Äganderätten mellan makar har sedan långt tillbaka varit föremål för reformer i lagstiftningen. Orsak till detta har varit att lagstiftaren velat skapa en större ekonomisk rättvisa mellan makar. Dold samäganderätt till fast egendom utgör ett exempel på försök till att utjämna äganderätten mellan makar, och innebär att make som inte är civilrättslig ägare till en fastighet kan bli samägare. Förutsättningen för att dold samäganderätt skall anses föreligga är att makarna haft för avsikt att gemensamt äga egendomen. Finns ingen uttrycklig överenskommelse kan dold samäganderätt ändå anses föreligga, om make som gör anspråk på dold samäganderätt ekonomiskt bidragit till förvärvet samt om fastigheten köpts för gemensamt bruk.

Stöld av intellektuell egendom har blivit erkänt som ett stort framträdande problem (Stephenson, 2005). Oftast tror man att utomstående tar sig in i företagens system och kommer åt känslig information, men undersökningar visar att insiders är ännu större hot, i form av stölder, förlust och läckage av företagets intellektuella egendom (Swartz, 2007). Intellektuell egendom kan i stora drag förekomma i tre olika former: idé, dokument och produkt. Utgår man från innovationsprocessen så börjar det oftast med en idé. Vid idéstadiet är det viktigt för företaget att ha incitament som uppmuntran till de anställda att föda nya idéer till produkter eller tjänster, men också ha en strategi för att upptäcka och identifiera de omedvetna idéer som finns hos personalen. En annan viktig del i arbetet, är att hantera och skydda idéerna, så de kommer in i utveckling och produktion, utan att konkurrenterna får tag på dem.

Syftet med den här uppsatsen var att förklara vad samäganderätt innebär, dvs. vilka rättigheter och skyldigheter personer som äger fast egendom tillsammans har, och på vilket sätt samäganderättsförhållandet kan upplösas, samt vad det innebär att någon har fått en inskränkning i äganderätten genom ett förbud att överlåta sin andel, dels för honom själv och dels för de andra delägarna när man vill ansöka om försäljning av hela egendomen enligt samäganderättslagen. Den metod jag använt mig av vid författandet av denna uppsats har bestått av litteraturstudier i form av lag, förarbeten, praxis och doktrin. Om två eller fler personer äger fast eller lös egendom tillsammans som de erhållit genom arv, gåva, testamente eller som de köpt anses de äga egendomen med samäganderätt. Delägarna kan rättsligt förfoga över sin ideella andel, men vid förvaltningsåtgärder som rör hela egendomen krävs samtliga delägares samtycke.

Syftet med uppsatsen var beskriva säljarens upplysningsplikt respektive köparens undersökningsplikt vid köp av fast egendom, samt att beskriva konsekvenserna då upplysningsplikten respektive undersökningsplikten inte iakttas. För att förtydliga detta ytterligare har vi även valt att behandla fastighetsmäklarens och besiktningsmannens ställning vid köp av fast egendom. Vi har valt att använda rättsdogmatisk metod, vilket innebär att beskriva nu gällande rätt. Enligt JB ligger det på köparens ansvar att göra en noggrann undersökning av byggnaden. De fel eller skador som köparen har haft möjlighet att upptäcka kan inte säljaren göras ansvarig för.

Det är vanligt förekommande att företag drabbas av förlust på grund av att en anställd förskingrar eller stjäl, även om få fall anmäls. Förlusten av egendom innebär en kostnad för företaget men också en intäkt för den anställde. Det råder dock osäkerhet om hur kostnaden ochintäkten skall behandlas skatterättsligt. Om företaget medges avdrag för förlusten och den anställde inte skall beskattas för den brottsliga intäkten kan det finnas risk för skatteplanering.Det är också osäkert om den lagstiftning som finns gällande förlust av kontanta medel även gäller för annan egendom. Syftet med uppsatsen är att utreda företagets avdragsrätt och beskattningskonsekvenser för den anställde.

Syftet med studien är att undersöka vilken innebörd som sex olika pedagoger som arbetar i skolår tre lägger i begreppet ?att utgå från varje enskild individ? i matematikundervisning. Med innebörd avses i den aktuella studien hur pedagogerna talar om begreppet både utifrån deras tolkning av det och utifrån deras arbetssätt. Som empiriinsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer använts och den analysmetod som har använts vid bearbetandet av datan har tagit sin utgångspunkt i diskursanalys. Detta innebär att pedagogernas artikulationer har härletts till olika diskurser med hjälp av ekvivalenskedjor.

Denna uppsats syftar till att redogöra för möjligheterna för det allmänna att göraintrång på enskilds fasta egendom i syfte att skydda miljön. Denna redogörelseomfattar de olika typerna av intrång som kan göras med stöd av miljöbalken, hurrätten till ersättning med stöd av miljöbalken ser ut och en diskussion kring hur de reella möjligheterna för dessa intrång ser ut. Uppsatsen belyser de konsekvenser rörande miljöskyddet som uppstod i och med lagändringen som genomfördes 2010 gällande ersättningen vid expropriation. Den redogör även något för de i många fall svårtolkade termer och principer som ligger till grund vid bedömning huruvida ersättning ska utgå eller ej med stöd av miljöbalken. I och med denna studie, av de lagar som reglerar vilka situationer en markägare skall berättigas ersättning vid ingripanden av miljöskyddsskäl och den praxis som finns på området, påvisas vid många tillfällen att egendomsskyddet för den enskilde förstärkts.

