Sökresultat:
636 Uppsatser om Ensam vćrdnad - Sida 42 av 43
Svenskt Sigill : Starka och svaga sidor sÄsom kvalitetsmÀrke
Marknadssituationen för svenska livsmedelsproducenter blir allt hÄrdare i och med fokuseringen pÄ lÄgpris och EMV samt ökad import. För att lyfta fram de mervÀrden, som finns i svenska livsmedel, kan producenter mÀrka sina produkter med kvalitetsmÀrket Svenskt Sigill. MÀrket garanterar att rÄvarorna har producerats pÄ svenska kontrollerade gÄrdar, som lever upp till höga krav pÄ sÀkra livsmedel, god djuromsorg, miljöansvar och öppna svenska landskap. Konsumenter, som vÀljer Svenskt Sigill-mÀrkta produkter, ska kÀnna sig trygga.
Studiens syfte Àr att identifiera starka och svaga sidor hos Svenskt Sigill sÄsom ett kollektivt nyttjat varumÀrke, sett ur en producentsynvinkel, varvid olika producenters specifika förutsÀttningar mÄste tas i beaktande.
Studien bygger pÄ tre teorier, nÀmligen strategiteori, varumÀrkesteori samt agentteori.
Den offentliga arbetsförmedlingens anpassningsförmÄga : Vilka skillnader finns mellan den offentliga arbetsförmedlingen och de privata arbetsförmedlingarna?
Det problem som behandlas i denna uppsats Àr: Vilka faktorer Àr avgörande för att den offentliga arbetsförmedlingen ska kunna uppnÄ högre kundvÀrde?Att uppnÄ högre kundvÀrde anses vara ett omrÄde som omfattas av mÄnga olika aspekter att ta hÀnsyn till. En viktig aspekt Àr organisationers förmÄga att anpassa sig efter kundernas stÀndigt förÀndrade behov. Det Àr den inriktningen som uppsatsens skribenter har valt att ta.Det konstateras att fler och fler företag i Sverige vÀljer att flytta sin produktionsavdelning utomlands för att minska sina kostnader. Det enda som inom en snar framtid stannar kvar i Sverige Àr företagens ?prototypavdelning? dvs.
De sÄg mig ocksÄ - En kvalitativ studie om anhörigas upplevelse av stöd efter ett dödsfall
NÀr en person blir svÄr sjuk och avlider Àr det en angelÀgen uppgift för sjukvÄrden att stödja de anhöriga. Inom vissa vÄrdomrÄden har man utarbetat sÀrskilda program för hur detta ska gÄ till, medan man inom andra verksamheter förlitar sig pÄ att den omvÄrdnad man Àgnar patienter och anhöriga i allmÀnhet, ska rÀcka till Àven i denna situation. Denna uppsats bygger pÄ intervjuer gjorda pÄ en geriatrisk klinik dÀr man hade lÀmnat en modell för uppföljning av de anhöriga och Ànnu inte byggt upp en ny. AnhörigomhÀndertagandet skiftade dÀrför frÄn fall till fall och jag ville ta reda pÄ om detta slumpmÀssiga stöd rÀckte till. Fick de anhöriga tillrÀckligt stöd av sjukvÄrden eller i sitt nÀtverk? Fanns kanske andra aktörer i samhÀllet som tÀckte eventuella brister i sjukvÄrden? Syftet med denna uppsats har varit att förstÄ anhörigas upplevelse av att förlora en nÀrstÄende samt undersöka vilket behov av stöd de har före, vid och efter dödsfallet.
