The aim of the present study is to examine which need´s unaccompanied children in adulthood describe as significant. Furthermore the study aims to examine if the participants experience that they have received the support they need from Örebro Municipality?s unit for unaccompanied children. To answer this, qualitative interviews were conducted with six persons in 20-22 years of age who arrived to Sweden as unaccompanied children four to six years ago. The interviewees are some of the first in the care of the Örebro Municipality?s unit for unaccompanied children.

In 2006 there was a change in LMA (1994:37) that clarified the division of responsibility be-tween the Migration Board and the municipalities, concerning unaccompanied children. The social services should now be utmost responsible for the housing and care of these children, to assure that they gain the same standards and rights as all other children. The aim of this essay has been to examine how the division of responsibility has influenced the work of the social services and how they interpret their responsibility for the unaccompanied children. How do the social services investigate and make decisions concerning these children? Do these chil-dren have the same rights as other children? To answer these questions a legal study was made, followed by qualitative research interviews with four social services that receive unac-companied children.

Titel: Att stå i hallen och vilja vara med: Ensamkommande flyktingbarn och deras behov. En kvalitativ studie om behoven bland dessa barn och ungdomar.Författare: Lotta Nilsson Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka behov som finns bland ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige både som nyanlända och efter utflytt från HVB-hem. Det har också varit att jämföra deras behov med de tänkta behov som formar mottagandet i Sverige.Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer av fem stycken unga män från Afghanistan, Somalia och Ryssland samt integrationsutvecklare på Länsstyrelsen och lärare vid integrationsprogrammet. Resultaten visar på att behoven varierar mellan informanterna men att behovet av tillhörighet och längtan efter familjen i hemlandet är något som förenar samtliga. Vad som också blir tydligt är hur olika behov påverkar individens val och förmåga till koncentration och fokus.

Syftet med studien var att undersöka vilka organisatoriska förutsättningar somsocialsekreterare upplever inverka på deras handlingsutrymme i arbetet med ensamkommandeflyktingbarn. Studiens frågeställningar är; Vilka organisatoriska omständigheter möjliggörrespektive begränsar socialsekreterares arbete med ensamkommande flyktingbarn? Och hurresonerar socialsekreterare angående organisatoriska förutsättningars inverkan påhandlingsutrymmet knutet till deras yrkesroll? I studien har fem semi-strukturerade intervjuergenomförts där urvalet bestod av socialsekreterare som på heltid arbetar medensamkommande flyktingbarn. En tematisk analys har gjorts med integrering av empiri ochteori. De teoretiska ansatserna vår studie utgått från är organisationsteori, begreppethandlingsutrymme, symbolisk interaktionism och rollteori.

This study aims to examine how professionals in the field of foster care works with recruitments, assessment and education of family homes for unaccompanied children. The intention is to find out in case there are specific needs that justify specific approach to ensure that the child's best interests are indicative and satisfied. The survey was conducted based on a qualitative method and empirical data gathered through semi-structured interviews with employees in the social services. The result shows that there is a need for more and specific education for families receiving unaccompanied children. It is motivated by the needs and conditions that are often common for this group.

Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.

Vår studie undersöker tolkens betydelse i kommunikationen mellan handledare på HVB och ensamkommande flyktingbarn. Vi fokuserade främst på möjligheter och brister som finns i tolkning idag, men även för att kunna förbättra handledarnas arbetssätt med barnen.  Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har intervjuat fyra tolkar och fyra handledare på HVB. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av tre kommunikationsmodeller och Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Modellerna har använts för att förklara specifika tolkningssituationer mellan barnen och handledare, och Habermas teori har vi använt för att förklara tolkningen utifrån samhället. I studien framkommer det att tolkningen ger goda möjligheter för att skapa en kommunikation mellan två individer.

Earlier this year the Swedish migration board gave a part of their responsibility for the separated children to those municipalities that have signed an agreement with them, so that the children can get the best handling of their matters and also to lift the heavy pressure of the Swedish migration board. Our aim in this paper is to see how this division is made and which areas of responsibility they have. We want to see how this process is being handled in relation to these children?s rights, the Convention on the Rights of the Child and the Swedish law. To get the best information possible we used a qualitative method.

