Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade Ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. De Ensamkommande barnen har rätt till skydd, skolgång, sjukvård och en meningsfull vardag där de kan knyta sociala kontakter. De här barnen behöver få trygghet och normalitet i sin tillvaro för att kunna utvecklas, känna sig säkra och få en chans till ett bra liv. Ansvaret för ungdomarnas boende och omvårdnad ligger på kommunnivå och kräver att det finns kompetent och kunnig personal som möter dessa ungdomar. Syftet med studien var att undersöka hur personalen arbetar på ett boende för Ensamkommande flyktingungdomar för att utveckla mening, identitet och trygghet över kulturella gränser.

SammanfattningTitel:En kvalitativ studie av Ensamkommande flyktingbarns samt personalens upplevelser av mottagandet i Nybro och Växjö kommun.Författare:Gjelbrim Zymeri och Karolina KielekVarje år kommer ett stort antal av Ensamkommande barn till Sverige. Migrationsverkets statistik visar att majoriteten av ungdomarna under 2010 som kom till Sverige var från Afghanistan, Somalia eller Irak och att majoriteten av dessa ungdomar var pojkar.Syftet med denna undersökning var att analysera mottagandet av Ensamkommande barn med utgångspunkt från personalen samt de Ensamkommande barnens upplevelser av och kring mottagandet i två kommuner samt barnens livsvillkor. Kommunerna som vi inkluderade i vår undersökning var Växjö och Nybro. Metoden som vi valde att använda var kvalitativa intervjuer. För att analysera resultatet använde vi oss av kommunikationsteori och identitetsteorin.

Mathisen, Anna & Wallenborg Carina. Mottagande av Ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige ? en hermeneutisk textanalys. Pedagogik C 30hp VT09. Högskolan i Gävle.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur personalen på boenden för Ensamkommande barn utifrån empowerment arbetar med att möjliggöra de Ensamkommande barnens delaktighet, inklusion och integration i samhället. Vidare syftar studien även till att belysa hur personalen på boenden själva ser på detta arbete. De frågeställningarna som belyses i studien är: Vad i arbetet med förhållningsätt skapar möjlighet till Ensamkommande barns delaktighet i samhället, enligt personal på boenden för Ensamkommande barn? Finns det skillnader mellan personal på HVB- boenden om vad man anser om att arbeta med delaktighetsfrämjande arbete? Om ja, kan dessa skillnader då förklaras med kön, ålder, utbildning, erfarenhet etc. av att arbeta med Ensamkommande barn? Metoder som används i studien har en kvantitativ och kvalitativ ansats och innehåller en enkätundersökning och tre intervjuer gjorda med boendepersonalen i Kalmar län.

Denna uppsats handlar om gode män i Umeå som arbetar med asylsökande Ensamkommande barn och de förväntningar som de har i sin yrkesroll. I denna uppsats används kvalitativa intervjuer för att få information om gode männens förväntningar och rollteorier för att förstå innebörden av dessa förväntningar. Två intervjuer gjordes och resultatet visar att gode män i Umeå har rollkonflikter mellan dem och andra aktörer, och även inom sig själva. Utifrån rollteorier uppstår vissa situationer i deras yrkesutövande som kännetecknas av rollkonflikter Detta tycks bero på en del otydliga arbetsuppgifter med också på att det kan vara svårt att skilja på gode mansrollen och en mamma/papparoll. Detta kan exempelvis visa sig i en svår situation när gode mannen dels ska stötta och hjälpa men även förhålla sig professionellt till beslutet..

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r Ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av Ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring Ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

Detta examensarbete syftar till att kartlägga hur utvalda socialarbetare i Malmö stad konstruerar skydd samt riskfaktorer som existerar i Ensamkommande barns liv och deras integrationsprocess. Vidare avser vi att undersöka vilka resurser och brister som finns i arbetet med de Ensamkommande barnen, med en geografisk avgränsning till Malmö stad. Vår problemformulering belyser barnens komplexitet och dubbla utsatthet vilket leder till en långvarig integrationsprocess. Våra valda informanter är dels boendestödjare som har en vardaglig kontakt med barnen men även socialsekreterare som har det huvudsakliga ansvaret för barnen. Arbetets teoretiska utgångspunkt är en konstruktivistisk ontologi där vi har valt att koppla det resultat vi framställt av våra kvalitativa intervjuer till hur socialarbetarnas reflektioner, tolkningar och konstruktioner av hur skydds- samt riskfaktorer kan se ut.

