Sökresultat:
3468 Uppsatser om Enskilda skogsägare - Sida 11 av 232
Vad gör lÀrare för att bygga relationer till elever och motivera elever till delaktighet i idrott och hÀlsa?
Syftet med denna undersökning Àr att se vad lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ grundskolans senare Är sÀger om hur de arbetar med att motivera elever som saknar motivation samt hur de arbetar med relationsskapande till elever. LÀrarnas beskrivningar kring motivationsarbetet har sedan kopplas till Aaron Antonivskys kognitiv teori KASAM (kÀnsla av sammanhang). Detta Àr en intervjustudie som gjort pÄ sex lÀrare pÄ grundskolans senare Är. Resultatet visar att lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt att angripa problemet med att motivera elever till delaktighet i undervisningen beroende pÄ anledningen till brist av motivation dÀr första steget Àr att ha enskilda samtal med elever. Vad gÀller relationsbyggandet menar lÀrarna att lÀrare- elevrelationen Àr viktigt men synen pÄ vad en god lÀrare- elevrelation varierar dÄ vissa lÀrare tycker att man som lÀrare ska ha en nÀra kontakt med sina elever och andra lÀrare menar att det Àr viktigt med distans.
Redovisning i K1 - Hur upplevs de nya förenklade redovisningsreglerna?
De senaste Ären har flödet av regler, normer och praxis inom redovisningen ökatlavinartat och det finns inte minsta tillstymmelse till avmattning. SÀrskilt har influenserfrÄn den internationella normgivningen varit starkt pÄverkande. BokföringsnÀmnden(BFN) arbetar just nu med ett projekt som innebÀr en förenkling av redovisningsreglerna,bland annat i samarbete med Skatteverket (SKV). Genom att ta fram samlade regelverkför fyra kategorier av företag hoppas nÀmnden att redovisningen ska bli mindreavancerad och tydligare för bolagen. Först ut Àndrades reglerna för enskilda nÀringsidkaresom omsÀtter högst tre miljoner kronor Ärligen.
Taktisk planering med geografisk hÀnsyn : fallstudie med Heureka PlanVis pÄ SCA Skogs distrikt Liden
SCA is the largest private owned forest owner in Sweden, with an ownership of 2 million hectares of productive forestland. To manage the planning of such large areas and to fit the traditional organization structure of a Swedish forest company, the planning approach is subdivided into three stages; strategic, tactical and operational.
The strategic part, based on a statistic sample of stands, returns a harvest level estimate which should then be implemented at actual sites in the tactical part. This procedure can lead to incompatible solutions as the strategic solution is not necessarily possible to translate into actual sites in the tactical plan. The geographic aspect is important in tactical planning due to the large costs for moving equipment and maintenance of a large number of forest roads.
Problematiska mönster eller enskilda problem? : En kvantitativ studie av kön och problembedömningar i socialtjÀnstens handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd
I Sverige finns ett anmÀkningsvÀrt stort utrymme för enskilda handlÀggares subjektivitet i bedömningen av socialbidragsklienter. Tidigare studier baserade pÄ vinjettdata tyder pÄ att handlÀggarnas bedömningar av klienternas problem och hja?lpbehov tenderar att reproducera traditionella ko?nsroller. Samtidigt saknas kunskap om betydelsen av kön i bedömningar av riktiga klienter. I den hÀr studien analyseras könsrelaterade mönster i enkÀtdata om 138 handlÀggares bedömningar av psykosociala och hÀlsorelaterade problem hos 471 socialbidragsklienter.
Skogsskötselns pÄverkan pÄ fodertillgÄng för klövvilt : The impact of forest management on forage availability for ungulates
Det pÄgÄr en stÀndig debatt mellan olika parter i samhÀllet angÄende betesskador orsakade av klövvilt. HuvudmÄlet med dagens viltförvaltning Àr att anpassa klövviltstammarna efter fodertillgÄngen i landskapet. Syftet med studien var dÀrför att kvantifiera fodermÀngden för klövvilt i skogslandskapet, undersöka hur olika skötselÄtgÀrder pÄverkar foderutbudet och analysera kostaderna för dessa.
Studien begrÀnsades till ett sammanhÀngande omrÄde i Holmen Skogs distrikt Egen skog. Med hjÀlp av beslutsstödsprogrammet Heureka PlanVis har foderutfallet för ett antal olika foderskapande skötselÄtgÀrder tagits fram. I de flesta simuleringar var mÄlet att maximera nuvÀrdet, men det alternativ som skapade absolut mest foder var nÀr mÄlet istÀllet sattes till att maximera biomassan i skogslandskapet.
