Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers perspektiv på barns bildskapande i förskolan och om bildskapande används som ett medvetet redskap för barns utveckling. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i fyra olika förskolor, varav en är inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att bildskapande används som ett medvetet redskap både som ett lärande i ett annat ämne och som ett estetiskt mål. Vidare visar resultatet att bildskapande är viktigt för barns utveckling, däremot finns det olika tolkningar hos pedagogerna vad gäller fritt skapande och mallanvändning.

Miljön har stor betydelse för barns lek och lärande. Barn behöver en miljö som inspirerar och lockar till lek och lärande. Pedagogerna har en stor uppgift då det är deras ansvar att utforma en god lek och lärmiljö utifrån barnens behov.Syftet med undersökningen är att belysa förskollärares syn och tillvägagångssätt i utformandet av en god lek- och lärmiljö. Tanken var att fördjupa sig i deras arbetssätt då tankarna inte alltid omsätts i praktiken. Intervjuerna baseras på tio förskollärare från tre olika kommuner.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

I följande studie är syftet att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollärare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollärare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologisk, vilket innebär att vi vill försöka förstå barns spontana musicerande utifrån förskollärarnas perspektiv.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse om pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien används metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare. Resultatet visar att studiens förskollärare är medvetna om lekens betydelse och att den är oerhört viktig för barns lärande och utveckling. Leken är grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lärande, anser förskollärarna.

Detta är en enkätundersökning som studerar hur personal i förskolan arbetar med barnens motoriska utveckling och vilka förutsättningar deras utemiljö har, både den egna gården och närområdet. Den undersöker även om personalen anser att de har kunskaper om barns motoriska utveckling och om de gör någon systematisk bedömning av den motoriska utvecklingen hos barnen. Om de gör det, har de något åtgärdsprogram om de anser att någon ligger efter.Det är 18 informanter som har besvarat enkäten och de arbetar på fem olika förskolor.Två av fem förskolor anser att deras utemiljö är bra och fyra av dem har tillgång till naturområde i direkt anslutning till förskolan. Förskolan som ligger centralt har av naturliga orsaker inte ett naturområde i direkt anslutning till förskolan med de åker med buss till andra områden. De två som ansåg att deras utemiljö var mindre bra ansåg att gården var för liten och inte så utmanande.De flesta ansåg att de har goda eller tillräckliga kunskaper om barns motoriska utveckling även om många anser att de aldrig kan få för mycket av den kunskapen.

Syftet med studien är att beskriva hur några pedagoger i sitt arbete upplever dramats och dansens inverkan på barns utveckling och lärande i förskolan. Utifrån detta syfte ställs en forskningsfråga så att en djupare förståelse för undersökningen kan bildas. För att besvara forskningsfrågan gjordes kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger som var insatta i ämnet. Vår studies teoretiska utgångspunkt är Lev Vygotskijs sociokulturella teori på lärande som grundar sig på att att allt lärande sker i gemenskap med andra. Studiens resultat visar att pedagogerna såg många fördelar i arbetet med drama och dans, till exempel gynnar dessa uttrycksformer barns självkänsla vilket är viktigt för att kreativiteten ska växa och detta är en förutsättning för barns utveckling och lärande..

I denna uppsats tar jag upp vad leken är och vad den betyder för barn samt för deras utveckling och interaktion i förskolan. Några nedslag i historien visar att lekens betydelse alltid varit mer eller mindre aktuell. Med utgångspunkt i några teoretiska perspektiv på lek har jag intervjuat två förskollärare om deras syn på lek och lekens betydelse för barns utveckling och lekens utrymme i förskolan. I leken sker interaktion mellan barnen som ger dem möjlighet att utvecklas både som individer och samhällsmedlemmar. De kan i leken förbereda sig på ett liv som vuxen genom att pröva, öva och uppleva känslor och situationer som dyker upp tillsammans med andra.Med utgångspunkt i litteratur om lek har jag diskuterat skillnaden mellan fri lek och styrd lek.

