Syftet med denna studie var att undersöka socialarbetares förståelse av Ensamkommande barns integration i det svenska samhället och de tillvägagångssätt olika aktörer, däribland socialarbetare, har när de arbetar med detta. Metoden som vi valde att använda var kvalitativ intervju och för att analysera resultaten använde vi oss av systemteori och empowerment. Resultaten visar att språk, skola och en meningsfull fritid var viktiga delar för barnens integration i samhället. Socialarbetarna i vår studie uppgav att de inte arbetar praktiskt med barnens integration, att det är boendepersonalen/familjehemmet och de gode männen som ansvarar för detta. Viktiga slutsatser i studien var att intresset för de Ensamkommande barnen var svagt från samhällets sida och att socialarbetarna ansåg att de dokument som används inte alltid var anpassade för de Ensamkommande barnen.

Uppsatsens syfte var att genom en kvalitativ undersökning utröna Ensamkommande barns förväntningar före flykten, deras tankar om språk, språkinlärning och huruvida dessa förväntningar uppfylls eller förändras efter permanent uppehållstillstånd i Sverige samt om tankarna om språk förändrats. De sex pojkar som intervjuas i studien kommer från Afghanistan, Somalia och Kamerun och hade olika livserfarenheter innan flykten. Uppsatsen visar att förväntningarna förändrades i och med det faktum att de fick lov att börja skolan när de kommit till Sverige något som de inte hade kunnat föreställa sig. Några informanter, vilka var analfabeter, har även fått en för dem helt ny identitet i den bemärkelsen att de nu mera ser sig själva som läsande och skrivande människor vilket de inte hade kunnat föreställa sig tidigare. De som inte gått i skolan tidigare i sina hemländer och inte kan något annat språk än sitt modersmål tycker att det är besvärligt att lära sig svenska, det känns märkligt i munnen att uttala ord och meningar på svenska.

Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal upplever sitt arbete med ensamkommande flyktingbarn mellan 12 och 19 år, i både högstadieskola och gymnasieskola vid två orter i norra Sverige. Frågeställningarna för studien berörde ämnen som attityder, integrering samt skolpersonalens upplevelser av sitt arbete och de ensamkommandes situation. Detta är en kvalitativ studie som bygger på sju semistrukturerade intervjuer som genomförts med personal från två skolor. Meningskoncentrering har varit inspirationen för att bearbeta de insamlade data vi haft. Resultatet visar att skolpersonalen upplevde sitt arbete med de ensamkommande flyktingbarnen som något viktigt och att en majoritet visade ett stort engagemang när det kom till arbetet med målgruppen.

Syftet med denna uppsats är att studera tre gode mäns och Överförmyndarförvaltningens roller i förhållande till ensamkommmande, asylsökande barns rättigheter och behov. Studien fokuserar även på relationen mellan dessa. Utifrån lagar och riktlinjer beskrivs deras relation till tre barnperspektiv. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med representanter från Överförmyndarförvaltningen och tre av Malmö kommuns sju gode män. Intervjuerna analyseras utifrån dessa perspektiv och tre begrepp.

Integration är en diskussion som är högt på agendan i Sverige. Mitt syfte har med denna uppsats varit att ta reda på hur ensamkommande flyktingbarn får chans att integreras i Bromölla kommun. Mina frågeställningar har varit: I vilken grad har integrationsmålen uppnåtts? Hur kan implementeringsresultatet förklaras? På vilka sätt skulle man kunna utveckla verksamheten till det bättre i Bromölla? Jag har valt att använda mig av implementeringsteori och har mätt hur integrationsmålen implementerats i verkligheten. Implementeringsteorin jag har valt att använda är ?uppifrån och ner?.

This study discloses Swedish human service organizations and their methods of integrating unaccompanied children into the Swedish society. The purpose of the study is to investigate how social workers at HVB-homes for unaccompanied children depict their experience in and knowledge of how the unaccompanied children are integrated into Swedish society. The method of investigating the questions raised by the purpose of this thesis has been qualitative analysis of answers derived from interviewing personnel at HVB-homes for unaccompanied children. In doing so we have made use of a semi-structured method of interviewing the above-mentioned personnel. The data derived from these interviews has thereafter been analysed and filtered through the concept of integration and the theoretical formations human service organizations and street-level bureaucrats.

The aim of the study was to examine collaboration and professional perspectives on the best interest of the child in regards to working with unaccompanied asylum seeking children. Firstly, our result show that counselling is available for the unaccompanied children from case workers, staff, school counsellors and emergency psychiatric care. All of the participants in this study describe the need for long-term counselling for unaccompanied children, however, providing the long-term counselling is not the primary purpose of the organisations in question. Therefore an additional service-provider working with counselling is a necessity. Secondly, the study explores the participants? professional perspectives on the best interest of the child.

