Denna uppsats är inriktad på att studera den praktiska redovisningen av biologiska tillgångar i företags redovisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur redovisningen av biologiska tillgångar är strukturerad samt att utröna hur olika karaktärsdrag hos företag påverkar mängden redovisningsinformation. Bolagen redovisade drygt hälften av redovisningsparametrarna och flera olikheter kunde urskönjas. Karaktärsdragen som utreds är:ägarkoncentrationkapitalstrukturbolagets komplexitetlönsamhetföretagsstorlekandelen biologiska tillgångarResultatet påvisade även ett samband mellan andelen biologiska tillgångar och mängden redovisningsinformation medan något samband ej erhölls för de andra karaktärsdragen. En presumtiv förklaring till andelen biologiska tillgångars påverkan på mängden redovisningsinformation är risken som är kopplad till att vara beroende av någon enskild tillgångstyp.

Denna studie har undersökt hur pedagoger i skolan använder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen för elever med ADHD. Studien belyser även problematik kring medicinering för diagnostiserade barn, skillnader mellan pojkar och flickor med ADHD, samt vad som skiljer pedagogiska tillämpningar i yngre och äldre åldrar. Detta är en kvalitativ studie där fem lärare intervjuats, samtliga från sydöstra Sverige. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig ha bristande kunskap gällande elever med funktionsnedsättning, men delgav även att de i olika utsträckning använder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel för eleverna, vilket ansågs i många fall påverka elevens skolsituation positivt. Vidare ansåg samtliga lärare att relationen mellan dem och varje enskild elev var mycket viktig, de belyste i flera fall det viktiga i att se varje elev som en egen individ och ha förståelse för att alla fungerar olika..

Uppsatsens syfte har varit att undersöka lärarstudenters inställning till grannspråksundervisning i den egna framtida yrkesutövningen. Mer specifikt har jag undersökt om inställningen styrs av egna tidigare erfarenheter, utbildningen inom lärarprogrammet och/eller geografisk placering av lärosäte.Resultaten utgörs av svaren på den enkät som delats ut till lärarstudenter inom ämnet svenska på Malmö högskola, Linköpings universitet, Karlstad universitet, Uppsala universitet och Umeå universitet. Totalt 85 informanter har deltagit i undersökningen.Av resultaten att döma har tidigare grannspråkskontakt och geografisk placering av lärosäte inte särskilt stark påverkan på lärarstudenters inställning till grannspråksundervisning, istället är det grannspråksundervisning under lärarutbildningen som påverkar lärarstudenters inställning. Enligt mina resultat bör grannspråk alltså ingå som enskild kurs inom lärarprogrammet vid alla lärosäten, om en positiv inställning till grannspråksundervisning är målet. Dock verkar det krävas mer än en positiv inställning om grannspråksundervisning ska få ökad prioritet i svenskämnet..

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som skrivs om individualisering av undervisningen i läroplaner och litteratur samt vad ett antal lärare säger om individualisering och om olika sätt att individualisera i läs- och skrivinlärningen. Jag har genom min litteraturstudie studerat olika aspekter på individualisering där jagförst har tittat på vilka motiv och vilken kritik som finns mot detta. Därefter har jag studerat läroplanerna från Lgr-62 till Lpo 94 och också respektive kursplan i svenska för att se hur individualiseringen har beskrivits genom åren. Olika synvinklar på individualisering i undervisningen där jag tittar på olika former, vilka ämnen som är lämpliga att individualisera, lärarens roll och individualisering i åldersblandad undervisning är nästa del av min litteraturgenomgång. Det sista jag beskriver är hur några författare ser på hur- och varför läs- och skrivinlärningen bör individualiseras.

Läraryrket är idag utsatt för flertalet förändringar som ställer krav på flexibilitet och professionalitet. Syftet med vår aktionsforskningsstudie var att öka förståelsen kring huruvida yrkesverksamma lärare med lång erfarenhet kan använda praxisnära reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De åtta gymnasielärare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnära reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehåll, samt kopplingar till tyst kunskap.

Gellivare hard rock research (GHRR) bedriver projektet ?Snabbare och bättre tunneldrivning? i samarbete med bland annat Luossavaara Kiirunavaara AB (LKAB), där målet är att förbättra utförandet av varje enskild aktivitet i salvcykeln. Projektarbetet utförs enligt Demings förbättringscykel, PDSA-cykeln. I etapp ett har en detaljerad problemidentifikation av aktiviteterna i salvcykeln genomförts. Problemen har prioriterats och förslag till lösningar har utarbetats.

Bakgrund: Sjukdomslidande uppkommer då smärtor och plågor från den egna kroppen framträder. Vårdlidande innebär då en individ lider på grund av vård eller brist på vård. En god relation mellan sjuksköterskan och individen skapar grunden för ett gott möte. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mötet mellan sjuksköterskan och individen som upplever vårdlidande och/eller sjukdomslidande inom den somatiska slutenvården. Metod: Den här studien är en litteraturstudie som baseras på artikelsökning.