Reglering av enskilt och gemensamt vid ÀgarlÀgenhetsförrÀttningar : En analys av de tvÄ första Ärens praktiska tillÀmpning
ĂgarlĂ€genheter Ă€r en speciell form av tredimensionella fastigheter, vilken endast Ă€r avsedd att innehĂ„lla endast en bostadslĂ€genhet. Det har varit möjligt att bilda Ă€garlĂ€genheter sedan maj 2009. De 24 Ă€garlĂ€genhetsförrĂ€ttningar som registrerats i fastighetsregistret under de tvĂ„ första Ă„ren har kartlagts och en analys av olika aspekter pĂ„ hur förhĂ„llandet mellan enskilda Ă€garlĂ€genheter och gemensam egendom reglerats i förrĂ€ttningarna har genomförts.I ca 20 % av Ă€garlĂ€genhetsprojekten bildades Ă€garlĂ€genheterna innan byggnaden blivit uppÂförd. Förfarandet Ă€r bra för finansiering av byggprojektet, men leder till en osĂ€kerhet om ifall lĂ€genheterna i den fĂ€rdiga byggnaden överensstĂ€mmer med den beslutade fastighetsÂindelningen. Att ta fastighetsbildningsbeslutet som en preliminĂ€rfrĂ„ga i dessa fall medför att förrĂ€ttningen inte avslutas förrĂ€n byggnaden Ă€r klar och dĂ€rigenom kan lantmĂ€terimyndigÂheten sĂ€kerstĂ€lla att fastighetsindelningen överensstĂ€mmer med byggnadens slutliga utformning.Byggherren Ă€r nĂ€stan alltid ensam sakĂ€gare i förrĂ€ttningen.
"Vi Àr starka, ÀndÄ faller vi som furor i stormen"- Hur förÀldrar till barn, ungdomar och unga vuxna med autismspektrum-tillstÄnd upplevt stöd frÄn vÄrd och omsorg.
Introduktion: FörÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning Àr en grupp som i högre grad Àn andra förÀldrar lider av psykisk ohÀlsa i form av exempelvis oro och nedstÀmdhet. Det Àr utmanande för dessa förÀldrar att försöka överblicka och mobilisera de stöd och resurser som finns tillgÀngligt för deras barn. Forskning visar att bristande samverkan mellan olika professioner och vÄrdinrÀttningar samt bristande kunskap gör att det blir ytterligare utmaningar för dessa förÀldrar. Syfte: Syftet var att beskriva hur förÀldrar till barn, ungdomar och unga vuxna med diagnos inom autismspektrat upplevt stöd frÄn vÄrd och omsorg.Metod: En kvalitativ design med intervjuer valdes. Datainsamlingen genomfördes genom autismföreningen i Göteborg dÀr förÀldrar till barn, ungdomar och unga vuxna med autismspektrumtillstÄnd tillfrÄgades.
SkÀrseldens roll i förestÀllningen om rening eller rÀttvisa
 SkÀrseldens uppkomst, komplicerad som den mÄ vara, grundar sig i mÄngt och mycket pÄ kyrkans behov att skapa ett mellantillstÄnd mellan helvetet och paradiset. Med hjÀlp av texter frÄn bibeln, dÄ frÀmst Paulus brev, kunde den dogmatiska frÄgan om skÀrselden bryta igenom.SkÀrselden Àr en medveten skapelse av det som kom att bli den katolska kyrkan.FrÄgan om vart syndarna tog vÀgen efter döden besvarades i och med skapandet av skÀrselden. MÀnniskan behövde sÀkerstÀlla sin vÀg upp till himlen och om hon inte lyckats göra det i livet sÄ fick hon nu chansen att göra det efter döden. SjÀlva tanken med straffet i skÀrselden Àr att kunna rena sjÀlen, till skillnad frÄn helvetet dÀr straffet Àr evinnerligt. I och med att tanken pÄ skÀrselden föddes och sÄ smÄningom institutionaliserades, började Àven bikten fÄ en större betydelse. Bikten kom att bli en del av den botgöring som fÀrdigstÀlldes i skÀrselden.
Ăgande som medicin mot utanförskap? : Beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitik
Syftet med uppsatsen Àr att göra en beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitik för framtiden och jag undersöker ocksÄ hur KD motiverar omvandling av hyresrÀtter till bostadsrÀtter som ett led i att bryta utanförskapet.Min slutsats Àr att KD betonar Àgandet av bostaden som en fundamental del i ansvarstagande och delaktighet och ett medel för att bryta utanförskapet. KD stÄr ocksÄ för att man inte anser att marknaden ensam kan klara bostadspolitiken, det krÀvs viss statlig och kommunal inblandning framförallt av socialpolitiska skÀl.KD för fram att det Àr viktigt att vÀrna om hyresrÀtten av framförallt bostadssociala skÀl och betonar samtidigt att det mÄste gÄ att kombinera med en utförsÀljning av hyresrÀtter inom allmÀnnyttan för att kunna öka individens möjligheter att Àga sin bostad.Statens del i bostadspolitiken ska begrÀnsas till att garantera lÄngsiktiga och stabila spelregler för bostadsmarknaden samt att tillhandahÄlla tak över huvudet-garanti, utvidgade hyresgarantier samt lÄnegarantier för individer och hushÄll som inte klarar att finansiera en bostad av egen kraft. Man kan tillspetsat sÀga att KD föresprÄkar en selektiv bostadspolitik med vissa generella inslag.Den bostadspolitiska översikten pekar pÄ svÄrigheten med just detta; att pÄ en och samma gÄng ha en bostadspolitik som ska vara generell men med kraftiga selektiva inslag. Av översikten framgÄr det att Àgandet av bostaden och omvandlingen av hyresrÀtt till bostadsrÀtt som redskap för att bryta utanförskapet inte har speciellt stor effekt pÄ detsamma. Viss betydelse av omvandling och blandning av upplÄtelseformer lyfts fram, dock i kombination med en mÀngd andra saker, dÀr frÄgan om arbete, sysselsÀttning Àr viktiga inslag för att bryta utanförskapet.
