Uppsatsens syfte Àr att undersöka om medborgardialog frÀmjar politisk delaktighet. Studien grundar sig pÄ en litteraturstudie av politiska dokument och relevanta teorier. Analysen kompletteras av en kvalitativ studie av LuleÄ kommuns initiering av medborgardialog. Grundtanken i demokrati Àr att politiska beslut skall grundas pÄ mÀnskliga rÀttigheter med fria och jÀmlika medborgare. Genom initiering av medborgardialog blir detta möjligt.

Uppsatsen behandlar socialtjÀnstlagens ekonomiska bistÄnd och dess villkor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka krav som kan stÀllas pÄ en enskild som ansöker om försörjningsstöd hos en socialnÀmnd. Vidare besvaras den omvÀnda frÄgan; vilka krav som inte kan göras gÀllande gentemot den bistÄndssökande. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger pÄ rÀttsfall frÄn RegeringsrÀtten och till viss del Àven kammarrÀtterna. SocialtjÀnstens insatser skall bygga pÄ principerna om frivillighet, sjÀlvbestÀmmande och integritet.

Detta examensarbete tar upp frÄgan om hur studie- och yrkesvÀgledare i grundskolans senare Ärskurser arbetar med de elever som inte nÄr mÄlen enligt lÀroplanen för grundskolan, LGR 11. Enligt LGR 11 sÄ Àr det hela skolans ansvar att arbeta aktivt med elevers mÄluppfyllelse, men hur arbetar man dÄ med detta som studie- och yrkesvÀgledare? Intresset för forskningsomrÄdet fick vi som författare av debatten kring elevers mÄluppfyllelse dÀr det kom rapporter om att antalet elever som inte nÄdde mÄluppfyllelsen i den svenska grundskolan ökade. I denna studie sÄ undersöker vi hur man som studie- och yrkesvÀgledare arbetar med de elever som inte nÄr mÄlen i grundskolan, vilka samarbetsformer finns det och vilka bakgrundsfaktorer som kan finns kring elevgruppen som inte nÄr mÄlen i skolan. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökning för att fÄ en sÄ bred bild av studie- och yrkesvÀgledarnas arbete med vÄrt undersökningsomrÄde genomförde vi sex intervjuer pÄ skolor dÀr informanterna svarat att de anser att de arbetar aktivt med mÄluppfyllelsen, exempelvis som en del av elvÄrdshÀlsoteamet och har ett aktivt samarbete med lÀrare och övrig personal i och utanför skolan. För att tolka resultatet har vi anvÀnt oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer samt Abraham Maslows och Viktor Frankls behovs- och motivationsteorier. Med dessa teorier vill vi belysa hur interaktioner och samspel skapar stöd och struktur, hur motivation och individuella behov pÄverkar mÄluppfyllelsen för eleverna dÀr studie- och yrkesvÀgledarens arbetsmetoder och samarbetsformer Àr en part i detta arbete. Analysen av resultatet i vÄr undersökning visar att det för studie- och yrkesvÀgledarna Àr ett tidskrÀvande arbete som krÀver individuellt anpassade metoder och samarbete med olika funktioner i och utanför skolan för att nÄ varje enskild individ men att för mÄlgruppen kan en bra studie- och yrkesvÀgledning vara avgörande i relation till elevernas mÄluppfyllelse..

SammanfattningI denna studie har vi valt att fokusera oss pÄ den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i nÄgon slags projektform Àr nÄgot som blir mer pÄ arbetsmarknaden. De krav som stÀlls pÄ en projektgrupp men framförallt pÄ projektledaren kan ibland strÀcka sig till att bli omÀnskliga. Genom att ha en vÀl fungerad intern kommunikation sÄ kan man förhindra mÄnga onödiga konflikter som kan uppstÄ i en miljö som krÀver hög effektivitet. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att pÄvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebÀr och hur en projektledare kan vÀlja att förmedla sitt budskap till gruppen.För att ta reda pÄ hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det Àr den data som ligger till grund för vÄr analys.