LikvÀrdig utbildning : - En idéanalys av likvÀrdig utbildning i skollag 1985:1100 och skollag 2010:800
Syftet med denna studie Àr att undersöka skollag 1985:1100 och 2010:800 ur ett idémÀssigt perspektiv för att redogöra för förÀndringar av begreppet likvÀrdig utbildning som skett i skollag 2010:800. För att uppnÄ syftet söker studien svara pÄ vilka bestÀmmelser som finns i de bÄda lagarna som kan ge möjlighet till likvÀrdig utbildning samt om begreppet likvÀrdig utbildning förÀndrats i skollag 2010:800 jÀmfört med skollag 1985:800. Studien baseras pÄ en idéanalys av skollag 1985:1100 och skollag 2010:800 utifrÄn fyra dimensioner. Studiens resultat visar att förÀndring skett av begreppet likvÀrdig utbildning genom att mer fokus ligger pÄ individens enskilda behov. För att uppnÄ likvÀrdig utbildning krÀvs i skollag 2010:800 att utbildningen utformas olika.
SkiljemÀns (o)partiskhet : SÀrskilt om relationen mellan skiljeman och partsombud
En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.
FörskolelÀrares kontakt med hemmet : Att beskriva barns vardag pÄ förskolan
Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som tar upp relationen mellan förskola och hem, med fokus pÄ dedagliga möten som sker dÄ barnen lÀmnas och hÀmtas pÄ förskolan. Syftet med uppsatsen Àr att visahur förskola och hem kommunicerar och synliggöra de svÄrigheter som kan finnas i relationen mellanförskola och förÀldrar. Jag undersöker ocksÄ hur förskolelÀrare beskriver barn och barns vardag pÄförskolan vid hÀmtning och lÀmning, samt vilken information som utbyts i dessa samtal.Med min studie kan jag visa att förÀldrar har en stor tillit till förskolan. FörÀldrar vill gÀrna hainformation om omsorgsdelen i barnens vardag, sÄ som mat och sömn, medan förskolelÀrarna gÀrnavill förmedla den pedagogiska verksamheten och de aktiviteter som barnen gör. De svÄrigheter somfinns i relationen mellan förskola och hem Àr frÀmst kopplade till tid, dÄ bÄde förÀldrar och personalpÄ förskolan kan ha svÄrt att hinna med samtal eller frÄgor vid hÀmtning och lÀmning.
Plantmaterialets spÄrbarhet frÄn fröplantage till etablerad ungskog : en analys baserad pÄ Holmen Skogs plantproduktion i GideÄ
Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ hur spÄrbarheten för plantor sÄg ut i det praktiska skogsbruket, vilka effekter det har pÄ kostnaderna i föryngringsfasen och om ökad spÄrbarhet skulle kunna förbÀttra kvalitén pÄ de uppföljningar som görs. Vi utredde vilken information som fanns tillgÀnglig i de olika stegen i plantproduktionskedjan och hur informationsflödet sÄg ut. I dagslÀget strÀvar de stora skogsbolagen efter att skapa skogar som ger sÄ hög ekonomisk avkastning som möjligt. AnvÀndning av förÀdlade plantor Àr ett av stegen i att öka denna avkastning. För att kunna utvÀrdera och se om detta ger nÄgot resultat ansÄg vi att det vore viktigt att kunna spÄra vilka plantor, tillika vilka plantpartier, som hamnade var.
Polisens bemötande : Polismannens upplevelse i bemötandet med rattfylleristen
Att bilkörning och alkohol inte hör ihop kan nog de flesta skriva under pÄ. Vad vi kan konstatera via statistik Àr att förare som Äker dit för rattfylla har ökat. I VÀsterbottens lÀn vid polismyndigheten i SkellefteÄ pÄbörjades ett projekt 1999 tillsammans med beroendeenheten samt socialtjÀnsten som kom att kallas ?Skelleftemodellen?. Den gick ut pÄ att erbjuda personer som gjort sig skyldig till rattfylleri hjÀlp och stöd att ta itu med sina alkoholproblem.
Att stödja generationsskiften bland privata skogsÀgare : virkesköparnas instÀllning och arbetssÀtt hos SCA Skog i VÀsterbottens förvaltning
En tredjedel av Sveriges skogsÀgare Àr över 65 Är men bara 12 procent tÀnker genomföra ett generationsskifte inom de nÀrmsta Ären. Generationsskiften anses vara en svÄr och komplex frÄga pÄ grund av de mÄnga aspekterna; ekonomi, juridik och mjuka frÄgor. Att arbeta med generationsskiften kan vara ett sÀtt för virkesköpare att skapa nya kontakter och sÀkra den framtida virkesförsörjningen. Arbetet syftade till att kartlÀgga den allmÀnna instÀllningen och erfarenheter vid generationsskiften hos SCA Skogs virkesköpare i VÀsterbottens förvaltning. Deras tankar och funderingar om vilket kompetensbehov och arbetssÀtt som finns idag undersöktes för att identifiera och utveckla bra arbetssÀtt vid generationsskiften.
