Vajersågning inom berganläggning
Utvärdering och analys av vajersågning utförd på Norrströmstunneln, en del av Citybanan
När infrastukturen i dagens samhälle måste utökas görs det i redan tätbebyggdaområden, vilket kräver att nya anläggningarna utförs under markytan. Dettaresulterar i stora och tidskrävande bergtunnelprojekt. Under byggtiden skabefintliga anläggningar som påverkas kunna vara i drift utan att något skadasker. Det medför många restriktioner för byggentreprenörerna för att klara avdessa krav, allt för att minimera påverkan på omgivningen.Vid de allra svåraste platserna kan det vara ett alternativ att byta ut denkonventionella drivningsmetoden, borrning och sprängning, mot en alternativmetod. I detta examensarbete har den alternativa metoden vajersågningstuderats för att utvärdera metoden när den används inomberganläggningsprojekt.Fallstudien utfördes på Norrströmstunneln som är en del av Citybanan sombyggs i Stockholm. Under fallstudien har det konstaterats att vajersågning är enmetod som är anpassningsbar utifrån de rådande förhållandena för varje enskildsågning. I många fall måste vajersågning kombineras och kompletteras avandra metoder så som spräckning, knackning eller eventuellt sprängning.Under intervjustudien som är utförd ute på projektet framkommer det attvajersågning är en bra metod som är användbar vid platser där andra metoderär olämpliga. Den skapar en minimal, nästan obefintlig skadezon i detomgivande berget. En annan stor fördel med metoden är att den teoretiskakonturen är enklare att åstadkomma än med t.ex. sprängning, det är positivt vidpartier där betongkonstruktioner ska motgjutas mot berget och är en ekonomiskfördel för det kommande arbetet på grund av att den teoretiska betongmängdenstämmer bättre än vid sprängning.En nackdel är att metoden skapar släta ytor, detta kan vara en fördel i vissa fallmen skapar ett problem vid kartering då förstärkningsbehovet blir svårbedömt.Slutsatsen efter fallstudie och analys är att vajersågning ett bra alternativ tillkonventionell drivningsmetod vid de undersökta förhållandena.