Med utgÄngspunkt frÄn förvÀntade globala klimatförÀndringar har jag valt att behandla hur Nacka kommun pÄverkas och pÄ vilket sÀtt man försöker anpassa sig till de negativa effekter som kan uppstÄ. Mitt arbete fokuserar pÄ verkningar som sÀrskilt följer av förhöjda vattennivÄer orsakade av ökad nederbörd och höjda havsnivÄer.KlimatförÀndringarna kommer att pÄverka levnadsförhÄllandena i alla vÀrldens samhÀllen, vilket krÀver stora globala gemensamma anstrÀngningar för att kunna förebygga och begrÀnsa de negativa konsekvenserna av dessa. I en allt högre utstrÀckning ökar vÄr medvetenhet om att de utslÀpp som orsakar klimatförÀndringar snarare ökar Àn minskar. Politiska beslut fattade pÄ en internationell nivÄ Àr av en avgörande betydelse för hur en positiv utveckling ska kunna genomföras. NÀr det gÀller konkreta förebyggande ÄtgÀrder och anpassningar ligger det stora ansvaret hos varje enskild nation och inte minst i dess lokalsamhÀllen.För att Nacka kommun, som jag har fokuserat, ska kunna ta detta ansvar krÀvs kompetens och ambitioner som förutsÀtter stöd frÄn nationella myndigheter och organisationer.

REFERATAtt en ridlÀrare sjÀlv ska rida Àr en allmÀn Äsikt som man ofta stöter pÄ. RidlÀrarens egna ridkunskaper och fÀrdigheter uppfattas vara av stor betydelse. Men hur ser det ut i Sverige, rider ridlÀraren?Det finns idag (2011) 1177 examinerade ridlÀrare med ?level?, enligt Svenska Ridsportförbundet, i Sverige, som Àr utbildade för att svara för ridutbildningen pÄ ridskolorna. Till ridlÀrarens uppgift att ansvara för undervisningen av ridskolans elever sÄ ingÄr det att vara kompetent och kunnig inom sitt ÀmnesomrÄde, ridning.Det primÀra syftet med den hÀr studien Àr att kartlÀgga i vilken omfattning yrkesverksamma ridlÀrare rider i Sverige.

Scania som Àr ett multinationellt företag har som vision att alla medarbetare ska kunna delta och pÄverka sitt eget arbete, och att hantera dagens lÀs- och skrivkrav ses som en nyckel till det. Under 2005 startade Scania i egen regi ett lÀs- och skrivprojekt med mÄl att höja medarbetarnas lÀs- och skrivkompetens. 13.5 % av medarbetarna i motormonteringen anmÀlde sig till lÀs- och skrivprojektet. För att se vilket genomslag utbildningen har gett har vi anlitats av Scania för att utvÀrdera projektet. Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn djupintervjuer med Scanias motorbyggare undersöka skriftens betydelse i motorverkstaden samt söka svar pÄ vad lÀs- och skrivutbildningen har betytt för motorbyggarna.

Detta examensarbete Àr en undersökning av digitala lÀromedel i slöjd, dÄ frÀmst ur ett trÀslöjdsperspektiv. Arbetet genomförs som ett gestaltande arbete. Detta innebÀr att arbetet bestÄr av tvÄ delar, förutom den skriftliga delen har jag Àven skapat ett anat material i form av ett digitalt lÀromedel som kan anvÀndas i slöjdsalen vid trÀslöjdsundervisning. DÀrför bestÄr arbetet av tvÄ delar, en skriftlig del och en digital instruktionsfilm. Instruktionsfilmen bestÄr av bÄde rörliga och fasta bilder i ett bildspel. Min avsikt med arbetet Àr att bidra till utveckling av undervisning i Àmnet slöjd.