Begreppet barnets bÀsta
Uppsatsens syfte har varit att behandla begreppet barnets bÀsta, om definitionen av begreppet Àr tillrÀckligt klart uttryckt sÄ att barnets bÀsta kan tillgodoses av myndigheter och domstol, samt hur rÀttsregler och rÀttstillÀmpningen kring barnets bÀsta ser ut i de enskilda fallen. Författaren har Àven behandlat frÄgan om utredare inom den statliga sektorn har en tendens för att göra en subjektiv tolkning av begreppet barnets bÀsta, vilket dÀrmed kan leda till en fel bedömning i det enskilda fallet. Den viktigaste grundlÀggande principen enligt barnkonventionens artikel 3 Àr barnets bÀsta i frÀmsta rummet. I och med att Sverige antog barnkonventionen Är 1990 Àr de pliktiga att efterfölja och vidta de ÄtgÀrder som krÀvs för barnets bÀsta. Enligt FörÀldrabalken 6kap 2a§ ska frÄgor kring vÄrdnad, boende och umgÀnge alltid vara det avgörande för barnets bÀsta.
Klassrumssituationers pÄverkan pÄ frÄgor i matematikundervisningen
Syftet med denna empiriska studie var att redogöra för vilken typ av frÄgor som lÀraren, under matematikundervisningen, stÀller beroende pÄ vilken klassrumssituation som rÄder. Vi ville undersöka om det fanns nÄgra skillnader eller likheter kring anvÀndningen av frÄgor beroende pÄ om lÀraren befinner sig i en helklassundervisning jÀmfört med om lÀraren befinner sig tillsammans med enskilda elever under det enskilda arbetet. MÄnga lÀrare anvÀnder slutna frÄgor i sin matematikundervisning och behöver bli medvetna om sin frÄgeteknik för att frÀmja elevers sprÄkutveckling. Forskning visar pÄ att öppna frÄgor frÀmjar elevens sprÄkutveckling dÄ de uppmuntrar till samtal i klassrummet. Det sociokulturella perspektivet, som grundar sig pÄ Vygotskijs teorier, belyser vikten av att kommunicera och samspela med andra för att gynna elevernas sprÄkutveckling.
KundvÀrde i byggbranschen : bostadsköpande kunder i byggbranschen
PÄ dagens förÀnderliga marknad med ökande krav frÄn kunder, Àr kundvÀrde ett konkurrensmedel för företagen. Denna studie syftar till att undersöka och analysera vÀrdeskapande processer, gentemot sina kunder, som ett bostadsproducerande byggföretag mÄste ha för att behÄlla sin position pÄ marknaden. Anledningar till att stora företag skall tillÀmpa processer inriktade pÄ kundvÀrde Àr den ökande globaliseringen, konkurrens och förÀndrat kundbeteende. SmÄ företag har traditionellt sett alltid varit tvungna agera utifrÄn kundens marknad. Studien har visat att detta Àr nÄgot de stora företagen bör ta lÀrdom av nÀr det gÀller planering av byggprocesser.
www?se: frÄgan om en Internethemsida kan utgöra ett driftstÀlle vid bedömningen av svensk domsrÀtt och tillÀmplig lag
Med utgÄngspunkt ur en grÀnsöverskridande kontraktsrÀttslig tvist, baserad pÄ ett webbrelaterat avtal - dÀr bestÀllning, betalning och leverans av digitala produkter skett via Internet, utreds ur ett svenskt internationellt privat- och processrÀttsligt perspektiv, frÄgan om en Internethemsida kan utgöra ett driftstÀlle vid bedömningen av domsrÀtt och tillÀmplig lag. I uppsatsen har inte behandlats frÄgor om erkÀnnande och verkstÀllighet av utlÀndska domar eller de materiella lagar, vilka skulle kunna komma att tillÀmpas pÄ sjÀlva tvistefrÄgan. Genom anvÀndande av traditionell juridisk metod konstaterar vi att en hemsida, beroende av omstÀndigheterna i det enskilda fallet, skulle kunna anses utgöra ett driftstÀlle enligt de befintliga lagvals- och domsrÀttsregler uppsatsen behandlat. RÀttslÀget Àr dock oklart. HÀnsyn mÄste Àven tas till de speciella sÀrdrag Internet besitter, bl.a.