The aim of this study was to understand how staff at residential homes for unaccompanied children experiences their professional role. The main focus of the study was on how the staff defines their professional role and how they handle the situation to be close and at the same time keep a distance towards the children in care. Five women and two men were interviewed at five different residential homes for unaccompanied children. By symbolic interactionism we are able to see that the professional roles are shaped through interaction with the children in care as well as in relation to colleagues. The main role for the staff is to build up a relationship with the children.

The purpose of this study was to explore the approach of the personal in residential care homes, legal guardians and Refugee secretaries consider as effective in their efforts to care for and guide unaccompanied boys in the Swedish society. With the help of qualitative method and semi-structured interviews, we have taken note of eleven informants? perspective on what approach they believe to be essential in the work of integration process with unaccompanied boys. We used Empowerment and the Swedish Integration BoardÂŽs proposal on indicators of integration as a theoretical base. The results show among other things, that our informants believe the keys to integration in Sweden for the unaccompanied youth are the Swedish language, education and a stable social network.

Sammanfattning Uppsatsen fokuserar pÄ ensamkommande barn i Sverige som lever under hot om avvisning till Malta, samt pÄ ensamkommande barn som blivit överförda till Malta. Barnen som deltar i uppsatsen Àr av Migrationsverket avgjorda som dublinÀrenden i enlighet med Dublinförordningen . Syftet med uppsatsen Àr att tillsammans med barnen skapa kunskap, om barnens vardagsliv hÀr i Sverige under avvisningshot, och om barnens vardagsliv pÄ Malta som avvisade. Det handlar om att synliggöra barnen som aktörer i vardagen vilket Àr inspirerat av ett intersektionellt perspektiv. I uppsatsen Äterfinns intersektionalitetens frÀmsta vÀrde i dess koppling mellan makt och ojÀmlikhet och individens möjlighet att agera som subjekt inom ramen för samhÀllets strukturer, institutionella praktiker och rÄdande ideologier.

Syftet med denna studie var att undersöka socialarbetares förstÄelse av ensamkommande barns integration i det svenska samhÀllet och de tillvÀgagÄngssÀtt olika aktörer, dÀribland socialarbetare, har nÀr de arbetar med detta. Metoden som vi valde att anvÀnda var kvalitativ intervju och för att analysera resultaten anvÀnde vi oss av systemteori och empowerment. Resultaten visar att sprÄk, skola och en meningsfull fritid var viktiga delar för barnens integration i samhÀllet. Socialarbetarna i vÄr studie uppgav att de inte arbetar praktiskt med barnens integration, att det Àr boendepersonalen/familjehemmet och de gode mÀnnen som ansvarar för detta. Viktiga slutsatser i studien var att intresset för de ensamkommande barnen var svagt frÄn samhÀllets sida och att socialarbetarna ansÄg att de dokument som anvÀnds inte alltid var anpassade för de ensamkommande barnen.

Uppsatsens syfte var att genom en kvalitativ undersökning utröna ensamkommande barns förvÀntningar före flykten, deras tankar om sprÄk, sprÄkinlÀrning och huruvida dessa förvÀntningar uppfylls eller förÀndras efter permanent uppehÄllstillstÄnd i Sverige samt om tankarna om sprÄk förÀndrats. De sex pojkar som intervjuas i studien kommer frÄn Afghanistan, Somalia och Kamerun och hade olika livserfarenheter innan flykten. Uppsatsen visar att förvÀntningarna förÀndrades i och med det faktum att de fick lov att börja skolan nÀr de kommit till Sverige nÄgot som de inte hade kunnat förestÀlla sig. NÄgra informanter, vilka var analfabeter, har Àven fÄtt en för dem helt ny identitet i den bemÀrkelsen att de nu mera ser sig sjÀlva som lÀsande och skrivande mÀnniskor vilket de inte hade kunnat förestÀlla sig tidigare. De som inte gÄtt i skolan tidigare i sina hemlÀnder och inte kan nÄgot annat sprÄk Àn sitt modersmÄl tycker att det Àr besvÀrligt att lÀra sig svenska, det kÀnns mÀrkligt i munnen att uttala ord och meningar pÄ svenska.

Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal upplever sitt arbete med ensamkommande flyktingbarn mellan 12 och 19 Är, i bÄde högstadieskola och gymnasieskola vid tvÄ orter i norra Sverige. FrÄgestÀllningarna för studien berörde Àmnen som attityder, integrering samt skolpersonalens upplevelser av sitt arbete och de ensamkommandes situation. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ sju semistrukturerade intervjuer som genomförts med personal frÄn tvÄ skolor. Meningskoncentrering har varit inspirationen för att bearbeta de insamlade data vi haft. Resultatet visar att skolpersonalen upplevde sitt arbete med de ensamkommande flyktingbarnen som nÄgot viktigt och att en majoritet visade ett stort engagemang nÀr det kom till arbetet med mÄlgruppen.

Syftet med denna uppsats Ă€r att studera tre gode mĂ€ns och Överförmyndarförvaltningens roller i förhĂ„llande till ensamkommmande, asylsökande barns rĂ€ttigheter och behov. Studien fokuserar Ă€ven pĂ„ relationen mellan dessa. UtifrĂ„n lagar och riktlinjer beskrivs deras relation till tre barnperspektiv. Studien Ă€r kvalitativ och baseras pĂ„ intervjuer med representanter frĂ„n Överförmyndarförvaltningen och tre av Malmö kommuns sju gode mĂ€n. Intervjuerna analyseras utifrĂ„n dessa perspektiv och tre begrepp.

