Sökresultat:
4939 Uppsatser om Enskilda privata skogsägare - Sida 23 av 330
Cloud Services - ett förslag pÄ hur de kan anvÀndas inom e-handel
E-handelsföretagen försöker stÀndigt strÀva efter expansion. Samtidigt sÄ vill de ha en IT-lösning som Àr sÄ kostnadseffektiv som möjligt. SÀkerhet Àr ocksÄ nÄgonting som företagen vÀrderar vÀldigt högt. Cloud services Àr nÄgot som kan anvÀndas för detta. Men e-handelsföretagen mÄste först och frÀmst kÀnna att de har nÄgonting att utvinna av dessa.
SjÀlvutlÀmning i dagboksbloggen : PÄ grÀnsen mellan privat och offentligt
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur bloggens innehÄll reflekterar bloggarens syn pÄ vad som Àr privat och vad som Àr offentligt. Detta har skett genom att först urskilja följande Àmnen i bloggarna: vÀnner, jobb, sömn, mat, hÀlsa, nöje, familj, sex och pengar, och sedan undersöka vilka av dessa Àmnen som respektive bloggare anvÀnder sig av och vilka som utelÀmnas frÄn bloggen. De Àmnen som anvÀnds av bloggarens blir dÄ offentliga, medan de som utelÀmnas förblir privata. Funktionerna av sjÀlvutlÀmning ? sjÀlvförtydligande, social bekrÀftelse, social kontroll och relationell utveckling - har analyserats och slutligen har skillnaderna mellan de manliga och kvinnliga bloggarna undersökts. Den teoretiska ramen bestÄr av kategorierna; privat och offentligt, medierad voyeurism, empowering exhibitionism samt ett renodlat likhetsperspektiv inom genusdiskurs.
Gamla filmer görs nya : En studie om hur institutioner gör gamlaoffentliga och privata filmer tillgÀngliga för en publik
Gamla filmer Àr ju kulturhistoria i visuell form och som pÄ nÄgot sÀtt mÄste bevaras, förvaras rÀtt för att kunna utnyttjas i framtiden som historieinformerande media och till forskning.Syftet med denna uppsats var att fÄ en bÀttre uppfattning om i vilken utstrÀckning gamla filmer tillgÀngliggörs vid lÀnsmuseer och institutioner i Sverige.DÀrmed ocksÄ undersöka hur man hanterar, bevarar och eventuellt efterbearbetar dessa gamla offentliga och privata filmer och hur respektive presentationsstrategier ser ut.För att fÄ ett svar pÄ dessa frÄgor, utfördes en enkÀtundersökning dÀr lÀmpliga enkÀtfrÄgor skickades till lÀnsmuseichefer, bild samt filmansvariga pÄ 26 olika museer och institutioner.Resultatet blev kortfattat att nÄgra fÄ museer har ingen hantering överhuvudtaget av gamla filmer. En större andel har en mycket liten hantering och efterbearbetning. I mÄnga fall lÀmnar man efterbearbetningen till nÄgon utomstÄende eller accepterar de DVD-kopior man fÄr frÄn Filmarkivet i GrÀngesberg. Detta Àr helt beroende av vilka ekonomiska resurser man har.FÄ gör ett komplett arbete med förvaring, digitalisering och efterbearbetning, frÄn gamla filmer, till genomarbetad DVD.Museerna har sedan en hel del varianter, pÄ hur de tillgÀngliggör sitt material.UpphovsrÀtten kan mÄnga gÄnger begrÀnsa tillgÀngligheten pÄ ett existerande filmmaterial..
TrÀdgÄrdar för vÄrd- och Àldreboenden : funktioner och kvaliteter att beakta vid gestaltningsarbete
I Sverige Àgs drygt 50 procent skogen av enskilda skogsÀgare. Den svenska skogspolitiken bygger pÄ frihet under ansvar. Detta innebÀr att skogsbruket har ett ansvar som strÀcker sig lÀngre Àn de minimikrav som finns i lagen. Vilket företagsansvar de stora skogsbolagen anser sig ha och varför de tar ansvar Àr relativt kÀnt, men hur detta manifesteras lÀngre ner i vÀrdekedjan och vilka drivkrafter enskilda skogsÀgare har att ta ett ökat ansvar Àr idag okÀnt. Att undersöka detta Àr intressant för den enskilde skogsÀgaren och intressenterna i dennes omvÀrld, men Àven samhÀllet i stort som har ett intresse i att skogen förvaltas pÄ ett ansvarsfullt sÀtt.Denna studie Àr avgrÀnsad till att undersöka uppfattningen om faktorer som pÄverkar ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt ansvar i skogsföretagande hos enskilda skogsÀgare som bor i Uppsala lÀn eller Stockholms lÀn och som Àger skog i Uppsala lÀn.
En studie om skillnader i statliga och privata bolags hÄllbarhetsredovisningar
This study examines differences between private and state-owned companies' sustainability reports for the year 2010. Three state-owned companies and three private companies in three different industries have been examined. An effort has been put to explaining if differences are related to the owner or to the industry. The basis for this is that the state owned companies are required to present a sustainability report according to shareholder demands, while the private owned aren?t obligated to present their sustainability efforts.The study has a qualitative basis, and empirical data have been collected by the authors.