Syfte med undersökningen var att undersöka vilka socialisationsverktyg använder personalen vid kommunala HVB (Hem för vård eller boende) för Ensamkommande barn, samt ta reda på om personalen använder makt genom att stämpla Ensamkommande barn som avvikare. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med personal inom fem olika kommunala HVB för Ensamkommande barn. Resultatet analyserades med utgångspunkt i symbolisk interaktionistiskt perspektiv, socialisationsteorin, maktteori samt stämplingsteorin. Resultat visade att socialisationsarbetet kan i hög grad bli bättre på att socialisera barnen på ett positivt sätt. Fyra socialisationsverktyg identifierades: 1) riktlinjer och handlingsplaner 2) språket 3) bemötandet i vardagen och personalens attityd 4) att överföra normer och värderingar.

Artikeln bygger på resultatet av narrativa intervjuer med livsberättelser från tre unga män med erfarenhet av att komma som Ensamkommande barn till Sverige. Studien har en postkolonial ansats och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, vilket i denna studie inneburit ett ifrågasättande av den dominerande familjedefinitionen. Fokus för intervjuerna har varit att se hur definitionen av familj och upplevelsen av vilka som tillhör denna formas utifrån livsberättelserna samt hur erfarenheter kring familjeåterförening kan se ut. Resultatet visar på mångfalden av innebörder av familj samt att denna inte alltid återspeglas i svensk lag. Analysen belyser berättelserna i förhållande till sociologiska definitioner av familjebegreppet.

Denna studie är en del av en flerfallstudie i Jönköpings län och undersöker ett HVB-hem för Ensamkommande barn och ungdomar i Jönköpings kommun. Syftet är att med hjälp av en kvalitativ fallstudie undersöka grannskapets potentiella roll för de Ensamkommande barnen och ungdomarnas integration. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med grannar (n=11) och med representanter för HVB-hemmet (n=3). Studien undersöker även vilka kontakter som finns mellan HVB-hemmet och grannskapet, samt vilka informationsstrategier som använts i etableringsprocessen av HVB-hemmet och den betydelse dessa kan ha haft för hemmets mottagande. Studien visar att grannskapet uppfattar det undersökta HVB-hemmet som anonymt och att det finns en tydlig brist på information och kunskap om hemmet.

Uppsatsen syftar till att undersöka Migrationsverkets handläggande vid åldersbedömning av asylsökande Ensamkommande barn. Detta görs genom en social konstruktionistisk analys av handläggarnas berättelser om sitt arbete med åldersbedömning. Såväl teori som metod har sin grund i socialkonstruktionismen. Det empiriska materialet är insamlat genom kvalitativa interviuer med åtta handläggare vid Migrationsverket. Analysen visar hur handläggarna i sitt tal konstruerar åldersbedömningen som process, hur de konstruerar sin egen roll, hur de konstruerar samarbetet med externa aktörer samt hur de konstruerar den asylsökande.

Arbetet med Ensamkommande barn är relativt nytt och outforskat i Sverige. Den här artikeln tittar närmare på uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vägledare som jobbar på ett boende för Ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vägledarna tenderar att förklara diskriminering utifrån individers handlingar och undgår att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering än svenska ungdomar.

SAMMANFATTNING:Människor tvingas fly ifrån sina hemländer på grund av våld för att söka säkerhet någon annanstans. Att människor lämnar ett land eller tvingas fly har skett under alla tider. Människor flyr från förföljelse, fattigdom, svält eller krig. Uppskattningsvis finns 19,2 miljoner människor på flykt runt om i världen och nära hälften av dessa är barn. Av de barn som befinner sig på flykt är de Ensamkommande ungdomarna en viktig grupp att urskilja.

Antalen Ensamkommande barn/ungdomar som kommer till Sverige för att söka asyl har markant ökat. Migrationsverkets prognoser pekar inte heller på att ökningen kommer att avstanna. Då barnen kommer till Sverige har de ofta olika traumatiska händelser med sig i bagaget men tidigare studier från barn i konfliktländer visar att det är förhållanden i ankomstlandet som kommer att påverka dem på sikt. Därför är en etablering i samhället av stor betydelse för de Ensamkommande barnens/ungdomarnas framtid. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som kan vara bidragande för en gynnsam etablering i samhället.

Det är ett stort antal barn som söker asyl i Sverige, de är på flykt från ett annat land och anländer utan vårdnadshavare. Då barnen är i Sverige ansvarar Migrationsverket och vistelse kommunen för deras välbefinnande. När barnen slussas ut till vistelsekommunernas boende är det främst personalen på dessa boenden som har den närmaste kontakten med barnen. De Ensamkommande asylsökande barnen har olika bakgrunder och livsöden och är i en speciellt utsatt situation. Personal som arbetar med dessa barn har ett yrke som ställer stora krav på god insikt, kunskap och förståelse för barnens situation.