The purpose of this study was to examine how some social workers in Sweden describe the social work with unaccompanied children. Emphasis was on the role of culture in social work with the unaccompanied children. I wanted to examine how the social workers describe their view on social work with unaccompanied. I also wanted to examine how the social workers describe their view at their own and the unaccompanied children?s cultural backgrounds influence on the social work with the unaccompanied.

The aim with this essay was that on the basis of the care staff?s interpretations study how the unaccompanied refugee children consider cultural differences in the Swedish society and how it influenced the children. The study was carried out through six qualitative interviews with care workers at a municipal group accommodation for unaccompanied refugee children in the south of Sweden. The individual interviews were semi-structured and built on a list of questions with different subjects that were linked to the aim and question formulation for the essay. The analysis was carried out from Lazarus theory about coping and Antonovsky?s theory about ?SOC?, sense of coherence, with focus on the three components, comprehensibility, manageability and meaningfulness.

Jakobsson, Cecilia (2015). Samspelets möjligheter och svÄrigheter mellan professionella vuxna och ensamkommande ungdomar. Possibilities and difficulties of interaction, between professionals and unaccompanied youth. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Uppsatsens syfte Àr att tolka möjligheter och svÄrigheter i mötet mellan ensamkommande ungdomar och professionella vuxna som arbetar pÄ gruppboende för just ensamkommande i Äldrarna 14-17 Är. Det empiriska materialet bygger pÄ fem kvalitativa djupintervjuer med informanter som alla möter eller har mött ensamkommande ungdomar i sitt dagliga arbete pÄ gruppboenden.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nÀtverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvÄra respektive frÀmja upprÀttande av sociala nÀtverk. I studien anvÀndes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i Äldrarna 17-18. Under intervjuerna anvÀnde vi oss av visuell elicitering i form av en nÀtverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nÀtverksteori, socialantropologisk nÀtverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar pÄ att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nÀtverk i Sverige som de kan vÀnda sig till för sÄvÀl kÀnslomÀssigt som praktiskt stöd. Deras sociala nÀtverk bestÄr frÀmst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem sjÀlva, alternativt annan etnicitet Àn svensk.

AbstractMany of the refugees around the world today are children. Some of these children are travelling alone without anyone looking after them. These children flee from their countries to save their lives and as they are children they need special care and protection. This thesis has investigated the protection given to unaccompanied children during the asylum process in the two key instruments in the area: the Convention of the Rights of the Child and the Convention Relating to the Status of Refugees. The Refugee Convention does not contain any procedural rights and does not specifically acknowledge children, even though they are included in the scope of the Convention.

In recent times the number of children and youth, that have been forced to flee to Sweden due to various circumstances, has increased. The majority of said children and youth seek refuge along with their parents. In recent years, however, the count of this mentioned group, coming separately from their parents, has gradually increased. Children in such situations are called unaccompanied children. A knowledge gap in previous research, regarding the commitment of unaccompanied children, might be filled by neighborhood attentiveness to residential care homes i.e.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

1 252 unaccompanied refugee children have disappeared in Sweden since 2007. These children have never been found. Nearly one unaccompanied refuge child disappears per day. This happens during the time they are within the Swedish authorities' responsibility. This thesis uses the framing theory of the mass media regarding the missing unaccompanied refugee children and what the mass media considers to be the cause of their disappearance, the moral aspects of the articles and the solutions to the problem.

Nyckelord: asylsökande barn, barnperspektiv, information, Migrationsverket, rÀtt att komma till tals. Denna uppsats synliggör asylsökande barns rÀtt till information och rÀtt att komma till tals ut-ifrÄn den teoretiska utgÄngspunkten barnperspektiv som denna uppsats utgÄr ifrÄn. Vilken in-formation barnen har fÄtt ta del av, och om och nÀr barnen fÄr komma till tals pÄ Migrationsverket diskuteras i denna uppsats. Migrationsverket har uppmÀrksammat att myndigheten inte har riktad information till asylsökande barn. Detta ledde till projektet Riktad information till asylsökande barn startades, för att framstÀlla informationsmaterial till asylsökande barn.

Syftet med denna studie Àr att undersöka ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige. Genom att studera olika aspekter av deras sociala relationer blev det möjligt att kontextualisera dessa i förhÄllande till studiens teman; sociala relationer/sociala band, integration och tillhörighet. Studien har utifrÄn tidigare forskning, relevanta teorier samt öppna intervjusamtal med Ätta pojkar, anvÀnt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Resultaten visar att de sociala relationer som informanterna har skapat i Sverige har fungerat som ett socialt stöd och har bidragit till deras vÀlmÄende. Informanternas bristande sprÄkkunskaper var det största hindret för att söka sig utanför den egna etniska gruppen.

I denna studie uppmÀrksammas sju stycken professionella vuxna som arbetar med ensamkommande ungdomar vid tvÄ olika HVB-hem. Syftet Àr att belysa hur personalen kan resonera kring och konstruera ungdomarnas kön, religion, etnicitet, kultur och utanförskap i sina dagliga arbeten. Med hjÀlp av observationer formulerades en semistrukturerad intervjuguide varefter intervjuer med personal utfördes. Det insamlade intervjumaterialet analyserades utifrÄn ett intersektionellt perspektiv samt med hjÀlp av teorierna stigma, etnicitet, kultur och genus. Resultatet av undersökningen visar pÄ hur dessa vuxnas ansvar gÄr bortom deras arbetsroll samt hur de fÄr fylla i skorna för ett helt slÀkttrÀd och inte bara vara auktoritetsfigurer.

Sedan sommaren 2006 har antalet ensamkommande barn som anlÀnder till Sverige ökat oavbrutet. Dessa barn utgör en sÀrskilt utsatt grupp varpÄ det finns sÀrskilda bestÀmmelser inom sÄvÀl internationell som nationell rÀtt genom vilka ensamkommande barn tillskrivs rÀtt till ett mer omfattande stöd genom hela asylprocessen, vid sitt mottagande samt fortsatta vistelse hÀr i landet Àn asylsökande vuxna. Detta skyddsnÀt Àr reglerat utifrÄn 18-ÄrsgrÀnsen, vilken sÄledes spelar en avgörande roll för de ensamkommande barnen vad gÀller deras möjligheter till uppehÄllstillstÄnd och integration i det svenska samhÀllet.Majoriteten av de barn som kommer ensamma till Sverige har inga identitetshandlingar med sig och uppger att de Àr mellan 15 och 17 Är. Att identitetshandlingar saknas innebÀr att det i mÄnga fall kan vara svÄrt att avgöra huruvida den Älder som den asylsökande uppger Àr korrekt. NÀr det föreligger tvivel om den sökandes Älder skall Migrationsverket utföra en Äldersbedömning av sökanden.

Studiens syfte Àr att se hur individualistiska och kollektivistiska vÀrderingar kan förstÄs ur ett intersektionellt perspektiv med fokus pÄ kulturell identitet. I ett bekvÀmlighetsurval hittade vi respondenter frÄn Mellanstadskommuner i klasser för SFI (Svenska För Invandrare) och SAS (Svenska som Andra SprÄk) samt kollektivboenden för ensamkommande flyktingbarn. Genom att utföra studien pÄ svenska studenter pÄ tvÄ olika gymnasieskolor samt japanska individer erhölls referenspunkter i förhÄllande till Hofstede?s data gÀllande kulturella vÀrderingar och dimensioner. Respondenterna fick svara pÄ ett enkÀtformulÀr som Àr utformat av Ph.D.

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.