Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), en lag vars primära syfte är att skapa lika spelregler för alla entreprenörer inom den europeiska unionen (EU) genom att bland annat förhindra diskriminering, korruption och s.k. svågerpolitik bland EU:s statliga och kommunala organisationer. Lagen har sedan den infördes 1994,( Persson (1996)), givit upphov till många tankar, funderingar och framförallt åsikter. Tanken med studien är att identifiera olika arbetssätt hos både offentliga och privata beställare med inriktning på förvaltning samt park- och grönyteskötsel. Varför jobbar man på ett visst sätt? Finns det någon djupare bakomliggande tanke eller är det för smidighetens skull de jobbar på ett specifikt sätt? Syns det i slutresultatet huruvida entreprenaden upphandlats bra eller dåligt? Syftet med rapporten är således att studera upphandlingsförfaranden på privat och offentlig marknad.

Enskilda avloppen är en fråga som de östergötska kommunerna jobbar med av flera skäl. Avloppen utgör ett orosmoment när det kommer tillbland annat övergödningsproblematik och de enskilda avloppen har potential att kunna generera viktiga näringsämnen som fosfor, kväve ochkalium till jordbruket. Fosforåteranvändningen är en aspekt som blir allt viktigare bland annat med tanke på att fosfor är en ändlig resurs.Samtidigt finns det svårigheter och hinder för kommunerna att åstadkomma uppnående av miljömålen däribland ingen övergödning och attkretslopp av näringsämnen från de enskilda avloppen sluts i kretslopp. Syftet med studien var att få en lägetsrapport, upptäcka utmaningar ochmöjligheter som informanterna i respektive kommun upplever förelåg för att det ytterst ska etableras än fler fungerande kretsloppssystem för deenskilda avloppen.Denna studie fokuserar på Östergötlands län och dess kommuner, genom kvalitativa intervjuer undersöktes avloppssituationen i kommunerna,utmaningarna och lösningar på att åstadkomma ökad kretsloppsanpassningen hos de enskilda avloppen. Detta ställt i relation ti ll Trudgillsbarriärsteori för att kartlägga vilka barriärer som behöver övervinnas för ett lyckat arbete med förbättrad reningsgrad och kretsloppsanpassning avenskilda avlopp.

Syftet med denna studie har varit att fa? kunskap om vilka a?tga?rder som kan vidtas i en implementeringsprocess och lyfta fram vad som sto?djer eller hindrar att projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Vi valde att formulera tre fra?gesta?llningar; Vilka a?tga?rder kan vidtas i en implementeringsprocess? Vilka faktorer sto?djer implementering? Vilka faktorer hindrar implementering? Studien har genomfo?rts pa? en kommunal arbetsrehabiliterande verksamhet som genomfo?rt ett trea?rigt ESF-projekt. Studien har genomfo?rts med hja?lp av en metodkombination besta?ende av semistrukturerade intervjuer, en deltagande observation samt dokument fra?n verksamheten och projektet.

Arbetsrätten omfattar bland annat de lagar och regler som gäller mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. I och med att lagar om anställningsskydd tillkom under början av 1970-talet fick arbetstagarna ett starkare anställningsskydd. I den nuvarande lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) framgår det att arbetsgivaren ska uppge skäl vid en uppsägning. I LAS finns ingen tydlig redogörelse för hur saklig grund uppfylls. Delar av syftet med den här uppsatsen har därför varit att besvara frågan hur rekvisitet saklig grund uppfylls.

Syftet med vårt utvecklingsarbete är att undersöka vad barn tänker och kan lära sig om sina rättigheter. VI har arbetet med två olika förskoleklasser för att göra de medvetna om Barnkonventionen och sina rättigheter. De tio grundsatserna, utifrån FN:s Barnkonvention, har varit grunden för att göra barnen medvetna om sin rättgheter. Metoden som vi har använt oss av är gruppintervjuer/samtal, enskilda intervjuer och observationer. Under praktiken gång har vi samtal med barnen i grupp efter vi läst en saga.