Sammanfattning/abstractSyftet med denna studie var att beskriva hur lÀrare anser att de arbetar med individualisering i grundskolan, och att identifiera vilka faktorer som pÄverkar och formar lÀrarrollen nÀr det gÀller individualisering. Vi har som mÄl att, i vÄrt kommande yrke som lÀrare, kunna frÀmja varje enskild elev i sin kunskapsutveckling, dÀrför har vi valt att belysa individualisering ur ett lÀrarperspektiv.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Intervjuerna har vi genomfört med sex lÀrare som arbetar i skolÄr ett till nio, pÄ en grundskola pÄ en mindre ort i Mellansverige.I bakgrunden redogör vi för de aspekter som, i tidigare forskning, har framtrÀtt som betydelsefulla för att kunna individualisera arbetet i grundskolan.Resultaten frÄn undersökningen har vi analyserat och jÀmfört med den forskning vi belyst i bakgrunden.Det vi har kommit fram till i vÄr studie Àr att lÀrarens förhÄllningssÀtt gentemot eleverna har stor betydelse. Genom att lÀraren skapar tillfÀllen till kommunikation med eleverna kan denne utveckla en god relation till dem, och pÄ sÄ sÀtt ta reda pÄ vilket sÀtt eleverna bÀst lÀr sig pÄ. UtifrÄn detta kan lÀraren sedan anpassa och individualisera undervisningen.

Med ambition att höja skolornas kvalitet har allt fler kommuner valt att ansluta sig till det sĂ„ kallade en-till-enprojektet, vilket innebĂ€r att varje lĂ€rare och elev ska fĂ„ tillgĂ„ng till varsin dator. Denna studie bygger pĂ„ teori om digitala klyftor och tidigare forskning om en-till-en som visar pĂ„ en förstĂ€rkning av klyftor bĂ„de mellan hög- och lĂ„gpresterande elever och mellan resursstarka och resurssvaga skolor.NĂ€r det inte finns nĂ„gon tillhörande strategi för hur datorerna ska implementeras i undervisningen och detta lĂ€mnas till de enskilda skolorna och lĂ€rarna sjĂ€lva att rĂ€kna ut, tar uppsatsen sin utgĂ„ngspunkt i antagandet att projektet kan komma att förstĂ€rka klyftorna bĂ„de i och mellan skolor Ă€ven i Sverige.Genom en undersökning med syftet att klarlĂ€gga hur projektet fungerar pĂ„ en enskild skola, kunde genom intervjuer, enkĂ€ter och observationer indikationer fĂ„s fram om vilka faktorer som kan komma att pĂ„verka projektets framgĂ„ng. Undersökningen visar att skolans kontext, lĂ€rarnas tid och egenintresse, samt elevsammansĂ€ttningen Ă€r nĂ„gra av de faktorer som pĂ„verkar projektets framgĂ„ng. Slutsatsen blir sĂ„ledes att beroende pĂ„ den enskilda skolans möjligheter att pĂ„verka och hantera nĂ€mnda faktorer kommer projektet fĂ„ olika utdelning pĂ„ olika skolor, vilket med stor sannolikhet kan komma att förstĂ€rka befintliga klyftor bĂ„de i och mellan skolor.Uppsatsens syfte Ă€r att bidra till en insikt om en förstĂ€rkareffekt mellan svenska skolor, skolklasser och elever i och med en-till-enprojektet, samt en förstĂ„else för att bĂ„de lĂ€rare och elever behöver avsatt tid för utbildning i hur man bĂ€st anvĂ€nder datorn i undervisningen.Ämnesord: en-till-enprojektet, digitala klyftor, elevdatorer.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ arbetet med elevers muntliga framstÀllning, eftersom jag saknar studier som undersöker de tidiga Ärskursernas muntliga arbete. Den empiriska delen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fem lÀrare verksamma i Ärskurs 1-3. De intervjuade lÀrarna har en yrkeserfarenhet mellan fem och fyrtio Är och de arbetar pÄ tre olika mellansvenska skolor.Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en vilja hos de intervjuade lÀrarna att arbeta med muntlig framstÀllning i klassrummet, men om det ska bli meningsfullt krÀvs att gruppens klimat Àr tillÄtande och att eleverna upplever en trygghet i situationen. Mycket av lÀrarnas arbete den första tiden gÄr Ät till att skapa dessa förutsÀttningar, och de arbetar pÄ olika sÀtt med detta. Den största svÄrigheten med det muntliga arbetet i klassrummet Àr att momentet krÀver en engagerad publik, vilket leder till att nÄgra lÀrare anser att det var svÄrt att planera in detta i undervisningen.

