Syfte:  Syftet a?r att underso?ka diskrepansen mellan Karria?rcentrums och studenternas uppfattningar av Karria?rcentrums verksamhet. Detta fo?r att kunna sta?rka sin image, identitet och profil fo?r att o?ka deltagandet pa? fo?rela?sningarna.  Metod och empiri: Studien baseras pa? en kvalitativ underso?kning i form av enskild intervju samt fokusgruppsintervju. De som studerats a?r Karria?rcentrum och studenter.

Denna rapport är en del utav ett examensarbete som innefattar att skapa ett par damjeans i 40-talsstil till ett företag. Den beskriver ett tillvägagångssätt för hur produkten skapas, från grund till färdig produkt. Företaget har en butik som säljer rockabillyartiklar i 40-50 stil och har även eget märke. De vill ha en ny jeansmodell som kompletterar deras jeansutbud.Rapporten talar om hur 40-tals silhuetten utformas och hur bästa möjliga passform uppnås via avprovningar och mönsterändringar. Modellens design bestäms i dialog med företaget.

Denna uppsats är en narrativ studie om hiphopkulturen som ungdomskultur. Målet med undersökningen har varit att förstå hur hiphoparna blir en del av den egna kulturen och hur de ser sig själva som medlemmar av hiphopkulturen. Som insamlingsmetod har jag använt mig av tre fokusgrupper samt en enskild intervju. Informanterna har varit 20-26 år och kommer från två mellanstora städer i Sverige.Det resultat som framkommit är att hiphoparen gör en slags karriär inom kulturen. För att kunna göra denna karriär är hiphoparen beroende av mer erfarna personer.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur de utvalda modebutikerna arbetar med butikskommunikation och varuplacering för att påverka kundens köpbeslutsprocess. Vi vill även undersöka hur och om kunden är medveten om detta.Denna studie är utförd med kvalitativ metod med inslag av kvantitativ. Vi har använt oss av en abduktiv ansats och genom intervjuer med butikschefer samt kundintervjuer tillsammans med observationer av kunder i butik har vi arbetat fram vårt empiriska material. All insamling av data har skett i Kalmar bortsett från en mail-intervju med en butiks huvudkontor i Stockholm.Alla butiker använder sig av butikskommunikation på ett eller annat sätt. Då konsumenterna idag blir allt mer individualiserade tenderar de att vilja uträtta sina ärenden på egen hand.

Vårt syfte var att undersöka hur specialpedagoger upptäcker elever med matematiksvårigheter samt hur de organiserar arbetssättet och skolmiljön för att hjälpa dem. Undersökningen genomfördes som kvalitativa intervjuer med sex stycken specialpedagoger. Utöver intervjuerna har vi sökt kunskap i för ämnet relevant litteratur samt databaser på Internet. Vi har kommit fram till är att det är viktigt att uppmärksamma elever med matematiksvårigheter i ett tidigt skede. Ju tidigare åtgärder sätts in desto större möjligheter till ett lyckat resultat.

Syftet med studien var att undersöka hur två pedagoger på två olika förskolor arbetade med att ge pojkar och flickor förutsättningar att uttrycka sig verbalt i samlingssituationer, ur ett jämställdhets- och genusperspektiv. Studien fokuserade på pedagogers bemötande ur två olika perspektiv, om det fanns det strategier för att stötta pojkars och flickors talutrymme samt hur pedagogerna använde strategierna i samlingssituationerna på förskolan. Vi genomförde sju observationer av samlingssituationer och två intervjuer med verksamma pedagoger. Vi kom fram till att förutsättningarna barn gavs att uttrycka sig verbalt varierade på förskolorna i undersökningen. Pedagogerna i undersökningen berättade att de ville se till varje enskild individ och dess behov.

Den här rapporten har utrett möjligheten att automatiskt identifiera diken frånflygburet insamlat LiDAR-data. Den metod för identifiering som har valts harförst skapat en höjdbild från LiDAR-data. Därefter har den tagit fram kandidatertill diken genom att vektorisera resultatet från en linjedetektering. Egenskaper-na för dikeskandidaterna har sedan beräknats genom en analys av höjdprofilerför varje enskild kandidat, där höjdprofilerna skapats utifrån ursprungliga data.Genom att filtrera kandidaterna efter deras egenskaper kan dikeskartor med an-vändarspecificerade mått på diken presenteras i ett vektorformat som underlättarvidare användning. Rapporten beskriver hur algoritmen har implementerats ochpresenterar också exempel på resultat.

I en tillgänglig och attraktiv vinterstad ska invånarna kunna förflytta sig överallt utan att behöva känna otrygghet på grund av halka och halkolyckor. Klimatet längs norrlandskusten förväntas bli varmare med tiden vilket resulterar i varmare vintrar och därmed fler dagar med en hög risk för halka. Examensarbetet utforskar därför fenomenet halkolyckor i centralorten Luleå, och försöker besvara frågor som; var fotgängare halkar, vad halkolyckor kostar samhället, hur samhället kan förhindra halkolyckor, samt vilka för- och nackdelar som finns med de olika halkbekämpningsmetoder som används idag för att förhindra att fotgängare halkar.För att besvara dessa frågor har olika metoder som intervjuer, litteraturstudier, datainsamling av olycksdata samt mätning av gångytors lutning använts för att få ett så brett angreppssätt och så stor förståelse som möjligt av problemet. Studien visade att varken Luleå kommuns produktionsledare eller de intervjuade fastighetsförvaltarna anser att halkolyckor belastar dem då de knappt får några halkolyckor inrapporterade. Analysen av olycksdata från olycksdatabasen STRADA visar dock att ungefär 1200 halkolyckor har inträffat i Luleå under de tio år (2003-2013) som studerats.

