I dagen samhÀlle Àr de allra flesta medvetna om att det mÄste till en förÀndring av vÄrt beteende för att hejda den alltmer negativa miljöpÄverkan pÄ vÄr jord. I skolan har hem- och konsumentkunskapsÀmnet en stor funktion att fylla, dÄ ett av Àmnets fyra perspektiv Àr resurshushÄllning. ResurshushÄllning Àr enligt kursplanen ett samspel mellan mÀnniska, samhÀlle och natur. En förstÄelse av detta samspel krÀvs för att eleven skall kunna forma en livsstil som leder till ett hÄllbart samhÀlle. I lÀrarnas arbetsuppgifter ingÄr att tolka kursplaner som sedan skall förankras i undervisningen.

Synen pÄ skolor varierar, och dÀrmed synen pÄ dess elever. NÀr elever pÄ en lÄgpresterande skola överförs till en högpresterande skola blir det liv pÄ förÀldrar som anser att nivÄn kommer att sjunka. IstÀllet började de lÄgpresterande eleverna att prestera bÀttre. Denna sekvens i svensk utbildningshistoria Àr en del av debatten angÄende förvÀntningar, ett forskningsomrÄde som startades upp av Robert Rosentahl pÄ 60-talet och som domineras av tanken att elever presterar bÀttre med höga förvÀntningar. FörvÀntningsteorier finns idag nÀrvarande som en viktig del i Skolverkets riktlinjer, och som del av dessa teorier Àr motivation en essentiell del.

Diabetes Àr en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn och ungdomar i Sverige idag. Vi tycker att det Àr viktigt att ta upp detta inom vÄrt ÀmnesomrÄde, dÄ god kosthÄllning pÄverkar deras vÀlmÄende i hög grad. Dessutom Àr tonÄrstiden en mycket fragil period i livet dÀr diabetes kan komplicera och blir ytterligare en faktor att ta hÀnsyn till.Vi vill undersöka ungdomar som har diabetes och deras syn pÄ att följa kostrÄden. Detta gör vi genom att intervjua Ätta ungdomar, pÄ ett diabeteslÀger, i Äldrarna 15 ? 18 Är som haft diabetes i mellan 2 mÄnader och 11 Är.Undersökningen visade att det finns mÄnga faktorer som inverkar hur ungdomarna vÀljer att hantera sin kost.

Bakgrund och problem:År 2011 anmĂ€ldes 12 260 bokföringsbrott till Ekobrottsmyndighet-en och statistiken visar att detta brott Ă€r det nĂ€st vanligast anmĂ€lda ekonomiska brottet. Det Ă€r ett vĂ€xande problem och de brottsförebyggande myndigheterna mĂ„ste anvĂ€nda Ă„tgĂ€rder som ger en preventiv effekt eftersom ekonomisk brottslighet kan leda till betydande skador för samhĂ€llet, exempelvis genom att skapa en orĂ€ttvis konkurrenssituation för företagare. Det kan Ă€ven skada och hota förtroendet för nĂ€ringslivet samt leda till en dĂ€mpad tillvĂ€xt i Sveriges ekonomi. Eftersom bokföringsbrott Ă€r ett omfattande problem sĂ„ klarar inte en enskild myn-dighet av att hantera problemet sjĂ€lv, dĂ€rför Ă€r samverkan en viktig del i myndigheternas arbete.Syfte:Syftet med studien Ă€r att med utgĂ„ngspunkt i ett myndighetsperspektiv förklara hur de svenska brottsförebyggande myndigheterna arbetar för att förebygga bokföringsbrott. Det kommer att ske genom att vi identifierar vilka Ă„tgĂ€rder de brottsförebyggande myndigheterna anvĂ€nder sig av i sitt förebyggande arbete samt beskriver hur samverkan mellan de olika brottsförebyggande myndigheterna fungerar.Metod:Vi har anvĂ€nt oss av den induktiva forskningsansatsen samt den kvalitativa forsk-ningsstrategin i vĂ„rt uppsatsarbete.

