Johansson, Nina & Mårtensson, Anna (2009) Utomhuspedagogikens betydelse för barns språkutveckling Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Vårt syfte är att undersöka hur tre utomhusförskolor tar tillvara på situationer som utvecklar barns språk. Vi har utgått från tre frågeställningar som innefattar vilken syn pedagoger har och vilket arbetssätt de använder som redskap för barns språkutveckling. Barns användning av språket vid oplanerade situationer i utemiljön undersöktes också. Vi kontaktade olika utomhusförskolor i Skåne där tre stycken visade intresse av att delta.

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare studier och forskning om barns lärande och om hur bland annat miljö, material och vägledning kan främja utveckling hos barn. Att förskolans verksamhet utformas utefter barns perspektiv spelar en stor roll i att skapa de bästa förutsättningarna för barns lek och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka ifall ett utvecklingsarbete kan stimulera barns språkliga utveckling.MetodMetoden som har valts är en kvalitativ studie av utvecklingsarbetet med etnografiska inslag. Det har genomförts observationer innan och efter utveckling av barnens lekrumsmiljö för att se förändringar i barns språk och lek. Informella intervjuer av pedagoger på fältet har använts som underlag för resultat och reflektion. Både observationer och intervjuer har antecknats i loggbok för bearbetning och analys av data.

SAMMANFATTNINGAnnika Andersson & Clasina LeijenBarns möjlighet till lekEn studie om organisationens betydelse för barns lek i förskolanEngelsk titelChildren´s opportunity to playA study of the organization´s impact on children´s playing in kindergarten          Antal sidor: 31Att utforma en pedagogisk miljö på en förskola är viktigt. Det är i denna miljö som barnen tillbringar sin största tid på dagen. Här ställs stora krav på pedagogens förmåga att organisera verksamhetens innemiljö för att barnen ska få möjlighet till lek. Examensarbetets syfte är att skapa en fördjupad förståelse av vilken betydelse förskolans organisation i tid och rum har för barns möjlighet att leka och lära.Undersökningen är en kvalitativ studie bestående av observationer, foto och enkäter. Två förskolors innemiljö studerades genom en enkät till pedagoger med öppna frågor samt genom observation av innemiljön med hjälp av fotodokumentation.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen på arbetet med elever i behov av särskilt stöd är hos: vårdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lärare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i två olika stora kommuner, (6 500/80 000 invånare) ser på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Examensarbetet handlar särskilt om elevernas möjligheter till det som står skrivet i Lgr 11 under rubriken: Värdegrund och uppdrag att: ?[?] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas? (skolverket 2012:8). I skolverkets Allmänna råd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket: Enligt läroplanen skall hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov. Vid resursfördelning ärdet viktigt att hänsyn tas till faktorer som områdets sociala karaktär, barnens ålder, kön,personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmål änsvenska, antal barn i behov av särskilt stöd samt barngruppens storlek.(Skolverket 2007) Litteraturgenomgången med dess bilagor kan användas som ett material för att läsaren ska kunna sätta sig in i vad de olika diagnoserna innebär och hur diagnostisering genomförs.

Detta är en fallstudie och resultaten går inte att generalisera. Huvudsyftet med studien är att belysa pedagogens och utemiljöns betydelse för barns tankar om naturen. Uppsatsen inleds med en genomgång av läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Därefter följer forskning inom olika områden såsom utomhuspedagogik och olika teorier om lärande, Piaget och Vygotsky.Undersökningen genomfördes på två förskolor med olika utemiljöer. Enskilda intervjuer med tjugo barn, tre-fem år, och gruppintervju med pedagogerna samt observationer har skett på båda förskolorna.

I denna uppsats undersöks hur samspel och kommunikation kan se ut mellan barn och deras föräldrar och vad föräldrar gör hemma för att stödja och stärka sitt barns språkutveckling. Dessutom vart föräldrar vänder sig för att hämta information om sitt barns språkutveckling och med sin eventuella oro. Här ges även en inblick i vad ett uteblivet samspel kan innebära för ett barns språkutveckling. Uppsatsen består av litteraturstudier om barns språkutveckling och om det viktiga samspelet mellan barnet och dess föräldrar. Piagets och Vygotskijs teorier om barns språkutveckling och då främst deras syn på vikten av samspel och kommunikation utgör en grund.

Inom förskolan finns många barn med ?störande? beteenden och förskollärare möter någon gång dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare kan arbeta för att skapa en optimal lärandemiljö, både ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrån Socialstyrelsens (2010) benämning, att användas.Första delen av studien består av litteraturstudier. Nordahl, Sørlie, Manger och Tveit (2007) påvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstår eller att existerande beteendeproblem förvärras.Den andra delen av undersökningen består av sju intervjuer med förskollärare.