 Sammanfattning Problem och bakgrund: Bokföringsnämnden (BFN) har arbetat fram ett regelverk för de enskilda näringsidkare som bör implementeras från den 1 januari 2007. Syftet anses vara bland annat att underlätta den administrativa bördan. Huvudfrågan som ställs i denna studie är en undran om, till vilken grad har användbarheten av K1 regelverket för de enskilda näringsidkarna förändrat redovisningsarbetet? De andra nyckelfrågorna är, har en effektivisering skett av redovisningsarbetet samt har det lett till väsentliga kostnadsbesparingar vad gäller den administrativa bördan?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida K1 regelverket har förenklat den administrativa arbetsbördan för enskilda näringsidkare, samt om det skett en effektivisering av arbetet med redovisningen.Metod: Studien tillämpar huvudsakligen den deduktiva forskningsmetoden med hjälp av statistisk datasamling. Detta innebär att studien utgår från en kvantitativ enkätundersökning med ett slumpmässigt urval av respondenter.Referensram: I studiens teoretiska referensram presenteras olika interrelaterade teorier som belyser K1 regelverkets motiv och funktion samt dess betydelse för redovisningen för de enskilda näringsidkarna i ett bredare perspektiv.Slutsats: Studiens syfte var att försöka förklara användbarheten av det nya K1 regelverket i samband med praktiken.

En rad förändringar i de kommunala verksamheterna kan hänföras till tankarna kring behovet av ett nytt tänkande och åtgärder för modernisering av offentlig verksamhet, en förändringsvåg som ofta beskrivs med samlingsbegreppet New Public Management (NPM). Offentlig styrning har blivit allt mer lik den privata och med NPM har offentliga verksamheter tagit mer sikte på marknadskrafterna. En konsekvens av detta tänkande är att medborgarnas synpunkter på verksamheten tilldelas en allt större vikt.Klagomålshantering har för många privata företag under en längre tid varit ett naturligt sätt att hantera kundernas synpunkter på verksamheten. I företag som är inne i en satsning på total kvalitet (TQM) betraktas klagomålshantering ofta som ett del- eller följdmoment till dessa ansträngningar. TQM, ett koncept med grunderna i den japanska tillverkningsindustrin, har som centrala ledord att kunden ska stå i centrum, arbeta med processer och basera beslut på fakta.Idag används TQM som ett uttryck för organisationens syn på kvalitet även av många offentliga organisationer.Hur klagomålshantering ska betraktas i den kommunala verksamheten är dock inte självklart.

BakgrundRegeringen ansåg trots införandet av 1994 års Skuldsaneringslag (1994:334) att man behövde en lösning på problemet att enskilda näringsidkare varken kunde bli beviljade skuldsanering eller företagsrekonstruktion för att på så sätt ha möjlighet att fortsätta bedriva sin verksamhet om de hamnat i ekonomiskt obestånd. 2007 tillsattes därför en särskild utredare som skulle utreda och lämna förslag om skuldnedsättning för enskilda näringsidkare. Denna utredning låg till grund för regeringens proposition som riksdagen oktober 2010 fattade beslut om.ProblemformuleringVilka effekter har den nya Skuldsaneringslagen medfört för näringsidkare såväl som borgenärer?SyfteVårt syfte med kandidatuppsatsen är att undersöka om införandet av den nya Skuldsaneringslagen (2006:548) gjort att de förväntade effekterna uppnåtts, samt om det inneburit att andra effekter uppstått.MetodStudiens syfte besvaras genom en personlig intervju samt flertalet enkäteter som har samlats in för det empiriska materialet. Bearbetningen av det empiriska materialet gjordes med en kvalitativ metod.

Examensarbetet har utförts hos Olofsfors AB i Nordmaling under hösten 2006. Där tillverkas band för skogs- och entreprenadmaskiner samt väg- och skopstål. Produkterna doppas efter tillverkningen i en Olofsforsblå färg. Företaget har de senaste åren gjort stora investeringar vad gäller automatisering på båda sina affärsområden. Det som inte hängt med i utvecklingen är måleriet som fortfarande är manuellt.