AnmÀlningsplikten : AnmÀlningar i förhÄllande till skilda bostadsomrÄden
I den hÀr undersökningen har tre förskolepedagogers sprÄkutvecklande arbete i grupper med flersprÄkiga barn följts under fyra samlingar. Anledningen till att vi valt att studera just samlingstillfÀllet Àr att det enligt skolverket rÀknas som undervisning - inlÀrning under systematiska former. Med andra ord förutsÀtts i lÀroplanen att barn endast lÀr sig sprÄk i explicita sammanhang. Syftet med studien har varit att studera vilka ord, i betydelsen lexem (beteckning för ett föremÄl, en hÀndelse, ett begrepp eller dylikt) pedagogerna sÀrskilt uppmÀrksammar samt vilka strategier de anvÀnder sig av för att stimulera barnen i deras sprÄkutveckling, med fokus pÄ ordförstÄelse och ordförrÄd. Ett analysschema har anvÀnts för ÀndamÄlet och informationen har dÀrefter analyserats enligt detta.
Pedagogers arbete med ordförrÄd i förskolan : En studie av förskolepedagogers arbete i grupper med flersprÄkiga barn.
I den hÀr undersökningen har tre förskolepedagogers sprÄkutvecklande arbete i grupper med flersprÄkiga barn följts under fyra samlingar. Anledningen till att vi valt att studera just samlingstillfÀllet Àr att det enligt skolverket rÀknas som undervisning - inlÀrning under systematiska former. Med andra ord förutsÀtts i lÀroplanen att barn endast lÀr sig sprÄk i explicita sammanhang. Syftet med studien har varit att studera vilka ord, i betydelsen lexem (beteckning för ett föremÄl, en hÀndelse, ett begrepp eller dylikt) pedagogerna sÀrskilt uppmÀrksammar samt vilka strategier de anvÀnder sig av för att stimulera barnen i deras sprÄkutveckling, med fokus pÄ ordförstÄelse och ordförrÄd. Ett analysschema har anvÀnts för ÀndamÄlet och informationen har dÀrefter analyserats enligt detta.
Att aktivt involvera ungdomar i gestaltningsprocessen : med interaktiv mobilteknik som verktyg för medborgardialog, exemplet VÀsterholmsstrÄket, SkÀrholmen
De senaste Ären har jag fascinerats över relationen mellan mÀnniskan och landskapet. Jag tror starkt pÄ att brukarna mÄste ha en betydande roll i planering och gestaltning av offentliga platser och jag Àr lÄngt ifrÄn ensam om att tro pÄ medborgardialogen som nyckeln till det hÄllbara
samhÀllet. MÄnga Àr de dokument som behandlar medborgarinflytande och som lyfter dess betydelse för samhÀllsbyggandet. Enligt flera lagstiftningar framgÄr det att alla mÀnniskor bör fÄ vara delaktiga i beslut som rör det samhÀlle de lever i. Samtidigt finns det idag flera grupper av mÀnniskor vars Äsikter aldrig nÄr beslutsfattande
processer.