Alla elevers förutsättningar och behov är olika. Skolan står därför inför ett stort problem:Hur ska man kunna bedriva en undervisning som tar hänsyn till elevens individuella behov?Vetenskapen säger att kunskapsutveckling bäst sker vid en nivå som ligger strax över elevensegen förmåga. För att kunna utnyttja denna insikt krävs en tydligare individanpassadundervisning med en reflekterande dialog.I mitt projekt med att ge elever kognitivt stöd i sin läsutveckling har jag försökt bygga upp entrepartsrelation, lärare-elev-förälder. Att ge föräldrarna möjlighet att mer konkret delta ibarnets utvecklings- och inlärningsprocess kan få betydande effekter på många plan.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Påverkar dagomsorgen ett barns språkutveckling, och i så fall hur?I den här uppsatsen undersöks just den frågan. Jag har, under två veckor, besökt och spelat in åtta femåriga barn (fyra barn från dagis och fyra barn från dagmammegrupper.) och deras språk, för att uppmärksamma och jämföra eventuella skillnader och / eller likheter. I  uppsatsen diskuteras bland annat frågor som Finns det någon skillnad i ordförrådets utveckling hos dagbarn, jämfört med dagisbarn? och Finns det någon skillnad i barnens ordval?Ett stort tack till de barn och fröknar som deltog i undersökningen..

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram några barns egna tankar om lek och vänskap och undersöka vad dessa värderingar och konkreta handlingar kan säga om a) skillnader och likheter över kulturgränser, b) hur barnen upplever och påverkar maktfördelningen genom leken och genom sina kamratrelationer samt c) vad gruppfördelning, rollfördelning och val av lekkamrater kan säga om tillhörighet och gruppens inneboende genusrelationer. Studien är komparativ och gäller barn i Sverige och Brasilien.Genom en kvalitativ processorienterad metod har observationer kompletterats av deltagande observation, gruppsamtal samt enskilda samtal. Det empiriska materialet utgörs av loggboksanteckningar och bandade samtal. Totalt tolv enskilda samtal har bandats, vilket omfattar tre pojkar och tre flickor från respektive land.Studien vilar på en kombination av teoretiska och begreppsmässiga influenser. Foucaults diskursteori samt barndomsdiskurser ramar in förståelsen av lek.

BakgrundBarns inflytande är en rättighet som varje barn har. Detta betonas i förskolans styrdokument,och har tydliggjorts i den reviderade läroplanen, samt konventionen för barns rättigheter. Detfinns forskning som påvisar komplexiteten kring barns inflytande, pedagogernasframtidsuppdrag samt flertalet vinster i barnets lärande via inflytande. Både pedagoger ochbarn har, enligt forskning, många utmaningar och läranden av att arbeta med barns inflytande.SyfteUndersökningen syftar till att undersöka hur barns inflytande tolkas av sex pedagoger i deolika åldersgrupperna ett till tre år samt tre till fem år. Frågeställningarna syftar tillpedagogens egen roll och pedagogens arbete med barns inflytande.MetodVi har använt oss av kvalitativ metod, med redskapet intervju.

Syftet med denna studie har varit att belysa lekens betydelse för barns lärande sett ur barns perspektiv, och hur empati och vänskap visar sig i barnens lek. Frågeställningarna som jag har använt mig av är: Vad beskriver barnen att de lär sig i leken sett ur deras perspektiv? Hur stor betydelse har empati och vänskap för barnens lek? Studien grundar sig på en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer med barn i förskolan. I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet och utvecklingspedagogiken som utgör studiens teoretiska utgångspunkter. Resultatet visade att barnen anser att de lär sig socialt samspel, turtagande, empati och kommunikation genom leken.

Detta examensarbete belyser pedagogers deltagande i leken sett ur barns och vuxnas perspektiv. Syftet med examensarbetet är att tydliggöra barns syn på pedagogens deltagande i leken på förskolan. Syftet är också att synliggöra pedagogens tankar kring sitt eget deltagande i leken för att kunna jämföra de olika perspektiven. Dessa två perspektiv jämförs slutligen i en analys. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Hur talar barn om pedagogers deltagande i leken?Hur agerar barn då pedagoger deltar i leken? Hur talar pedagoger om sitt eget deltagande i leken? Hur agerar pedagoger då de deltar i leken? Studien bygger på kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer av förskolebarn och pedagoger.

Delaktighet är ett begrepp som är av stor betydelse i den dagliga verksamheten i skolan. Det är viktigt att få tillhöra och vara del av en kontext. Syftet med denna fallstudie är att upptäcka och förstå hur pedagoger erbjuder barn delaktighet i förskoleklass och på fritidshem. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och har en etnografisk ansats. Metoder som använts är videoobservationer samt intervjusamtal med barn för att synliggöra hur pedagoger erbjuder delaktighet för att främja lärande.