För PLA-innehavare och key executives anser vi att beskattningen av carried interest ska ske i inkomstlaget kapital. Vi anser ej att den eventuella arbetsinsatsen utförd av PLA-innehavare har en sÄdan koppling till vÀrdeökning i fonden att inkomstslaget tjÀnst ska vara tillÀmpligt. Detta har att göra med att GP-bolagets beslutanderÀtt i fondens förvaltning samt det finns omvÀrldsfaktorer som pÄverkar fondens vÀrdeförÀndring.Vidare anser vi att carried interest ska beskattas hos PLA-innehavarna och key executives, inte hos rÄdgivningsbolaget. Av fondstrukturen framgÄr det tydligt att rÄdgivningsbolaget Àr skilt frÄn GP-bolaget och förvaltningen av en venture capital-fond. Carried interest finns endast avtalat i det avtal som PLA-innehavarna har ingÄtt med ILP-bolaget.

Detta har varit ett examensarbete om 20 poÀng pÄ programmet för Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Det har varit ett enskild arbete och handledning har kommit frÄn tvÄ handledare pÄ Blekinge Tekniska Högskola. Mittseminarium för arbetet hölls 29 januari 2004 pÄ Blekinge Tekniska Högskola i nÀrvaro av handledaren, opponenten och andra Ähörare. Ett avsnitt berÀttar kort historik om MörbylÄngas framvÀxt, om ortens hamn och om sockerbruket som fanns pÄ orten 1908-1991. Det avsnittet Àr tÀnkt för att introducera lÀsaren i MörbylÄnga och i det aktuella planomrÄdet.

Titel: ?Man vill inte ha det hÀr klicketi-klicketi-klick!? En studie om hur unga iPad-anvÀndare tÀnker kring nyheter pÄ iPad.Författare: Helena AnderssonUppdragsgivare: DagspresskollegietKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2012Handledare: Patrik WikströmSidantal: 53 sidor, inklusive bilagor och referenser.Antal ord: 19 817, inklusive bilagor och referenser.Syfte: Att undersöka hur unga iPad-anvÀndare beskriver sin nyhetsanvÀndning pÄ iPad samt hur de tÀnker kring att betala för nyheter pÄ plattformen.Metod och material: Kvalitativ undersökning i form av sju samtalsintervjuer med iPad-anvÀndare.Huvudresultat: NyhetsanvÀndningen Àr framförallt relaterad till webblÀsaren, och att betala för en nyhetsapplikation kÀnns inte aktuellt. Respondenterna uppfattar liten eller ingen skillnad i innehÄllet pÄ nyhetssajter eller i nyhetsapplikationer. Alla respondenter beskriver att deras nuvarande nyhetsinhÀmtning pÄ plattformen Àr text- och bildbaserad, i mindre utstrÀckning beskrivs en anvÀndning genom videoklipp och ingen beskriver en ljudbaserad nyhetsinhÀmtning. De som hade testat en nyhetsapplikation tyckte att detta var mer komplicerat Àn att ta del av nyheter direkt genomwebblÀsaren.

Detta examensarbete i energiteknik har utförts pÄ uppdrag av företaget ABB och avdelningen Energy Efficiency under vÄren 2013. Syftet med arbetet Àr att ta fram ett underlag för energianalyser dÀr ÄtgÀrder kan föreslÄs och prioriteras efter Älder pÄ byggnader. De typer av byggnader som undersöks Àr flerbostadshus och kontorslokaler. En road map har tagits fram för att skapa en översikt över de senaste 100 Ärens fastighetsteknik. DÀrefter har en analys gjorts över teknikutvecklingens pÄverkan pÄ energianvÀndning med fokus pÄ byggnadens ingÄende komponenter i ventilations- och vÀrmesystem, inom belysning och i klimatskÀrmens uppbyggnad. Förslag pÄ ÄtgÀrder med energibesparingspotential föreslÄs och prioritering av dessa görs för olika tidsepoker.