I denna uppsats undersöks hur läroböcker i historia från år 1960 till år 2010 för gymnasieskolan framställt spanska och finska inbördeskriget i syfte att jämföra framställningarna över tid. Studien är kvalitativ i form av en textanalys där undersökningsobjektet varit historieläroböckers texter om finska och spanska inbördeskriget. Uppsatsen undersöker likheter och skillnader men också framställningarna av inbördeskrigens ideologiska anknytningar.Uppsatsen utgår från läroplansteori och analyseras utifrån definitioner av begreppen ideologi och hegemoni. Begreppen har använts som utgångspunkt för att ställa frågor till texterna som sedan analyseras utifrån en operationalisering av begreppen, vilket för studien inneburit att vi undersökt, bland annat, orsaker, konsekvenser och bildanvändning i framställningarna. Resultaten av studien visar på likheter i framställningen av det spanska inbördeskriget samt det finska inbördeskriget.

The purpose of this master thesis is to examine how the relationship between humans and nature is expressed in the imaginative literature. My aim is to identify ideological reproductions in the analyzed works. Therefore I have chosen one work from late 19th century and one from late 20th century. This makes it possible to examine the contextual anchorage of the found ideological expressions. The study?s theoretical framework is primarily based on ecocriticism, and especially on Greg Garrard?s and Kate Soper?s thoughts.

En fr?ga som ?r aktuell bland tredje ?rets studenter p? antropologprogrammet p? G?teborgs universitet ?r hur man g?r tillv?ga f?r att f? arbete efter examen, speciellt g?llande arbeten d?r man f?r till?mpa antropologisk kompetens. Denna studie unders?ker hur man blir professionell med en kompetens fr?n en utbildning som saknar f?rankring i ett specifikt yrke. Studien unders?ker ?ven vad utmaningarna ?r f?r att arbeta med antropologi p? ett professionellt s?tt utanf?r akademin och hur man navigerar som antropolog p? arbetsmarknaden, utanf?r akademin. F?r att visa detta framh?vs s?v?l nyexaminerade som arbetserfarna antropologers situationer, ber?ttelser, perspektiv och m?nster.

The Swedish Library Classification System, known as the SAB-system, can be viewed as a product of the cultural and social norms and values in Sweden during the time in which it was created and subsequently reviewed. The main purpose of this master?s thesis is to examine the archaeology section J in the SAB-system, in order to observe if values and norms within this discipline had any impact on the Swedish Library classification system. Our intention is therefore to verify any correspondence between the choice of topics and hierarchical structure of that section, and the values and norms that ruled the Swedish society during the 20th century at large but with particular emphasis to the academic discipline of Archaeology. At the present, Archaeology is often disputed as a value-free interpretive science.

Democracy has been a part of the Swedish society for a long period of time and it is also a part of the Swedish elementary school curriculum, in which you can find a number of statements that expresses that the Swedish elementary school should socialize the children into becoming role model citizens. This also conjures with the available research that describes schools in general as socializing. This led me to a question that hasn?t been answered: How much of the curriculums reasons for socialization the pupils are based on democratic values and how much of it can be dated back to events prior to the curriculum?The methodological approach is an analysis of ideologies as described by Sven-Eric Liedman and Ingemar Nilsson in Ideologi och ideologianalys. The text is focusing on the fact that a text has two layers; one is the manifest which is roughly the same as explicit or present in the text.

Given the current geopolitical situation in Europe and the upcoming election for the European Parliament, it is important to further analyse individuals? attitudes towards European integration, specifically the Common Security and Defence Policy (CSDP). This analysis aims to gain a deeper understanding of individuals attitude towards CSDP. Therefore, the objective of this study is to analyse which factors that plays a leading role in influencing individuals? attitude towards CSDP.

Vad som kanske kan kallas den traditionella förklaringsmodellen för metaforer inom filosofin, hänvisar till metaforisk mening, en mening som sägs uttryckas av metaforer parallellt med deras bokstavliga mening. Det har också gjorts försök att skissera system för hur den metaforiska meningen kan vaskas fram ur den bokstavliga.I ?What Metaphors Mean? kritiserade Donald Davidson sådana teorier och försök, och sa att man måste överge föreställningen om den metaforiska meningen. Metaforer, skrev Davidson, betyder inget utöver det de betyder bokstavligen, och alla effekter de har som ?vanligt? språk inte har, åstadkommer de med andra medel än de lingvistiska.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter gestaltat de tre kärnkraftolyckorna i Harrisburg 1979, Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011. I undersökningen jämförs de båda tidningarna med varandra samt förändringen som skett mellan 1979 och 2011. Författaren söker också efter spår av kärnkraftens ideologiska sammanhang i texterna, som i denna studie kopplas till ekologismen.Studien utgår från en ideologisk teori. En ideologi är en samling idéer som tillsammans skapar en övertygelse. Anhängare till ideologin strävar efter att så många som möjligt ska dela denna övertygelse, så att den blir dominerande i samhället.

