : En kritisk diskursanalys av medias framstÀllning avpartiet.
SammanfattningSverigedemokraterna (SD) Àr ett parti som har befunnit sig i hetluften under det gÄngnavalÄret. Vi har valt, att genom en kritisk diskursanalys analysera och presentera hur media iform av dags- och kvÀllspress konstruerar talet om Sverigedemokraterna. Det teoretiskaramverk vi genomfört studien inom rör socialkonstruktionismen, dÀr vi utgÄtt frÄn att allt i vÄromgivning Àr socialt konstruerat. Tidigare forskning har visats oss hur olika medier anpassarsina texter efter sociala och ekonomiska intressen och att all information vi tar del av Àrkonstruerad. Forskning kring rasism och fascism i Sveriges historia samt forskning kring detdiskursanalytiska perspektivet har hjÀlpt oss att uppnÄ vÄrt syfte.
Amie L. Thomassons kritik av John R. Searles teori
Amie L. Thomasson kritiserar i Foundations for a social ontology1 John R. Searles teori om hur vÄr sociala verklighet Àr uppbyggd och konstruerad2. Thomasson argumenterar för att Searles teori Àr för snÀv för att kunna fÄnga hela vidden av vÄr sociala tillvaro. För att visa att Searle inte har tÀckning för sitt ansprÄk att teorin Àr fullödig inriktar Thomasson sin kritik i huvudsak pÄ tvÄ av Searles stÄndpunkter: att alla institutionella fakta bottnar i fysiska fakta och att alla institutionella fakta Àr sjÀlvrefererande.
Medierna och "förortens goda krafter" : En kritisk diskursanalys av medierepresentationer i rapporteringen om Rinkeby och Rinkebyakademien
I denna uppsats undersöks hur förorten representeras i sju artiklar om Rinkeby och specialskolan Rinkebyakademien, publicerade pÄ nyhetsplats i tre av Sveriges största dagstidningar. Sex av artiklarna Àr frÄn 2010 och en Àr frÄn 2012. Genom tillÀmpning av Stuart Halls representationsteori och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, uttolkar vi betydelsen av de antaganden om vÀrlden som förekommer i artiklarna. DÀrefter analyserar vi antagandena i förhÄllande till den sociala kontext som Àr det svenska samhÀllet. En kontext i vilken förorten Àr socialt underordnad andra delar av staden i en oförhandlad maktrelation.
Drivkrafter bakom diversifiering i lantbruksföretag
Ett av mÄlen inom Landsbygdsprogrammet Àr att frÀmja en levande landsbygd (www, jsv, 2012). En av ÄtgÀrderna Àr att arbeta för en ökad tillvÀxt av företagandet pÄ landsbygden. Landsbygdsprogrammet ger stöd till diversifiering av lantbruksföretag i syfte att utveckla nya verksamhetsgrenar och öka lönsamheten. Diversifiering syftar till att skapa och utveckla marknaden och företagets produkter och tjÀnster. Att bedriva gÄrdsbutik Àr ett sÀtt att skapa ett ökat vÀrde för sina egenproducerade produkter.
Vem tillhör mÄngkulturen? Ideologi, förkroppsligande och grÀnsdragningar i svenskÀmnenas lÀroplaner
In 2011, the new upper secondary school curriculum Lgy 11 set out to distinguish the
characteristics of the two subjects Swedish and Swedish as a second language. This thesis analyzes the consequences, or rather the underlying premises for such a characterization with the contradictory ideologies of the multicultural society as a point of departure. Using theories of cultural and linguistic hegemony, the thesis applies an ideological critique to the comparative text analysis of the two curriculums. The aim is to reveal the underlying assumptions of the two student bases as representatives of the majority society and the minorities. The results show that the characterizations of the two subjects are dominantly made along the line of the multicultural experience versus linguistic and cultural heritage.