Bakgrund: BedrÀgeribrotten har sedan 2005 ökat med ungefÀr 30% och antalet anmÀlda bedrÀgeribrott har de senaste tio Ären tredubblats. MÄnga personer Àr rÀdda för att bli utsatta för brott, utan att faktiskt blivit utsatta för brott och utsattheten för brott kan heller inte som ensam faktor förklara rÀdslan för brott. SÄrbarhetsfaktorerna kön, Älder, inkomst, utbildning och civilstÄnd har i flertalet tidigare studier pÄvisats kunna förklara rÀdslan för brott. Syfte: Syftet med denna studie var dels att redogöra för eventuella samband mellan pensionerade personers 1. sÄrbarhetsfaktorer och 2.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ arbetet med elevers muntliga framstÀllning, eftersom jag saknar studier som undersöker de tidiga Ärskursernas muntliga arbete. Den empiriska delen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fem lÀrare verksamma i Ärskurs 1-3. De intervjuade lÀrarna har en yrkeserfarenhet mellan fem och fyrtio Är och de arbetar pÄ tre olika mellansvenska skolor.Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en vilja hos de intervjuade lÀrarna att arbeta med muntlig framstÀllning i klassrummet, men om det ska bli meningsfullt krÀvs att gruppens klimat Àr tillÄtande och att eleverna upplever en trygghet i situationen. Mycket av lÀrarnas arbete den första tiden gÄr Ät till att skapa dessa förutsÀttningar, och de arbetar pÄ olika sÀtt med detta. Den största svÄrigheten med det muntliga arbetet i klassrummet Àr att momentet krÀver en engagerad publik, vilket leder till att nÄgra lÀrare anser att det var svÄrt att planera in detta i undervisningen.

Studien gör avstamp i sociologisk och utbildningsvetenskaplig forskning kring skolans och kunskapens förÀndrade form och funktion i vÄr senmoderna samtid. Med bakgrund av denna hÀvdar jag att den Svenska skolan avseende dess arbete med klassiskt vÀrdepedagogiska frÄgor som till exempel jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn idag stÄr inför en ny typ av utmaning och eventuell Àmnesdidaktisk problematik. Syftet med studien var mer precist att undersöka och analysera hur undervisande gymnasielÀrare i SamhÀllskunskap rent Àmnesdidaktiskt hanterar och förhÄller sig till implementeringen av jÀmstÀlldhetsperspektivet i sin undervisning. Valet av metod för insamling av empiriskt material föll pÄ en kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie. Totalt intervjuades tre lÀrare, verksamma pÄ olika skolor i olika kommuner.

Strategier pÄverkar hur företagens kapitalstruktur ser ut, dessa anvÀnds för en effektiv fördelning av företagets resurser sÄ att de uppsatta mÄlen ska kunna nÄs. Strategin kan strÀcka sig över olika tidsintervall, de kan vara generella och övergripande men ocksÄ vÀldigt specifika för vissa aktiviteter. Strategin bygger pÄ yttre omstÀndigheter och hur företagets önskade position ser ut inför framtiden. Ett företags strategi Àr nödvÀndig för alla beslut som tas inom företaget. De flesta företag vill vÀxa, dÀrför kan Àven tillvÀxtstrategier vara viktiga för företag att ta i beaktande för att fÄ en stabil och planerad tillvÀxt.

Denna studie Àr kvalitativ med intervjuer och litteraturstudier. Syftet har varit att undersöka lÀroplanen och uppdraget hos nÄgra anstÀllda som har som mÄlgrupp ?elever i behov av sÀrskilt stöd?. LÀrarna har inte likadan vidareutbildning.Min uppsats handlar om en del av den utbildning som finns för att kunna arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr allmÀnna och gÀller Àven för lÀrare med grundutbildning.

Problem: Konsumtionsforskningen har gÄtt ifrÄn fokusering pÄ mÀnniskans fysiologiska behov och synen pÄ mÀnniskan som en enskild individ till fokus pÄ de psykologiska och sociala behoven dÀr mÀnniskan sÀtts in i ett socialt sammanhang. Vilka förestÀllningar har studenter vid Service Management programmet, Campus Helsingborg, Lunds Universitet, om konsumtion? Hur kan dessa förestÀllningar relateras till befintliga forskningsperspektiv?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka de förestÀllningar som Service Management studenter har om konsumtion.Metod: För att undersöka de förestÀllningar som studenter har kring konsumtion genomfördes gruppdiskussioner. Materialet som samlades in analyserades med utgÄngspunkt i en modell av Per Østergaard och Christian Jantzen. Modellen utgörs av fyra olika perspektiv inom konsumtionsforskning; köpbeteende, konsumentbeteende, konsumentforskning och konsumtionsstudier.Slutsatser: I beskrivningen av studenternas förestÀllningar om konsumtion gÄr det inte att utesluta nÄgot av modellens olika perspektiv.

Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.