Utifrån olika former av riksdagstryck beskriver uppsatsen den nya godtrosförvärvslagen som trädde i kraft den 1 juli 2003. Uppsatsen försöker förklara hur godtrosförvärvslagen ser ut och vad som kan väntas hända utav den. Den nya lagstiftningen är en modifiering av tidigare lag och innebär kortfattat att ursprunglig ägare i vissa fall inte behöver betala någon lösen för att få tillbaka ?sin? egendom som annan förvärvat i god tro. Den nya godtrosförvärvslagen grundar sig på två olika former av äganderättsprinciper, dels på den så kallade extinktionspricipen som reglerar äganderätt av egendom på så sätt att den godtroende förvärvaren blir ägare till förvärvad egendomen och dels på den så kallade vindikationsprincipen, som tvärtemot vad extinktionsprincipen säger, ger den ursprunglig ägaren en kvarhållande äganderätt - trots förvärvarens goda tro.

Det är en given utgångspunkt vid utmätning att endast sådan egendom som tillhör gäldenären får tas i anspråk för borgenärernas fordringar. Eftersom det ofta är praktiskt omöjligt för kronofogdemyndigheten att göra en fullständig utredning om vilka tillgångar som ägs av gäldenären, får lös egendom också utmätas i de fall då den p.g.a. presumtionsreglerna i 4 kap. 18-19 §§ utsökningsbalken ska anses tillhöra gäldenären. Enligt dessa lagrum presumeras gäldenären vara ägare till gods som han har i sin besittning om det inte "framgår" att egendomen tillhör annan.

Dold samäganderätt till fast egendom är en rättsfigur som uppkommit genom praxis. Syftet har varit att skapa ett ekonomiskt skydd till den make som inte varit formell köpare. Den make som inte är civilrättslig ägare till en fastighet ges möjligheten att bli samägare om vissa förutsättningar är uppfyllda. Fastigheten ska vara köpt för gemensamt bruk och den make som hävdar dold samäganderätt ska ha bidragit ekonomiskt till förvärvet. Makarna ska även ha haft avsikten att äga egendomen gemensamt, är avsikten inte uttryckt har det godtagits en så kallad tyst överenskommelse.

Ett återtaganderättsförbehåll är ett förbehåll som en säljare använder för att säkra rätten till full betalning från köparen. Förbehållet blir utan verkan om den sålda egendomen sammanfogas med annan egendom eller blir tillbehör till fast egendom. I uppsatsen analyseras därför behovet av ett förstärkt återtaganderättsförbehåll som gäller även vid sammanfogande. Även företagshypoteks förhållande till ett starkare återtaganderättsförbehållet analyseras, eftersom hypoteket är en säkerhet i näringsidkarens lösa egendom, till vilken det kan finnas ett återtaganderättsförbehåll.Återtaganderättsförbehållets ställning vid leasing med frifoganderätt för leasetagaren analyseras även. Bakgrunden är att det i dagens läge blir allt vanligare att leasetagaren får ökade befogenheter över den leasade egendomen, vilket kan påverka återtaganderättsförbehållets verkan.

Syftet med denna uppsats är att i en jämförande studie utreda skillnaderna beträffande gällande rätt avseende upplysningsskyldigheten för säljaren vid fastighetsköp respektive vid köp av lös egendom. Uppsatsen ska även utreda huruvida skillnaderna är motiverade för säljaren av en vara.Någon bestämmelse som tar sikte på säljarens upplysningsskyldighet finns inte i 4 kap. JB. Av förarbetena framgår det att undersökningsplikten är utgångspunkten för felansvaret och att det inte finns någon generell upplysningsskyldighet för säljaren. I NJA 2007 s.

Sakrätten reglerar tredjemanskonflikter över egendom, och en del av sakrätten är olika säkerhetsrätter. Säkerhetsrätterna tjänar sitt syfte genom att säkerställa värdet hos såld egendom och används flitigt inom handeln idag. Konflikter inom beskrivet ämne uppstår från tid till annan och avgörandena skiljer sig åt, eftersom ämnets karaktär är komplicerad. Vad händer då handeln sker internationellt och att det i själva verket handlar om ett avbetalningsköp som på ett eller annat vis hamnat utanför landets gränser? Vilken lag ska tillämpas och vad har det för effekt på resultatet? Området som detta rör är inte reglerat i lag och därför är de viktigaste källorna praxis och doktrin.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka om säljaren till bostadsrätt har en plikt att upplysa köparen om fel som finns i bostadsrätten. Genom att studera lag, förarbeten, juridisk litteratur och rättsfall har jag kommit fram till att det finns ett flertal bestämmelser som ålägger säljaren ett sådant ansvar. Enligt avtalslagen kan säljaren bli ansvarig om dennes förtigande kan räknas som svikligt förledande, om det strider mot tro och heder eller om det innebär att avtalet eller delar av det blir oskäligt mot köparen. Den primära regel som ålägger säljaren en upplysningsplikt finns i köplagen och gäller när lägenheten sålts med en klausul om befintligt skick. Fastighetssäljarens skyldighet att upplysa köparen om fel i fastigheten har även undersökts.

Uppsatsen omfattar en redogörelse för gällande svensk rätt avseende förutsättningar för och genomförande av konkurs, företagsrekonstruktion och ackord. Ett annat syfte var att jämföra konkurslagen med lagen om företagsrekonstruktion för att se vad som skiljer de åt. Ett tredje syfte var att redogöra för en borgenärs stoppningsrätt av lös egendom vid de nämnda förfarandena. Författaren har i framställningen använt sig av en traditionell juridisk metod. Varför väljer så många företag att gå i konkurs istället för att rekonstruera sitt företag? Vid en jämförelse mellan konkurslagen och lagen om företagsrekonstruktion så finns det flera orsaker till att företagen väljer konkurs.