En udda blomma i ideologirabatten : En kritisk diskursanalys av Sverigedemokraterna i samhÀllskunskapslÀroböcker
Denna uppsats har som syfte att undersöka vilka diskurser gÀllande Sverigedemokraterna som konstrueras i ett antal samhÀllskunskapslÀroböcker vilka Àr riktade mot gymnasieskolans kurser. Med utgÄngspunkt i den kritiska diskursanalysen (CDA) analyseras texterna kvalitativt med fokus pÄ tvÄ specifika aspekter gÀllande framstÀllningen av Sverigedemokraterna: hur partiets ideologi definieras samt pÄ vilket sÀtt partiets historia och bakgrund berörs. Genom undersökningen dras slutsatsen att lÀroböckerna i avseende av diskurser kring ideologin framförallt reproducerar diskurser som Äterfinns hos kritiker till partiet. De ideologiska definitioner som Sverigedemokraterna sjÀlva anvÀnder Äterfinns i mycket liten utstrÀckning. I avseende av diskurser kring historien Àr förhÄllandena snara motsatta dÄ mycket litet fokus lÀggs pÄ beskrivningen av partiets kontroversiella och radikala historia, nÄgot som partikritiker ofta lyfter fram som nÄgot centralt i förstÄelsen av partiet.
UpphovsrÀtten i det generella intellektets era
This text examines the ideological positions, as they appear in texts of central importance, of four Swedish protagonists ? AntipiratbyrÄn, KonstnÀrliga och litterÀra yrkesutövares samarbetsnÀmnd, Creative Commons i Sverige and PiratbyrÄn ? in copyright issues. The critical analysis is focusing on three themes ? economy, culture and civic rights and responsibilities ? and poses the questions of how the ideology of the protagonists relates to the changing processes between culture and economy in the society of today, and which interest of classes, understood in Marxist terms, they favour. Before defining the theory and method of the inquiry the authors give their understanding of the changing processes between economy and culture.
Pluralism eller propaganda? En ideologianalys av franska Front nationals folkbibliotekspolitik och debatten kring denna
The focus of this master thesis is the library politics of the French Right wing party the National Front and the debate that followed the application of this politics. This qualitative study is divided into two parts where the critics to this politics represents one side and the adherents the other. The critics are composed by representatives from the French, Swedish and ? to some extent ? international library sector, while the adherent side is made up of politicians from the National Front and their adherents. The empiric material mostly consists of articles published in library, Right wing and daily press.
En gÄng atenare alltid atenare : En kvalitativ studie av gemenskapen i den allmÀnborgerliga studentföreningen Ateneum
Problem/Bakgrund: Arbetet behandlar sociala strukturer och samvaro mellan medlemmar i studentföreningen Ateneum och undersöker hur de diskurser som ligger som grund för den politiska gemenskapen pÄverkar sÀttet att umgÄs och tala om sig sjÀlv.Syfte: Mitt syfte Àr att redogöra för hur gemenskapen medlemmarna emellan konstrueras och reproduceras utifrÄn deras politiska ideologi.Kortfattad beskrivning av uppsatsens utgÄngspunkter och undersökningens upplÀgg: Jag anvÀnder mig av kvalitativ metod dÀr fokus ligger pÄ den individuella upplevelsen ur ett etnometodologiskt perspektiv. Jag ger en bakgrundsbeskrivning av föreningen och redogör för mitt metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt samt eget intresse och förförstÄelse för fenomenet. Detta följs av ett avsnitt om mina teoretiska utgÄngspunkter och dÀrefter analysen. Arbetet avslutas med en sammanfattning.Slutsatser/Resultat: Upplevelsen av gemenskapen i föreningen prÀglas av motsÀttningar mellan diskursen om öppenhet och tolerans för skilda Äsikter och diskursen om en enad ideologisk front dÀr medlemmarna gör ansprÄk pÄ en "sann" tolkning av verkligheten. Den senare genererar motstÄnd mot gÀllande politiska doktriner och tar sig uttryck i olika motstÄndsstrategier, som i sin tur för medlemmarna nÀrmare varandra.