TitelTraditionella medier och den digitala agendan, konsten att kontrollera allmÀnhetens gestaltning av en organisationskris i sociala medier SyfteSyftet med den hÀr uppsatsen Àr undersöka hur allmÀnheten gestaltar en organisationskris i sociala medier genom den typ av inlÀgg som görs. MetodVia en kvantitativ ansats har vi samlat in och analyserat de statusuppdateringar som allmÀnheten gör via sina egna Facebookflöden. Vi har sedan sammanstÀllt detta i SPSS för att ge oss en blick över det insamlade materialet och möjlighet att fÄ fram statistik pÄ de inlÀgg som görs. Vi har samlat inlÀgg om den ubÄtsjakt som försvarsmakten gjorde i oktober 2014 samt den skandal som drabbade SCA dÀr de ovarsamt har hanterat företagets ekonomiska resurser. ResultatI det insamlade materialet kan vi se att det Àr media som via de artiklar man publicerar sÀtter agendan för den bild av organistionernas kriser som kommer spridas i sociala medier. En majoritet av de inlÀgg som görs Àr artiklar som allmÀnheten delar vidare via sina egna sociala medier. Vi kan ocksÄ se att det Àr organisationen som fÄr ta en stor del av smÀllen i de inlÀgg som görs.

Abstract Det senaste Äret har nedskÀrningarna inom förskola och skola drabbat mÄnga kommuner, detta har medfört att personalstyrkan minskat vilket i sin tur har bidragit till att antalet barn per pedagog har ökat. Detta har bidragit till stor massmedial uppstÄndelse, dÄ pedagoger och förÀldrar inom skola och förskola har uttryckt sitt missnöje och sin oro. Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogernas upplevelser kring nedskÀrningarna inom förskolan samt hur detta pÄverkar kvaliteten inom verksamheten. LitteraturgenomgÄngen visar att nedskÀrningar inom en verksamhet kan ha bÄde en positiv och en negativ sida, dÄ det visar sig att företagen ofta klarar av att uppnÄ en god kvalitet trots mindre personal. Samtidigt som det visar att detta kan medföra stress hos personalen. Undersökningens metod bestÄr av en enkÀtstudie som berör pedagogernas upplevelser kring nedskÀrningarna inom förskolan, samt om strÀvansmÄlen utifrÄn Lpfö 98 kan uppnÄs trots nedskÀrningarna. Studien har besvarats av sjutton förskolor i en kommun i mellersta Sverige. Resultatet av studien visar att det endast Àr tvÄ av de sjutton medverkande förskolorna som inte har blivit drabbade av nedskÀrningarna som rÄder.

NÀr infrastukturen i dagens samhÀlle mÄste utökas görs det i redan tÀtbebyggdaomrÄden, vilket krÀver att nya anlÀggningarna utförs under markytan. Dettaresulterar i stora och tidskrÀvande bergtunnelprojekt. Under byggtiden skabefintliga anlÀggningar som pÄverkas kunna vara i drift utan att nÄgot skadasker. Det medför mÄnga restriktioner för byggentreprenörerna för att klara avdessa krav, allt för att minimera pÄverkan pÄ omgivningen.Vid de allra svÄraste platserna kan det vara ett alternativ att byta ut denkonventionella drivningsmetoden, borrning och sprÀngning, mot en alternativmetod. I detta examensarbete har den alternativa metoden vajersÄgningstuderats för att utvÀrdera metoden nÀr den anvÀnds inomberganlÀggningsprojekt.Fallstudien utfördes pÄ Norrströmstunneln som Àr en del av Citybanan sombyggs i Stockholm.

Uppsatsens syfte Àr att föra en diskussion om samhÀllsarbete och social mobilisering och huruvida dessa arbetsmetoder Äterfinns inom socialtjÀnstens arbete idag. De centrala frÄgestÀllningarna Àr: Hur ser kÀnnedomen om samhÀllsarbete och social mobilisering ut inom socialtjÀnsten? Förekommer samhÀllsarbete och social mobilisering som arbetsmetoder inom socialtjÀnsten? Vilka orsaksförklaringar ges till social problematik? Vilka Àr de dominerande teoribildningarna och arbetsmetoderna pÄ arbetsplatserna och vad fÄr de för genomslag i insatserna? Upplever man inom socialtjÀnsten att det finns möjlighet att pÄverka vilka typer av insatser som ska ges? Uppsatsen bygger pÄ teorier om samhÀllsarbete och social mobilisering, professionalisering samt Giddens strukturbegrepp. Datainsamlingen har skett genom intervjuer i vilka vinjettmetoden ingÄtt. Slutsatser som dras Àr att det inom socialtjÀnsten inte arbetas utifrÄn samhÀllsarbete och social mobilisering i sin helhet.