Tolvstegsbehandling är en vanligt förekommande behandlingsmetod för alkohol- och narkotikamissbruk. Det har av tradition beskrivits som ett drogfritt behandlingsalternativ. Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2007) rekommenderar vissa läkemedel i kombination med strukturerad psykosocial behandling. Frågan väcktes om detta är förenligt med behandlingsideologin. Studien syftade till att undersöka tolvstegsbehandlares upplevelser av vad tolvstegsideologin består av samt om möjlighet finns till förändring och influenser av behandlingskulturen.

William G. Lycan undersöker i sin bok Philosophy of Language: a Contemporary Introduction möjligheten att förklara lingvistisk mening utifrån verifikationismen. Han lägger fram en mängd invändningar som tillsammans skall omkullkasta projektet. Då jag läst Lycans argument några gånger slås jag av det attraktiva med verifikationismens idé och av att jag vill syna kritiken lite närmre. Sammanfattningsvis skriver Lycan att verifikationismen utesluter en mängd uppenbarligen meningsfulla satser, inkluderar några som borde vara meningslösa och att den tillskriver satser fel mening.

AbstractWhen the Swedish Centre Party, Centerpartiet, just before Christmas 2012 released a draft for new program of ideas a powerful "winter storm" broke out. Ideas that Centerpartiet would abolish compulsory schooling and the right to inheritance and allow polygamy are just a few of the things that cause alarm.It's not the first time during the last years the Centre Party is associated with neo-liberal elements in their party?s ideology. In 2007 Erik Ullenhag criticized Centerpartiet for their new neo-liberalism was a danger to the alliance.The aim of this study is to investigate whether it is possible to see a change in Centerpartiets ideology and how deep it is. From an idea analytical approach based on ideal types, created for social liberalism, neoliberalism and ecohumanism, the party programs from 2001 and 2013 are studied.

This essay is about how the aesir are used as an ideal image of the original Nordic aspects and as a symbol of heroism and pure strength. The main subject of this essay is to look at how this ideal of masculinity is represented in the art produced during the era of romantic nationalism. The choice of focusing on this era in particular is made due to the fact that it was during this time that the modern images of the aesir and the Vikings were made. The purpose of this study is to examine how the ideal of masculinity reflects upon the artistic interpretations of the Norse mythology in a selected group of art work produced during the 1800?s.

Detta är en studie om skillnaden i dopsyn mellan Svenska kyrkan, Jehovas vittnen och Livets ord. Uppsatsen har haft som mål att försöka klargöra skillnader mellan dessa tre samfund i dopteologi om det överhuvudtaget finns någon, samt även skillnader och likheter mellan samfunden när det gäller det praktiska tillvägagångssättet att bli döpt inom respektive organisation. Jag har utifrån den litteratur jag kommit över om respektive samfund, samt en intervju med en förespråkare för en av organisationerna försökt mig på en någorlunda sammanfattande redogörelse av dilemmat.Då jag använt mig av ett traditionellt vetenskapligt perspektiv har jag inte lagt någon tyngdpunkt på intervjuer. Dock har jag på grund av praktiska omständigheter valt att intervjua en förespråkare för Livets ord, då jag har haft svårt att få tag i material från denna organisation.Målet med uppsatsen har varit att skriva en uppsats i ämnet eftersom jag inte har hittat någon uppsats som tar upp skillnaden mellan dessa organisationer. Detta kan verka konstigt då alla tre samfunden har bibeln som grund för sin ideologi.

The purpose of the thesis is to examine the relation between art, politics and ideology in contemporary art, focusing on the drawings depicting Mohammed the prophet as a dog, made by the Swedish artist Lars Vilks. His work is contextual in accordance with current art practice, thus letting everything related to the artwork become part of it, a circumstance the thesis tries to grasp in the widest respect possible. The drawings were published and spread throughout Swedish media, where they were later defended and criticized by a number of writers. Many debaters argued that the art work represents Western freedom of speech, and that to criticize them is to criticize fundamental democratic rights. This discourse tended to disqualify all arguments that questioned why such force was put into defending and spreading offensive pictures.

Studiens syfte är att undersöka hur Stockholms Prideparad representeras i Dagens Nyheter och Aftonbladet åren 1998, 2009 och 2013. Frågor som ställs är vilka diskurser som används i rapporteringen av paraden, samt vilken kunskap om sexualitet som reproduceras och genereras i artiklarna. Studien utgår från Michel Foucaults teorier om kunskap, makt och sexualitet; Norman Faircloughs diskursteori; samt queerteori. En kritisk diskursanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell tillämpas på materialet som utgörs av sex stycken artiklar, en för varje tidningen och utvalt år. Analysen av artiklarna visar att de dominerande diskurserna i båda tidningarna var en event-/nöjesdiskurs som sammanfattar paraden.