Many children and adolescents up to the age eighteen come from other countries alone to Sweden to seek asylum. Sweden receives many unaccompanied children and the number of unaccompanied children is increasing every year. There are various reasons to why the unaccompanied children flee their homeland to come to Sweden. Many of the unaccompanied children come from countries such as Somalia, Afghanistan and Eritrea. The unaccompanied children?s families choose to send their children to Sweden to protect them from armed conflict and other social or political unrest going on in their homeland. This essay aims to explore how the integration of the newly arrived unaccompanied children works in schools.

This study is about a guardian ad litem mission, role and relation to unaccompanied children. On the basis of qualitative interviews the study aims to understand the trustees? role and relation to unaccompanied children. We chose to interview nine trustees to achieve a better insight of the trustees roll. We analyzed the interviews and tried to gain a better knowledge about a guardian ad litem mission, role and relationship to unaccompanied children with role theory and concepts off pastoral power and trust.

Uppsatsen undersöker hur barnkonventionens rättigheter tillgodoses under ensamkommande flickors flykt, från att de passerar EU:s yttre gräns fram till att de erhåller ett asylbeslut i Sverige. Uppsatsen är gjord i samarbete med Unicef Sverige och består av två delar. Den första delen är en rättslig analys som syftar till att undersöka hur rättigheterna som stadgas i barnkonventionen tillgodoses inom svensk lagstiftning och EU-rätt. Den andra delen består av en kvalitativ analys av intervjuer med 15 ensamkommande flickor, de flesta boende på HVB-hem runt om i Sverige. Med utgångspunkt i flickornas erfarenheter undersöks sedan i vilken utsträckning deras, i barnkonventionen stadgade, rättigheter tillgodoses i svensk och europeisk myndighetsutövning.

The aim of this study was to reach an understanding of how young adults with permanent residence permit, who came to Sweden as unaccompanied asylum seeking minors, experience their confrontation with the Swedish society. Another purpose was to understand how these young adults view Sweden and its inhabitants, as well as the experience of starting a new life in Sweden. In order to investigate these questions, a qualitative method consisting of five interviews with five young men was conducted.The results showed that the respondents feared the meeting with the immigration board and that they feel that school is divided in two groups, Swedes and immigrants. People with nonethnic Swedish background who have lived in Sweden for a long time are seen as Swedes, and in that meaning assimilated. One important conclusion we made was that the division between Swedes and immigrants have a negative influence on the immigrants´ integration in the society.

The aim of this study was to understand how staff at residential homes for unaccompanied children experiences their professional role. The main focus of the study was on how the staff defines their professional role and how they handle the situation to be close and at the same time keep a distance towards the children in care. Five women and two men were interviewed at five different residential homes for unaccompanied children. By symbolic interactionism we are able to see that the professional roles are shaped through interaction with the children in care as well as in relation to colleagues. The main role for the staff is to build up a relationship with the children.

The purpose of this study was to explore the approach of the personal in residential care homes, legal guardians and Refugee secretaries consider as effective in their efforts to care for and guide unaccompanied boys in the Swedish society. With the help of qualitative method and semi-structured interviews, we have taken note of eleven informants? perspective on what approach they believe to be essential in the work of integration process with unaccompanied boys. We used Empowerment and the Swedish Integration Board´s proposal on indicators of integration as a theoretical base. The results show among other things, that our informants believe the keys to integration in Sweden for the unaccompanied youth are the Swedish language, education and a stable social network.

Sammanfattning Uppsatsen fokuserar på Ensamkommande barn i Sverige som lever under hot om avvisning till Malta, samt på Ensamkommande barn som blivit överförda till Malta. Barnen som deltar i uppsatsen är av Migrationsverket avgjorda som dublinärenden i enlighet med Dublinförordningen . Syftet med uppsatsen är att tillsammans med barnen skapa kunskap, om barnens vardagsliv här i Sverige under avvisningshot, och om barnens vardagsliv på Malta som avvisade. Det handlar om att synliggöra barnen som aktörer i vardagen vilket är inspirerat av ett intersektionellt perspektiv. I uppsatsen återfinns intersektionalitetens främsta värde i dess koppling mellan makt och ojämlikhet och individens möjlighet att agera som subjekt inom ramen för samhällets strukturer, institutionella praktiker och rådande ideologier.