Familjehemsutredningar : SocialtjÀnstens arbete med privata aktörer
This essay deals with the social services cooperation with the private sector relating to foster care. The aim was to examine whether and what the causes may be that the social service transfer tasks of authority to private actors. Furthermore, we have examined and discussed if such a working procedure can lead to consequences for the individual child and how / if the children's legal security is affected. Survey methodology is qualitative in nature where we conducted semi-structured interviews with three persons who work in different ways to be involved in work with a foster family. We have also made use of questionnaires sent to social workers around the country.The result has been interpreted on the basis inter alia, legal texts, legislative history, and two theories which have their origin in organization theory.
Konfliktlösningsregeln. Kommuner och landsting
Den 1 januari 2010 infördes den sÄ kallade konfliktlösningsregeln i Konkurrenslagen (2008:579) 3 kap. 27 § som syftar till att hantera situationen nÀr saten, en kommun eller ett landsting konkurrerar med privata aktörer. Enligt regeln fÄr staten, en kommun eller ett landsting förbjudas att i en sÀljverksamhet tillÀmpa ett visst förfarande om detta snedvrider, eller Àr Àgnat att snedvrida, förutsÀttningarna för en effektiv konkurrens pÄ marknaden. Ett sÄdant förbud fÄr Àven meddelas om förfarandet hÀmmar, eller Àr Àgnat att hÀmma, förekomsten av sÄdan konkurrens. Kommuner och landsting kan, under samma förutsÀttningar som ovan, Àven förbjudas att bedriva en viss sÀljverksamhet om sjÀlva verksamheten anses ha denna effekt.
Privata skogsÀgares benÀgenhet till röjning i GudrunomrÄdet : En kvalitativ intervjustudie
The purpose of this study was to examine how small-scale private forest ownersmake decisions regarding pre-commercial thinning. In 2015 it is ten years agosince the storm Gudrun hit the southern parts of Sweden and now large areas arein need of pre-commercial thinning. This study is built upon qualitativeinterviews with seven small-scale private forest owners with forest properties inthe county Kronoberg. The respondents were chosen by the modelSKOGSĂGARPROFILENTM (forest owner profile).The results of the interviews showed that five categories: ownership, the stormGudrunÂŽs impact, silviculture, forestry contacts and driving force was important.How will their purpose and aim affect the pre-commercial thinning? Personalinterests, and expectations of the next generation to take over, are purposes thisstudy has found.
Kommunikativa skillnader mellan en privat och en offentlig organisation - en komparativ fallstudie av företag under omorganisering
Dagens globala samhÀlle utövar ett tryck pÄ organisationerna, vilket gör att mÄnga organisationer mÄste genomgÄ organisationsförÀndringar för att bÀttre kunna möta de nya kraven. Syftet med vÄr undersökning var att undersöka om förÀndringsrelaterad kommunikation skiljer sig Ät mellan privata och offentliga organisationer. Undersökningen utformades som en komparativ fallstudie. DÄ skriftlig information angÄende organisationsförÀndring ibland Àr det första som nÄr medarbetarna valdes dokumentanalys som metod. I analysen har vi utgÄtt frÄn tre perspektiv pÄ organisationsförÀndring, nÀmligen det strukturella perspektivet, HR-perspektivet och det symboliska perspektivet, samt Kotter och Cohens normativa Ättastegsmodell.
Konsten att styras: mots?ttningar inom regionala kulturbolags m?lstyrning
Syfte: Uppsatsen syftar till att unders?ka hur m?lstyrning fungerar i offentliga kulturbolag p? regional niv?, och specifikt de komplexa mots?ttningar som p?verkar denna process. Genom att analysera tre offentliga kulturbolag utforskas vilka typer av m?l som finns, vem som formulerar dem, och hur m?len f?ljs upp. Teori: Studiens teoretiska referensram ?r inspirerad av Max Webers teori om idealtyper.
Makars pensionsrĂ€ttigheter vid bodelning i anledning av Ă€ktenskapsskillnad. SĂ€rskilt om privata pensionsrĂ€ttigheter och oskĂ€lighetsbegreppet i ĂktB 10:3
Merparten av det svenska folket kan idag rĂ€kna med att vid arbetslivets slut erhĂ„lla viss ersĂ€ttning i form av pension. Nuvarande pensionssystem kan sĂ€gas bygga pĂ„ tre delar, dels allmĂ€n Ă„lderspension som tillhandahĂ„lls alla som har bott och arbetat i Sverige genom socialförsĂ€kringssystemet, dels tjĂ€nstepension som kompletterar den allmĂ€nna pensionen, vilket utgör utfĂ€stelser till viss pensionsrĂ€tt av arbetsgivare gentemot sina anstĂ€llda. Utöver detta kan var och en vĂ€lja att spara till sin pension privat, antingen genom en pensionsförsĂ€kring eller individuellt pensionssparande. Ett sĂ„dant privat sparande Ă€r för vissa av ytterst stor vikt, exempelvis för den som driver enskild firma och dĂ€rmed inte Ă€r anstĂ€lld och berĂ€ttigad tjĂ€nstepension. Ăven för dom som genom sin anstĂ€llning erhĂ„ller tjĂ€nstepension kan ett privat pensionssparande vara av stor vikt, om inte annat för att dryga ut sina inkomster efter arbetslivets upphörande.