Bakgrund: Övergrepp och andra missförhållanden på vårdboenden där vård-personal är delaktig förekommer internationellt likväl som i Sverige. Detta trots att sjuksköterskan tillsammans med övrig vårdpersonal är anställd för att ge trygghet och en god omvårdnad till de äldre vårdtagarna. Syfte: Att utifrån vårdpersonalens perspektiv belysa missförhållanden och övergrepp mot äldre inom äldrevården där enskild vårdpersonal är delaktig. Metod: En litteraturstudie som behandlade både kvalitativa och kvantitativa studier. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar som kvalitetsbedömdes.

En typisk funktion på startsidan till många webbportaler är den webbdel som presenterar exempelvis desenaste blogginläggen, nyheterna eller händelserna som har lagts till på webbplatsen. Dessa funktioner ärkända som aggreggeringswebbdelar. Eftersom startsidan är den sida som besöks mest jämfört med alla andrawebbsidor i portalen innebär det i sin tur att denna funktion utnyttjas väldigt ofta.Detta arbete syftar till att finna ett antal olika metoder som kan användas för att uppnå denna funktion ochatt ta reda på hur väl dessa webbdelar presterar.Denna rapport presenterar både de olika metoder som fanns och resultaten på en systematisk testning avdessa. Resultaten av testerna presenteras på ett överskådligt sätt.Slutligen dras slutsatser angående resultaten. Resultaten förespråkar inte en specifik metod, den metod somlämpar sig bäst för varje enskild sammanhang avgörs till största del av andra faktorer såsom frekvens avbesökare eller ändringar på innehållet som metoden söker igenom..

I Sverige drabbas varje år runt 10 000 personer av hjärtstopp. I endast 1300 av fallenlyckas hjärtstoppet hävas och 4 % kan skrivas ut levande efter att den medicinskavården är klar. På sjukhuset genomgår patienten flera undersökningar ochbehandlingar. De behandlingar som ges syftar till att framförallt rädda hjärnan som äroerhört känslig för syrebrist men även hjärtat riskerar att ta skada. Hjärtstoppetorsakar en kris och påverkar patienten såväl psykiskt som fysiskt och den kan ävenha ådragit sig kroniska hjärnskador.

Idag har vi en skola för alla där varje elev ska få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och behov. Den här studien handlar om hur högpresterande elever i matematik upplevde grundskolan. Syftet med studien är att belysa vilket stöd högpresterande elever fått och velat ha under sina år på grundskolan och samtidigt undersöka hur de definierar sin förmåga i matematik.Tretton semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en kvalitativ metod med elever på gymnasiet. Resultatet visar att de högpresterande eleverna har svårt att definiera sina kunskaper och förmågor. Studiens fokus ligger vid vilket stöd de intervjuade eleverna upplevt och vilket stöd de önskat.

Innan barn börjar skolan bär de med sig olika mycket kunskap och föreställningar. Med hjälp av de erfarenheter de har, försöker de sedan förklara den omvärld de lever i. Som lärare fyller man en viktig roll att hjälpa barnen att få kunskap om den värld de lever i och anpassa undervisningen så att den är uppbyggd efter varje enskild elevs behov. Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad 6-åringar har för föreställningar om jorden, solen, månen och stjärnorna. Sex elever har intervjuats, och resultatet visar att ju mer konkret ett ämne är desto mer kunskap och föreställningar har eleverna.

Skolan styrs av olika styrdokument, dessa dokument finns på nationell- kommunal- ochskolnivå. Det är kommunen som ansvarar att upprätthålla målen som står skrivna i de olikastyrdokumenten. Syfte med arbetet är att studera texterna som styr skolan, specifiktförändringen av begreppet elev. Studien fokuserar på eleven i tre styrdokument, SOU1992:94, Lpf 94 och en kommunal skolplan. Metoden som används är textanalys med tvåinriktningar, innehållsanalys och diskursanalys.

I studien om insatsen personlig assistans framkommer det att yrkestiteln personlig assistent är bred. Den personliga assistansen måste anpassas efter varje enskild individ och dennes behov. Assistansen ska göra det möjligt för personer med en eller flera funktionsnedsättningar att leva sitt liv på ett bra och meningsfull sätt. I yrkets utövning är det viktigt att det framgår vad som är brukarens och dennes personliga assistents skyldigheter och rättigheter. Informanterna som vi intervjuade beskriver sitt yrke som intressant, spännande, meningsfullt,givande och stimulerande och att det har frihet i sin yrkesutövning.

I kollektivtrafiken används ett flertal olika prismodeller och biljettsystem. Denna studie utgår ifrån hur lokaltrafiken ser ut i framförallt Uppland där UL, Upplands Lokaltrafik, planerar och upphandlar kollektivtrafiken till olika utförare. Nackdelar identifieras med dagens prismodeller som hos UL består av zonindelningar för enkelbiljetter samt enhetspriser för periodbiljetterna. Prismodeller bedöms ofta i en skala mellan enkelhet och rättvisa. Problemen som identifierats och som studien särskilt fokuserar på är bristen på rättvisa i dagens prismodell, i form av låg korrelation mellan prissättning och utnyttjande av kollektivtrafiken.