?Rumsrena eller rasister?? VÀrdekonflikter i lÀroböcker mellan Sverigedemokraterna och skolans vÀrdegrund
Jag har med kritisk diskursanalys som metod och teori undersökt hur det politiska partiet Sverigedemokraterna (SD) och den vÀrdekonflikt som finns mellan dem och skolans vÀrdegrund framstÀlls i samhÀllskunskapsböcker. Texterna jag analyserat Àr beskrivningar och förklaringar av begrepp, företeelser och ideologier som tillskrivs SD i lÀroböckerna. SD beskrivs som ett litet parti i förÀndring som tjÀnar en oförtjÀnt stor roll i partipolitiken. Att de kommit in i det etablerade politiska sammanhanget Àr pÄ grund av att de försökt stÀda rent partiet frÄn frÀmlingsfientlighet och rasism. SD beskrivs vara konservativt, nationalistiskt och frÀmlingsfientligt samt motstÄndare till mÄngkultur, vill assimilera invandrare och stoppa invandring till Sverige.
Ămnestraditioner i historieĂ€mnet. Exemplet Lektion.se
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa Àmnestraditioner i skolÀmnet historia för gymnasiet utifrÄn exemplet; de populÀraste utlagda/publicerade lÀromedlen pÄ Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av tvÄ av de populÀraste texterna/lÀromedlen frÄn Lektion.se för att besvara frÄgorna: Vilka Àmnestraditioner finns representerade bland de populÀraste lÀromedlen? Och vilka Àmnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera Àmnestraditioner sÄ undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar pÄ att det i mÄnga fall Àr en traditionellt faktaspÀckad historieundervisning dÀr den svenska mannen Àr norm i en genetisk framstÀllning av historien som styrs av strukturella förÀndringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrÀdda.
?Varje bok skall vara en gatsten?: En studie av ideologiska bokförlag pÄ det svenska litterÀra fÀltet.
The purpose of this thesis is to examine a selection of ideological publishing houses in Sweden today. We want to examine where they are situated in the literary society, their terms and prerequisites. This is achieved through interviews with informants from each of the publishing houses, which we analyze with concepts from the culture sociologist Pierre Bourdieu. The publishing houses are also put in context through information from other actors in the literary field, together with previous research and other material about the Swedish book market. The main research problem in the thesis is to examine the relations between the selected publishing houses ? which profile themselves as ideological ? and the literary field where they exist.
Propagandaministerierna? En studie av tre myndigheter och deras opinionsbildande verksamhet
Titel: Propagandaministerierna? En studie av tre myndigheter och deras opinionsbildande verksamhetFörfattare: Pontus HaagUppdragsgivare: MOVE ? Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhetKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskap vid insti?tutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs uni?versitet.Termin: VÄrterminen 2009Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 63 exklusive bilagorSyfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida opinions?bildning av mer ideologisk karaktÀr förekommer samt om det finns ett aktivt arbete med att pÄverka mÀnniskors uppfattning om de tre myndigheterna.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Genomförda samtalsintervjuer med sex representanter med an?svar för information och kommunikation pÄ Energimyndigheten, Fiskeriverket och FörsÀkringskassan.Huvudresultat: Studiens huvudsakliga resultat visar att de tre undersökta myndigheterna inte kan karakteriseras som den typ av ideolo?giska myndigheters som Bo Rothstein hÀvdar att mÄnga svens?ka myndigheter har förvandlats till. Energimyndigheten Àr den myndighet som faller nÀrmast beskrivningen av en ideologi?producerande statsapparat. Myndigheten saknar ocksÄ helt le?gala styrmedel och anvÀnder sig nÀstan uteslutande av opini?onsbildning för att uppnÄ sina mÄl.