Alla anvÀnder lÀroböcker! Vad finns det för andra sÀtt lixom? : En undersökning om lÀrares syn pÄ det enskilda arbetet i lÀroboken
Undersökningar som Skolverket har gjort visar att matematikundervisningen idag till stor del bestÄr av enskild rÀkning i lÀroboken. I styrdokumenten framkommer det tydligt att man inom skolan ska arbeta pÄ ett varierat sÀtt, men i verkligenheten ser det annorlunda ut. VÄr undersökning handlar om att ta reda pÄ hur lÀrarna resonerar kring det enskilda arbetet i lÀroboken som arbetssÀtt.Syftet med arbetet Àr att undersöka vad lÀrare anger som anledning till val av arbetsmetoder i matematikundervisningen, och deras syn pÄ det enskilda arbetet i lÀroboken som arbetssÀtt. Vi vill undersöka om lÀrarna anser att styrdokumentens intentioner angÄende matematikÀmnet uppfylls genom att lÄta eleverna arbeta enskilt i lÀroboken. Vi har dÄ valt att avgrÀnsa vÄr undersökning till kommunikationen i styrdokumenten, eftersom det finns sÄ mÄnga olika faktorer och tiden inte rÀcker till för att undersöka fler.
Skogen i parken : utvecklingsstrategier för Alnarpslunden
Syftet med detta arbete Àr att kunna ge Alnarpsfakulteten och Akademiska Hus ett genomtÀnkt förslag som visar hur Alnarpslunden kan styras och formas framöver utifrÄn olika övervÀganden. Hur ska vi tackla situationen med almarnas snabba retrÀtt frÄn Alnarpslunden? Arbetet bygger dels pÄ ett antal Alnarpsexperters tankar om lunden och dess framtid och dels pÄ mina egna studier av lundinriktad litteratur, Àldre Alnarpsbeskrivningar och av Alnarpslundens nuvarande uppbyggnad, status och framtidspotential.
Arbetet bestÄr av tre delar:
Del 1
NÄgra huvuddrag ur Alnarpslundens
historia
Första delen delar i sin tur in Alnarpslundens historia i fyra skeden frÄn islossning till nutid.
Skede 1
FrÄn inlandsis till bosÀttning
Marken koloniseras av trÀd och vÀxter för att tusentals Är senare glesas ut av bÄde mÀnniskan och stora grÀsÀtare.
Skede 2
FrÄn den första gÄrdsetableringen till tiden som svensk kungsgÄrd
SÄ smÄningom ingick troligen den nuvarande lunden i ett halvöppet skogs- och beteslandskap. Tack vare att Alnarps skog har legat pÄ mÀktiga mÀns Àgor har den skonats frÄn systematisk skövling. Skogens uppgift var att försörja de nÀrbelÀgna byarna med ved och virke.
Skede 3
FrÄn Lantbruksinstitutet till Lantbruksuniversitet
I och med Alnarps landtbruksinstituts grundande urholkades skogen till en omkringliggande och skyddande krans till parken som kom att anlÀggas hÀr.
Skede 4
Alnarp som ?landskapslaboratorium? De sista 30 Ären har ytan trÀdbeklÀdd mark pÄ Alnarp vuxit och lunden kan ses som en viktig komponent med lÄng trÀd- skogs- och örtkontinuitet till Alnarps landskapslaboratorium.
Del 2
Alnarpslunden idag
Del tvÄ beskriver lundens anvÀndning ur olika perspektiv bÄde inom och utom SLUs verksamhet.
Strukturgeologin i Gruvberget i Svappavaara
I detta arbete undersöks vilka juridiska konsekvenser som uppstÄr dÄ kommuneranvÀnder sig av det sociala nÀtverket Facebook. Arbetet Àr riktat ur ettkommunalrÀttsligt perspektiv med syftet att komplettera de riktlinjer som förnÀrvarande finns pÄ Àmnet. Arbetet stÀller Facebooks funktioner mot lagstiftning somberör offentlighet och sekretess, grundlÀggande rÀttsprinciper och den kommunalakompetensen. Slutligen exemplifieras ÀmnesomrÄdet genom en fallstudie av LuleÄkommun, som anvÀnder Facebook för att kommunicera med allmÀnheten. Slutsatsersom dras i arbetet Àr bl.a.
Hantering av naturhĂ€nsyn efter slutavverkning i Ăstergötland
MÀngden död ved i brukade skogar har minskat med ungefÀr 90 %jÀmfört med naturliga skogar. Vid slutavverkning minskar mÀngden ytterligare. Att lÀmna naturhÀnsyn vid avverkning Àr ett viktigt steg för att bevara biologisk mÄngfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhÀnsyn tas bort efter slutavverkning. PÄ 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhÀnsyn tagits bort, mestadels vindfÀlld tall.