Syfte: Syftet med vår studie är dels att undersöka hur ICA styr sina kunder i butiken med hjälp av rumsliga faktorer. Vidare vill vi studera hur ICA framställer sig vad gäller miljösatsningar och hur de arbetar med miljövänliga varor i butiken.Metod: Vår datainsamling består av en dokumentstudie av hemsidor, en observationsstudie i uppsatsens aktuella butiker samt en semistrukturerad intervjustudie med ägare alternativt butikschef för respektive butik (fyra stycken). Dokumentstudien består i sin tur av två delstudier. I delstudie 1 studerar vi ICAs centrala hemsida och i delstudie 2 studerar vi butikernas egen hemsida.Resultat/slutsats: Studiens resultat visar att butikerna, med hjälp av rumsliga styrmedel, har möjlighet att utforma sina lokaler för att främja kärnverksamhet och affärsidé. Ett antal legitimitetsskapande miljöaspekter står omnämna på ICAs centrala hemsida.

Huvudsyftet med studien är att med hjälp av generella teorier inom området samt insamlad empiri utreda och beskriva hur beslutsprocessen vid köp av barnmat ser ut. Ett delsyfte är att se om det eventuellt finns behov som idag inte tillfredsställs på marknaden. Två olika metoder har använts i uppsatsen. Den ena utgörs av kvalitativa djupintervjuer i hemmiljö och den andra metoden utgörs av kvantitativa intervjuer med småbarnsföräldrar vid hyllan i butik. Under denna del spenderade vi mycket tid i butikerna och kunde då också observera hur föräldrarna agerade vid hyllan.

Bakgrund och problem: IAS 1 innehåller krav på att företag skall lämna upplysningar om deviktigaste bedömningar företag gör vid tillämpning av dess redovisningsprinciper samt viktigakällor till osäkerhet i uppskattningar. Detta krav innefattas av punkterna 113 och 116.Information av denna typ är för företag en balansgång mellan öppenhet och att kunna behållakonkurrensfördelar. Kravet var efter implementeringen av IFRS år 2005 nytt för svenskanoterade bolag. Det förekommer mer eller mindre lyckade försök att förverkliga tankenbakom upplysningskravet. Ett problem för företag kan vara att kartlägga vad som egentligenutgör ett osäkert antagande.Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga de områden gällande IAS 1 punkt 113 och 116 somföretag upplyser om.

Denna uppsats handlar om hur människor förhåller sig till de två begreppen ekologiskt och närproducerat. Fokus ligger på vad som av konsumenten uppfattas som närproducerat respektive ekologiskt. Vilka faktorer som påverkar konsumenterna d.v.s. varför väljer de ekologisk eller närproducerad mat och slutligen hur kopplas deras tankar kring hälsa och miljö ihop med det ekologiska och närproducerade? Studien är en undersökning med en så kallad etnografisk metod där observationer och intervjuer genomförts på plats i butik.

Den här rapporten redogör för utveckling, design och konstruktion för en kollektion av hundplagg. Uppdraget kommer från företaget My One i Kungsbacka som går ut på att hjälpa företaget med att ta fram ett förslag på en kollektion bestående av fyra plagg. Fokus i projektet är att få fram ett koncept som bygger på att kunna producera kollektionen så att den går att sälja i butik till hösten 2010. Rapporten bygger på en förstudie som skrevs i föregående kurs ?Textil projekt- och affärsutveckling?.

Syftet med vår uppsats är att jämföra en viss etisk utgångspunkt, utilitarismens, och den klassiska kristendomens syn på eutanasi. De delfrågor vi söker besvara är: Är någon form av eutanasi förenlig med den klassiska kristendomens tankar? Finns det några värderingar gällande eutanasi som utilitarismen och kristendomen kan enas om? Vilka är de centrala skillnaderna mellan utilitarismen och klassiska kristendomen gällande synen på eutanasi? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, genom ett litteraturstudium som genomsyrats av en hermeneutisk tolkningsmodell. Resultatet i denna undersökning visar att representanter för utilitarismen kan gå med på alla former av eutanasi samtidigt som det likväl kan avfärda alla former, detta för att det är konsekvenserna som styr varje enskild handling. Representanterna för den klassiska kristendomen avfärdar vid prima facie alla former av eutanasi, men vid en djupare förståelse så blir det evident att de går med på passiv eutanasi om det är ett rationellt val av en rationell människa.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida den kyrkliga församlingsverksamheten kan påvisas bidra till att stärka bygemenskapen. Mitt antagande är att det finns ett samband mellan stor församlingsaktivitet och stark gemenskapskänsla. Grunden till empirin består av intervjumaterial, deltagande observationer och insamlat skriftligt material. Den österbottniska by Purmo utgör föremål för min undersökning. Valet av undersökningsort var inte svårt eftersom jag är född och uppvuxen där. Purmo församling hör till Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet. Den kyrkliga samfälligheten består av fem olika församlingar med en gemensam administration. Varje enskild församling styr över den egna verksamheten på basen av en egen budget. En tydlig sekularisering kan märkas i Finland idag.