Under början av 1990-talet skedde ett skifte mellan brist på arbete och brist på arbetskraft där arbetslösheten blev ett samhälligt bekymmer som kom att påverka privata bekymmer. Undersökningen studerade om privata bekymmer bland arbetslösa inrymmer ett samband mellan ekonomiska påfrestningar och skamgörande erfarenheter. Samt av vem, vilka och vad arbetslösa upplever skamkänslorna ifrån. Undersökningen har utgått ifrån ekonmi-skam-modellen som delar in arbetslösa i fyra kategorier efter graden av ekonomisk påfrestning och skamgörande erfarenheter. Materialet har samlats in genom kvalitativ metod med fem intervjupersoner som har varit arbetslösa längre än en månad och var mellan 19 till 25 år.

Studien underso?ker fenomenet na?that pa? bloggar med fra?gesta?llningen ?hur ser processen fo?r na?that pa? bloggar ut?? Fo?r att kunna besvara fra?gesta?llningen letade vi data pa? olika bloggar i form av blogginla?gg och kommentarer. Da?refter genomfo?rdes fem intervjuer med fyra blog- gare, samt en representant fra?n organisationen Friends. Da? vi till en bo?rjan bara hade ett fe- nomen som vi ville titta na?rmare pa?, valde vi att anva?nda oss av grundad teori som metodo- logiskt angreppssa?tt.

Antalet aktiva investerare har under senare tid ökat på de finansiella marknaderna. I takt med detta har ett växande intresse för börsen gett rum för nya informationskanaler. Den kostnadsfria information och de rekommendationer som en investerare har möjlighet att ta del av har kritiserats. Kvaliteten och objektiviteten har betvivlats som ett resultat av ett växande antal rekommendationer i media och uppmärksamhet bland investerare.Många som investerar har någon gång oroat sig över att investera rätt. Därför kan man fråga sig själv om de rekommendationer som vi intar från affärstidningar och Internet har något värde för investerare.

?Rätt avlopp på rätt plats? ? Livscykelanalys av tre enskilda avloppsanläggningarProblemen med övergödning i Östersjön och i Sveriges insjöar är stort och enskildaavlopp pekas ut som en central aktör, framförallt beträffande fosforutsläppen. I Sverigefinns det ungefär en miljon enskilda avloppssystem och nästan hälften av dessa har enså pass bristande vattenrening att de inte uppfyller gällande lagstiftning. Utvecklingenav nya tekniker för rening av avloppsvatten har länge strävat efter att minska utsläppenav övergödande ämnen, detta ibland på bekostnad av andra utsläpp, så somväxthusgaser och försurande ämnen.Det här examensarbetet har därför med hjälp av metodik från livscykelanalys (LCA)utvärderat tre enskilda avloppssystem med tanke på deras utsläpp av växthusgaser,försurande gaser samt övergödande ämnen. Då misstanke också fanns att de lokalaplatsegenskaperna påverkar de enskilda avloppssystemens totala miljöpåverkan,utfördes även en intervjustudie med ett antal av landets kommuner.

Andelen äldre personer i Sveriges befolkning ökar, vilket leder till större behov av väl fungerande äldreomsorg. Kommunerna har ansvar för äldreomsorgen oberoende om den utförs i offentlig eller privat regi. Den 1 januari 2009 trädde lagen om valfrihet i kraft som bland annat syftar till att öka individens möjlighet att välja hemtjänstutförare. Idag har privata aktörer större möjligheter att etablera sig inom hemtjänsten. Kontrakten som tecknas mellan kommunen och en privat utförare är den enda direkta legala möjligheten för den ansvariga kommunen att påverka kvaliteten i verksamheterna.

Offentliga organisationer har de senaste åren implementerat styrsystem från privata organisationer för att förbättra organisationerna. Dessa styrsystem har både påvisat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket även har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi ställer då oss frågan om ett riskhanteringsramverk som är skapat främst för privata organisationer kan förbättra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken på Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vår fallstudie är att förklara hur Hudkliniken på USÖ arbetar med riskhantering och om det där finns förbättringsmöjligheter. Vi vill också studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjälpa dem i deras arbete.