Integration Àr en diskussion som Àr högt pÄ agendan i Sverige. Mitt syfte har med denna uppsats varit att ta reda pÄ hur ensamkommande flyktingbarn fÄr chans att integreras i Bromölla kommun. Mina frÄgestÀllningar har varit: I vilken grad har integrationsmÄlen uppnÄtts? Hur kan implementeringsresultatet förklaras? PÄ vilka sÀtt skulle man kunna utveckla verksamheten till det bÀttre i Bromölla? Jag har valt att anvÀnda mig av implementeringsteori och har mÀtt hur integrationsmÄlen implementerats i verkligheten. Implementeringsteorin jag har valt att anvÀnda Àr ?uppifrÄn och ner?.

This study discloses Swedish human service organizations and their methods of integrating unaccompanied children into the Swedish society. The purpose of the study is to investigate how social workers at HVB-homes for unaccompanied children depict their experience in and knowledge of how the unaccompanied children are integrated into Swedish society. The method of investigating the questions raised by the purpose of this thesis has been qualitative analysis of answers derived from interviewing personnel at HVB-homes for unaccompanied children. In doing so we have made use of a semi-structured method of interviewing the above-mentioned personnel. The data derived from these interviews has thereafter been analysed and filtered through the concept of integration and the theoretical formations human service organizations and street-level bureaucrats.

The aim of the study was to examine collaboration and professional perspectives on the best interest of the child in regards to working with unaccompanied asylum seeking children. Firstly, our result show that counselling is available for the unaccompanied children from case workers, staff, school counsellors and emergency psychiatric care. All of the participants in this study describe the need for long-term counselling for unaccompanied children, however, providing the long-term counselling is not the primary purpose of the organisations in question. Therefore an additional service-provider working with counselling is a necessity. Secondly, the study explores the participants? professional perspectives on the best interest of the child.

The purpose of this paper is to examine motivation in studies and/or work among unaccompanied adolescents who received asylum in Sweden. We have examined how six unaccompanied refugee boys? ages 15-18 years describe their motivation, regarding both current studies and their potential future studies or work. We have attempted to capture the children?s stories about what the factors are that increase or decrease their motivation through qualitative research interviews.

Bostadspriser anses ofta spegla konjunkturla?get. Det inneba?r att priser normalt sett sjunker vid la?gkonjunktur. Den svenska bostadsmarknaden har sedan mitten av 1990-talet sett o?kande priser, och det finns ingen indikation pa? en nedga?ng eller stabilisering trots den globala finanskrisen som utbro?t a?r 2007 och den da?refter fo?ljande la?gkonjunkturen.

Statens institutionsstyrelse (SiS) Àr en statlig myndighet med uppdrag att bedriva individuellt anpassad tvÄngsvÄrd för ungdomar med svÄr social problematik, missbruk och kriminalitet. Under senare Är har SiS tagit emot ett vÀxande antal placeringar av ensamkommande ungdomar. Denna utvÀrdering syftar till att utvÀrdera och kartlÀgga omhÀndertagandet av ensamkommande ungdomar vid SiS ungdomshem BÀrby. En syntes av tvÄ processutvÀrderingsmodeller anvÀnds för att nÄ en fördjupad kunskap om verksamhetens omhÀndertagande. UtvÀrderingsmaterialet omfattar fyra huvudsakliga empiriska kÀllor: SiS eget klient- och institutionsadministrativa system (KIA), en webbenkÀt rörande personalens erfarenheter, en intervjustudie med femton medarbetare samt observationer genomförda pÄ avdelning och skola.UtvÀrderingens resultat tyder pÄ att det har skett en fördubbling av placeringar av ensamkommande ungdomar under en fyraÄrsperiod.

Because of the situation around the world with war and poorness many people need to leave their homeland and find safeness in other countries. A big amount of this group is children without company of an adult, so called unaccompanied children. The numbers of unaccompanied children who seek safeness in Sweden grow every year. The aim of this study was to investigate how social workers in four municipalities in south of Sweden experience their work with investigating the needs of unaccompanied children. The aim was also to investigate how the social workers experience their opportunities to meet the children?s needs with personalized interventions.

Syftet med min studie har varit att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som legat till grund för en lyckad skolgÄng för pojkar som pÄbörjat sin andrasprÄksinlÀrning och skolgÄng i Sverige  under högstadieÄren. Det har Àven varit att ta reda pÄ vilka faktorer informanterna sjÀlva ser som avgörande för sin skolframgÄng.I huvudsak har jag anvÀnt semistrukturerade intervjuer som kombinerats med ett frÄgeformulÀr, det vill sÀga en metodkombination.Informanterna för enkÀten har varit 8 ensamkommande afghanska pojkar som kommit till Sverige i yngre tonÄren och informanterna i intervjun har varit tre av dessa som lyckats synnerligen vÀl med sin skolgÄng i Sverige.Det mest avgörande resultatet för lyckad skolgÄng Àr uppmuntran och stöttning av lÀrare samt tillgÄng till bra och tydliggörande lÀxhjÀlp. Resultatet i studien visar ocksÄ att pojkarna som har den mest lyckade skolgÄngen i Sverige minns förÀldrarnas förvÀntan pÄ deras studieframgÄng. De har en stor drivkraft att vara bÀst och att deras skolframgÄng ska leda till jobb sÄ att de kan ge pengar till slÀktingar eller andra behövande. .