Företagares rÀtt till skadestÄnd för inkomstförlust och intrÄng i nÀringsverksamhet vid personskada. Om aktiebolagsÀgarens sÀrstÀllning
Enligt 5 kap 1 § skadestÄndslagen har den som lider personskada rÀtt till ersÀttning för inkomstförlust. I detta avseende Àr en av de grundlÀggande principerna att den skadade ska försÀttas i samma ekonomiska situation som om skadan aldrig intrÀffat. NÀr den skadelidande Àr företagare kan skadefallet Àven fÄ effekter för företaget; stora förluster kan uppstÄ och i vÀrsta fall mÄste verksamheten avvecklas. 5 kap 1 § 3 st skadestÄndslagen möjliggör att skador som drabbar företaget kan ersÀttas som intrÄng i nÀringsverksamhet. SÄdan ersÀttning kan emellertid endast utgÄ dÄ verksamheten bedrivs i enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag eller kommanditbolag.
FrÄn travhÀst till ridhÀst : vilka problem som kan uppstÄ och hur dessa hanteras
I Sverige finns det idag omkring 70 000 travhÀstar varav 60 000 Àr varmblodiga travhÀstar.Utav dessa 60 000 hÀstar Àr 20 000 i travtrÀning och varje Är föds omkring 4000-5000 nyaföl. Genom Ären har man, framför allt pÄ varmblodshÀstsidan, bedrivit en avel som helt Àrinriktad pÄ att ta fram en hÀst som Àr snabb, frisk, hÄllbar, har ett bra temperament och somhÄller en internationell standard. Man har ocksÄ avlat pÄ egenskaper sÄ som ett lÄngt stegoch en stabil trav för att undvika galopp under loppen. Alla hÀstar kan dock inte presteratillrÀckligt pÄ banan för att vara lönsamma att hÄlla varför mÄnga hÀstar varje Är avlivas, gÄri avel eller sÀljs som ridhÀstar, sÄ kallade ridtravare.PÄ grund av den avel som bedrivits Àr hÀstarna inte anpassade till att anvÀndas som ridhÀstaroch man kan tÀnkas stöta pÄ problem i sitt försök till detta. Studiens syfte var dÀrmed att tareda pÄ om man förvÀntar sig problem med hÀsten och om man stöter pÄ problem som mankan koppla till hÀstens bakgrund som travhÀst.
Möjligheten till sakrÀttsligt skydd vid överlÄtelse av andel i handelsbolag samt överlÄtelse mellan bolag och bolagsman. Vad krÀvs?
En sakrÀttsligt giltig överlÄtelse krÀver ett utförande av ett sakrÀttsligt moment. De vanligaste sakrÀttsliga momenten Àr tradition, denuntiation samt registrering. Traditionsprincipen har betraktats blivit etablerad i svensk rÀtt genom HD:s dom i NJA 1925 s. 130. I rÀttsfallet har HD angett att det vid överlÄtelse av lösöre krÀvs tradition, alternativt registrering av överlÄtelsen enligt Lag (1845:50 s.
Förtroende för offentliga organisationer : Varför har vissa offentliga organisationer högre förtroende hos medborgarna Àn andra?
En sakrÀttsligt giltig överlÄtelse krÀver ett utförande av ett sakrÀttsligt moment. De vanligaste sakrÀttsliga momenten Àr tradition, denuntiation samt registrering. Traditionsprincipen har betraktats blivit etablerad i svensk rÀtt genom HD:s dom i NJA 1925 s. 130. I rÀttsfallet har HD angett att det vid överlÄtelse av lösöre krÀvs tradition, alternativt registrering av överlÄtelsen enligt Lag (1845:50 s.
(O)enighet inför handling. : En studie om hanteringen av externhandeln i tre kommuner
Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra tre olika svenska kommuners hantering av extern handel i den fysiska planeringen med fokus pÄ eventuella intressekonflikter mellan kommunens fysiska planerare, kommunens nÀringslivskontor och beslutsfattande politiker. Kommunerna som granskas i uppsatsen Àr Ronneby, Kalmar och AlingsÄs kommun. Uppsatsen ska belysa problematiken med extern handeln och bidra till medvetenhet om marknadskrafternas roll i den fysiska planeringen. Syftet uppnÄs genom en kvalitativ metod dÀr kommunala dokument har granskats och intervjuer Àgt rum med politiker, fysiska planerare och nÀringslivsrepresentanter frÄn varje kommun. Externhandel har under de senaste decennierna ökat över hela landet och detaljhandeln i externa lÀgen har varit extremt framgÄngsrik under den senaste tioÄrsperioden.