The purpose of this paper is to examine motivation in studies and/or work among unaccompanied adolescents who received asylum in Sweden. We have examined how six unaccompanied refugee boys? ages 15-18 years describe their motivation, regarding both current studies and their potential future studies or work. We have attempted to capture the children?s stories about what the factors are that increase or decrease their motivation through qualitative research interviews.

Statens institutionsstyrelse (SiS) är en statlig myndighet med uppdrag att bedriva individuellt anpassad tvångsvård för ungdomar med svår social problematik, missbruk och kriminalitet. Under senare år har SiS tagit emot ett växande antal placeringar av ensamkommande ungdomar. Denna utvärdering syftar till att utvärdera och kartlägga omhändertagandet av ensamkommande ungdomar vid SiS ungdomshem Bärby. En syntes av två processutvärderingsmodeller används för att nå en fördjupad kunskap om verksamhetens omhändertagande. Utvärderingsmaterialet omfattar fyra huvudsakliga empiriska källor: SiS eget klient- och institutionsadministrativa system (KIA), en webbenkät rörande personalens erfarenheter, en intervjustudie med femton medarbetare samt observationer genomförda på avdelning och skola.Utvärderingens resultat tyder på att det har skett en fördubbling av placeringar av ensamkommande ungdomar under en fyraårsperiod.

Because of the situation around the world with war and poorness many people need to leave their homeland and find safeness in other countries. A big amount of this group is children without company of an adult, so called unaccompanied children. The numbers of unaccompanied children who seek safeness in Sweden grow every year. The aim of this study was to investigate how social workers in four municipalities in south of Sweden experience their work with investigating the needs of unaccompanied children. The aim was also to investigate how the social workers experience their opportunities to meet the children?s needs with personalized interventions.

Syftet med min studie har varit att ta reda på vilka förutsättningar som legat till grund för en lyckad skolgång för pojkar som påbörjat sin andraspråksinlärning och skolgång i Sverige  under högstadieåren. Det har även varit att ta reda på vilka faktorer informanterna själva ser som avgörande för sin skolframgång.I huvudsak har jag använt semistrukturerade intervjuer som kombinerats med ett frågeformulär, det vill säga en metodkombination.Informanterna för enkäten har varit 8 ensamkommande afghanska pojkar som kommit till Sverige i yngre tonåren och informanterna i intervjun har varit tre av dessa som lyckats synnerligen väl med sin skolgång i Sverige.Det mest avgörande resultatet för lyckad skolgång är uppmuntran och stöttning av lärare samt tillgång till bra och tydliggörande läxhjälp. Resultatet i studien visar också att pojkarna som har den mest lyckade skolgången i Sverige minns föräldrarnas förväntan på deras studieframgång. De har en stor drivkraft att vara bäst och att deras skolframgång ska leda till jobb så att de kan ge pengar till släktingar eller andra behövande. .

The purpose of this study was to examine how some social workers in Sweden describe the social work with unaccompanied children. Emphasis was on the role of culture in social work with the unaccompanied children. I wanted to examine how the social workers describe their view on social work with unaccompanied. I also wanted to examine how the social workers describe their view at their own and the unaccompanied children?s cultural backgrounds influence on the social work with the unaccompanied.

The aim with this essay was that on the basis of the care staff?s interpretations study how the unaccompanied refugee children consider cultural differences in the Swedish society and how it influenced the children. The study was carried out through six qualitative interviews with care workers at a municipal group accommodation for unaccompanied refugee children in the south of Sweden. The individual interviews were semi-structured and built on a list of questions with different subjects that were linked to the aim and question formulation for the essay. The analysis was carried out from Lazarus theory about coping and Antonovsky?s theory about ?SOC?, sense of coherence, with focus on the three components, comprehensibility, manageability and meaningfulness.

Jakobsson, Cecilia (2015). Samspelets möjligheter och svårigheter mellan professionella vuxna och ensamkommande ungdomar. Possibilities and difficulties of interaction, between professionals and unaccompanied youth. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Uppsatsens syfte är att tolka möjligheter och svårigheter i mötet mellan ensamkommande ungdomar och professionella vuxna som arbetar på gruppboende för just ensamkommande i åldrarna 14-17 år. Det empiriska materialet bygger på fem kvalitativa djupintervjuer med informanter som alla möter eller har mött ensamkommande ungdomar i sitt dagliga arbete på gruppboenden.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nätverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvåra respektive främja upprättande av sociala nätverk. I studien användes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i åldrarna 17-18. Under intervjuerna använde vi oss av visuell elicitering i form av en nätverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nätverksteori, socialantropologisk nätverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar på att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nätverk i Sverige som de kan vända sig till för såväl känslomässigt som praktiskt stöd. Deras sociala nätverk består främst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem själva, alternativt annan etnicitet än svensk.