Syfte: Att möta alla barns olika behov och förutsättningar är en utmaning för förskolan. Tidi-gare forskning visar att pedagogernas kunskap och syn på barn är betydelsefull för dokumentationernas innehåll och således även för de pedagogiska kartläggningarna. Genom att undersöka hur förskollärare talar om pedagogiska kartläggningar är det möj-ligt att studera vilka kunskaper och behov som uttrycks av förskollärarna, samt hur de beskriver arbetet med förskolans särskilda stöd.Mot bakgrund av detta är studiens syfte att undersöka hur förskollärare talar om peda-gogiska kartläggningar och arbetet med förskolans särskilda stöd.Frågeställningar:? Hur talar förskollärarna om pedagogiska kartläggningar?? Hur talar förskollärarna om barns behov av särskilt stöd?? Hur talar förskollärarna om arbetet med förskolans särskilda stöd?? Hur talar förskollärarna om metoder för det särskilda stödet?? Hur talar förskollärarna om kompetens? Teori: Studien utgår från en postmodern kunskapssyn vilket innebär att världen inte ses som uppbyggd av en given ordning. Det vi ser, hör och känner är beroende av vårt menings-skapande och av den kultur vi lever i.

I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelseträning har för inverkan på barns liv, både fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-på fritids för de barn som ännu inte hittat sin fritidssysselsättning. I litteraturgenomgången tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör också vad Bunkefloprojektet är för något. I resultatet redovisar jag min forskning på barnen.

Syftet med detta examensarbete var att studera några förskollärares uppfattningar kring begreppet utvecklingssamtal med fokus på barns inflytande. I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där fyra verksamma förskollärare på olika förskolor deltagit. Här beskrivs barns inflytande i planering och genomförande av utvecklingssamtal samt hur barnens inflytande kan visa sig i det fortsatta arbetet i verksamheten. Resultatet visade att förskollärarna hade varierande kunskaper inom området och att ett medvetet förhållningssätt ökar barns möjlighet till inflytande..

Att drabbas av en hjärtinfarkt är en stor och omvälvande händelse. Under vårdtiden möter patienten många olika vårdkategorier och erhåller mycket information på kort tid samtidigt som patienten befinner sig i chock. Det är en utmaning för sjuksköterskan med tuff arbetsbelastning att kunna ge patienten den information han/hon behöver och önskar under den korta vårdtiden.Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken information sjuksköterskan ger till patienten under vårdtiden på sjukhuset efter hjärtinfarkt och om den informationen motsvarar patientens behov. För att få en inblick i hur det kan se ut under svenska förhållanden kontaktades hjärtintensivavdelningen och hjärtmottagningen på ett västsvenskt sjukhus, där en sjuksköterska på respektive avdelning intervjuades. Litteraturstudien baseras på 13 vetenskapliga artiklar vilka vi valt utifrån vårt syfte.

?Livsfrågor är något man måste äga in i märgen?- en kvalitativ studie av två olika skolor om pedagogers syn på sitt bemötande och arbete med barns livsfrågorStudiens syfte var att undersöka pedagogers syn på sitt bemötande och arbete med barns livsfrågor. Även att undersöka vilken roll pedagogerna anser sig ha i arbetet med barns livsfrågor och vilket förhållningssätt pedagogerna anser sig ha då barns bakgrunder ser olika ut. Den kvalitativa intervjumetoden har använts, då målet var att få en nyanserad bild av pedagogers olika arbeten med barns livsfrågor. Intervjuerna har skett på två olika skolor där den ena skolan har en majoritet med elever med svensk bakgrund medan den andra skolan har en majoritet med elever från skilda kulturer.

Carlsson, Jenni & Jönsson, Sandra (2014). Barns kommunikation och språkutveckling i en mångkulturell förskola. Malmö: Lärarutbildning Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att belysa barns förutsättningar och möjligheter till kommunikation i en mångkulturell förskola. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Hur kommunicerar barn med varandra i en mångkulturell förskola? Hur uppfattar förskollärarna sin kommunikation med barn i en mångkulturell förskola? Och hur uppfattar förskollärarna sitt arbete med att främja barns språkutveckling i en mångkulturell förskola? Undersökningen är gjord på en mångkulturell förskola där observationer är gjorda på två barn i en barngrupp under några tillfällen och intervjuer med fem förskollärare.

Barns inflytande i förskolan är ett aktuellt ämne som dessutom anses vara otroligt komplext, både att förstå begreppet och att arbeta med. Vårt syfte är att synliggöra de normer som kännetecknar en verksamhet där barn får möjlighet till inflytande och vilka konsekvenser det får för verksamheten. Arbetet tar avstamp i kulturanalytisk teori och utifrån ett normkritiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet. Vi har utfört en mikroetnografisk studie och data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Empirin har samlats in på två avdelningar på två olika förskolor.